Den globala recessionsrädslan har successivt stigit under de senaste månaderna för att ta ordentlig fart sedan inledningen av juni. En av de tydligaste indikationerna på det är att den amerikanska ränteskillnaden mellan 2-års- och 10-årsräntan åter fallit under nollstrecket. Det har nu skett två gången på kort tid och historiskt sett har det här kanske varit den allra bästa indikatorn på en kommande amerikansk recession. Senast avkastningskurvan låg under nollan var sensommaren 2019 och innan dess under stora delar av 2006 – 2007.

Nu ska dock sägas att den tekniska recession, med två negativa tillväxtkvartal i rad, som sedermera kom under 2020 i huvudsak berodde på Covid-utbrottet. Ingen tror nog egentligen att den amerikanska räntekurvans lutning är någon bra indikator på kommande pandemier men räntekurvan prickade i alla fall rätt ur en ekonomisk aspekt även denna gång.

Det finns dessutom en hel del annat som pekar i en riktning som i alla fall är tydliga tecken på att konjunkturrädslan är på väg att ta överhand.

Baltic Dry-index mäter priset på vissa sjötransporter, och brukar ses som en populär indikator på både börsutvecklingen och konjunkturen, har återigen rasat. Även kopparpriset, som också faller in under den här typen av indikatorer, har vänt brant ner sedan inledningen av juni. Här är marknaden heller inte så beroende av ryska leveranser så priset på koppar störs inte så mycket av konflikten i Ukraina, mer än indirekt.

Huruvida världen verkligen är på väg in i en recession återstår att se men bara den ökade rädslan för att så kan komma att ske har gett stora utslag på finansmarknaden.

Räntor

För att börja med räntorna har det skett stora nedgångar. Den viktiga amerikanska tioårsräntan var så sent som i mitten av juni uppe runt 3,5 procent men handlas nu kring 2,94 procent. Den har varit ner mer än så under perioder.  Det har även dragit med sig internationella räntor och den svenska tioräntan har under samma period sjunkit från lite drygt 2 till 1,35 procent. Dessutom har ränteskillnaden mot den tyska motsvarigheten krymp väsentligt.

Samtidigt har förväntningarna på kommande räntehöjningar kommit ner ordentligt. Nu väntar sig marknaden att den amerikanska centralbanken ska tvingas till räntesänkningar redan tidigt 2023. Även om det fortfarande väntas tuffa åtstramningar under 2022. I Sverige har förväntningarna på Riksbankens räntehöjningar skruvats ner och enligt de så kallade RIBA-kontrakten väntas styrräntan ligga på 1,50 procent i slutet av detta år och 2,5 procent i slutet av nästa. Visserligen fortfarande högre än Riksbankens egna prognoser för 2023 men väsentligt under de 3,5 – 4,0 procent som det viftats om bland delar av analytikerkollektivt.    

Råvaror

På råvarusidan har det också skett stora omslag. Oljepriset (Brent) handlades under onsdagen under 100 dollar per fat för första gången sedan slutet av februari. Även för andra råvaror har det skett stora prisnedgångar och i många fall ligger priserna nu lägre än vid årsskiftet. Detta trots att det ryska invasionskriget i Ukraina innebär fortsatt stora leveransstörningar från dessa länder. En del av prisnedgången beror samtidigt på att leveransproblemen inte blivit så stora som befarat, och att andra länder lyckats kompensera för en del av det rysk/ukrainska bortfallet. Dessutom har Ryssland i många fall lyckats öka sina leveranser till andra länder när stora delar av den europeiska marknaden dragit ner på inköpen.

Men en stor del av prisnedgångarna kan också hänföras till att efterfrågan väntas sjunka. Både på grund av en ekonomisk nedgång i USA och Europa. men också på grund av att den kinesiska återhämtningen väntas bli mindre än väntat. Dessutom kan det dröja ytterligare om landet håller fast vid sin nolltolerans mot Covid-smitta. Nya virusutbrott befaras vara på väg.   

Gaspriserna lever i sin tur sitt eget liv med mycket stora svängningar. Just nu ligger det tyska gaspriset ungefär 125 procent över priset som noterades vid årsskiftet.

Valutor

Även på valutamarknaden har det skett en hel del under den senaste månaden och ingen är väl egentligen förvånad över att den svenska kronan tagit ordentligt mer stryk när det är oroligt både kring börs och konjunktur. En dollar kostar nu kring 10,53 kronor och en euro 10,73 kronor.

Den större storyn på valutamarknaden är ändå om euron och dollarn kommer att nå paritet inom en snar framtid. Euro/dollar-kursen ligger nu på 1,02 och så lågt värderades inte euron ens under eurokrisens dagar. Senast euron handlades till paritet mot dollarn var i slutet av 2002.

Att euron går så svagt handlar om att många på marknaden ser lite olika på recessionsriskerna i Europa respektive USA. I USA handlar det mest om att risken för att den amerikanska centralbankens ska (tvingas) gå så hårt fram med räntehöjningar att ekonomin dämpas rejält. I Europa är det snarast så att energikrisen ska förvärras ytterligare när vi börjar närma oss vintern alternativt att Ryssland stryper sina leveranser. Det skulle kunna bli startskottet för en djupare lågkonjunktur. ECB skulle i ett sådan scenario tvingas dra tillbaka eventuella räntehöjningar. Vilket bidrar till att ränteskillnaden mellan de två ekonomiska blocken skulle bli ännu större.

Sammantaget är det här, räknat från mitten av juni, ändå en av de mer dramatiska rörelser som vi på Placera varit med om på finansmarknaden. Vanligtvis har så här stora skiften enbart skett när finansmarknaden utsatts för plötsliga ”chocker”. Det gör det dessutom osedvanligt svårt att ha någon övertygande syn på den framtida utvecklingen. Åt det positiva hållet drar att det finns en rad faktorer som talar för att vi kommer att få se en sjunkande inflation framöver, åt det negativa drar att det inte spelar så stor roll - om vi är på väg in i en djup ekonomisk svacka.

Det enda vi kan vara någorlunda säkra på är att det kommer att fortsätta svänga rejält under kommande månader.