Vi kan lägga ytterligare en positiv börsvecka bakom oss och julibörsen blev verkligen stekhet. Den svenska börsen är upp med lite drygt 12 procent under månaden medan S&P500 adderat 9,2 procent och den genomsnittliga EMU-börsen stigit med omkring 7 procent. Det är bara börserna i tillväxtekonomierna som faller ur ramen och MSCI Emerging Markets steg med mer måttliga 0,6 procent.
En, på det stora hela, hygglig rapportskörd förklarar en del av uppgången. Kanske mest för att de riktiga djupdykningarna i stort sett lyste med sin frånvaro. En annan stor drivkraft bakom det positiva börshumöret är att de långa marknadsräntorna fortsatt ner liksom förväntningarna på centralbankernas kommande räntehöjningar.
Den amerikanska tioårsräntan är nu nere på 2,67 procent efter en ordentlig djupdykning under förra veckan. En räntenedgång som även dragit med sig svenska och internationella räntor. Faktum är att den svenska tioårsräntan ligger klart under tvåårsräntan, vilket är ett högst ovanligt fenomen i Sverige. Det har bara skett en gång tidigare sedan vi fick en oberoende centralbank och det var i samband med Lehman-kraschen.
Den stora orsaken till sjunkande räntor är att den mer långsiktiga inflationsrädslan avtagit när centralbankerna höjt räntan och den globala ekonomin visar tydliga tecken på att svalna av. Givet att det är en stigande recessionsrisk som ligger bakom räntenedgången och centralbankerna trots allt väntas fortsätta att höja sina räntor, så är börseuforin ändå lite överraskande.
Näst ut av de större centralbankerna är Australien och England som bägge vänta höja räntan med 50 punkter i samband med veckans penningpolitiska besked. En lite mindre räntehöjning än de 75 punkter som Federal Reserve levererade i förra veckan.
Viktiga konjunktursignaler får vi också när inköpschefsindexen för juli publiceras på måndag respektive onsdag. Den viktigaste signalen blir ändå fredagens amerikanska arbetsmarknadssiffror där marknaden hoppas på en lite svagare sysselsättningsökning och något sjunkande löneökningstakt.
I veckan lär det också bli en hel del fokus på den energikris som tar ett allt hårdare grepp om europeisk ekonomi.
Måndag
Inköpschefsindexen för industrin rullas ut på bred front. Mest nyfikna är vi på det svenska indexet som hållit emot riktigt hyggligt under 2022 men som troligen dämpas ytterligare något i julimätningen. Det ska dock hållas sig kvar över 50-strecket. Det hoppas vi även att det amerikanska ISM-indexet gör.
Tisdag
Australiens centralbank lämnar penningpolitiskt besked och väntas höja räntan med 0,50 procentenheter. Antalet lediga jobb i USA fortsätter att ligga skyhögt över antalet arbetslösa även i juli. Så det finns ett fortsatt tryck uppåt på lönerna som sätter press på Federal Reserve. Det var inte den sista räntehöjningen som vi såg i förra veckan.
Onsdag
Dags för inköpscheferna i tjänstesektorn att visa konjunkturkorten. Här väntas lite bättre siffror än i industrin även om det troligen kommer att synas fortsätta nedgångar. Inflationen och höga energipriser pressar medan det fortfarande finns lite kraft genom att ekonomierna öppnats upp. Det svenska indexet har varit urstarkt under 2022 men det skulle inte förvåna med en viss dämpning i juli. Håll också koll på EMU-siffrorna över producentpriser (skyhöga) respektive detaljhandel.
Torsdag
Bank of England lämnar räntebesked och den rekordhöga brittiska inflationen väntas bidra till att banken drämmer till med en dubbelhöjning. Dessutom intressant vad de ger för signaler kring en bantning av obligationsportföljen (QT).
Fredag
Amerikanska arbetsmarknadssiffror dominerar veckoavslutningen. Förhoppningen är en något svalare arbetsmarknad men som även fortsättningsvis adderar nya anställda. Dessutom hoppas marknadsaktörerna på att löneökningarna ska ha dämpats ytterligare i juli.
