Riksbanken tvingades till en rejäl uppjustering av sina inflationsprognoser och levererade därför som väntat en höjning av styrräntan med 0,50 procentenheter. Det var den första dubbelhöjningen från Riksbanken sedan 2000 och ska väl tolkas som att direktionen blivit allt mer nervösa över att den höga inflationen ska bita sig kvar och även ge effekter på lönebildningen. Men med det sagt så är en ränta på 0,75 procent, efter torsdagen höjning, knappast något som skriker inflationspanik.

En ytterligare åtstramning som görs är att Riksbanken skruvar ner sina obligationsköp ytterligare och under andra halvåret kommer att köpa obligationer för 18,5 miljarder kronor istället för de tidigare beslutade 37 miljarderna.

Dessutom flaggar Riksbanken för att det kommer fler räntehöjningar under det här året och att styrräntan ska ligga på 1,75 procent i slutet av detta år. Sen kan det bli ytterligare någon höjning med 0,25 procentenheter under 2023 men Riksbankens prognos pekar mot att det sedan är i stort sett slut på höjningarna och styrräntan toppar på strax över 2 procent. För 2023 och åren därefter ligger därmed Riksbanken under vad som inför räntebeskedet prissattes på marknaden och även under flertalet andra prognosmakare.

Så sammantaget var Riksbankens penningpolitiska besked något mjukare än vad marknaden hade räknat med. Något som också syns i att marknadsräntorna faktiskt krupit ner kort efter Riksbankens besked. Det blev ingen monsterhöjning med 75 punkter, som det delvis spekulerats kring, och prognoserna för styrräntan framöver framstår faktiskt som tämligen modesta. Även om det innebär att räntan troligen kommer att höjas med 0,50 procentenheter även i september och november. Något som lär svida i plånboken hos många hushåll.  

När det gäller inflationen räknar Riksbanken med att det breda inflationsmåttet, KPI, landar på 7,6 procent i år och 7,1 procent 2023. KPIF, där effekten av räntesatsförändringar räknas av och som är Riksbankens inflationsmål, ska enligt prognosen blir 6,9 respektive 4,2 procent. Under åren efter detta ska bägge måtten sjunka snabbt och KPIF-inflationen ska ligga runt inflationsmålet på 2,0 procent både 2024 och 2025.

De långsiktiga prognoserna ska nog ändå mer ses som en from förhoppning än som en regelrätt prognos. För risken är uppenbar att en inflation som snittar över 7 procent per år under perioden 2022 – 2023 riskerar att pressa upp lönekraven inför de löneförhandlingar som relativt snart ska inledas. Det finns redan vissa tecken på att löneglidningen börjat ta fart. I alla fall enligt Riksbankens egen företagsundersökning.

Dessutom skriver Riksbanken i sitt pressmeddelande att:

”Det finns tecken på ett ändrat prissättningsbeteende på så sätt att företag höjt priserna ovanligt mycket i förhållande till hur mycket kostnaderna ökat.”

Ett tecken som vi inte tror bådar särskilt gott inför löneförhandlingarna. I alla fall inte om det mönstret fortsätter.   

BNP-prognoserna justeras i sint tur ner och i år väntas en tillväxt på 1,8 procent och på måttliga 0,7 procent 2023.

Riksbanken håller dock dörren öppen för snabbare räntehöjningar om inflationen skulle visa sig överraska på uppsida. Vilket vi tro det finns en stor risk för de kommande månaderna. På räntemarknaden fortsätter man att prissätta en höjning i september med 0,75 procent med mycket hög sannolikhet.

Vår bedömning på Placera är att Riksbanken strävar efter att vara framtunga i sina räntehöjningar och skulle inflationen fortsätta att överraska under kommande månader så tror vi att banken antigen drämmer till med 75 punkter i september eller sätter in ett extramöte innan september och lyfter räntan med 50 punkter på detta.

Däremot tror vi, liksom Riksbanken, att det inte blir så många räntehöjningar under 2023. Främst för att en troligtvis mycket svagare global, och svensk, ekonomi kommer börja bita.