Det blir allt tydligare att effekterna av hög inflation, fortsatta leveransstörningar och kriget i Ukraina börjar kännas rejält i den europeiska företagssektorn. Även om företagen är långt ifrån lika pessimistiska som hushållen.
I EMU-området sjönk inköpschefsindex för industrin till 52,0 i den preliminära junimätningen, och indexet för tjänstesektorn backade till 52,8. Klart under förväntningarna på 53,9 respektive 55,5. Bägge indexen hankar sig fortfarande över den 50-nivå som, enligt tumregeln, markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång men den nedåtgående trenden är illavarslande. Risken är stor att indexen sjunker ytterligare under kommande månader och då har de snart fallit under 50-strecket.
Det sammanvägda indexet för industri- och tjänstesektor (composite index) sjönk till 51,9. Den lägsta nivån sedan februari 2021.
S&P Global, inköpschefsindex | ||||||||
Industri | Tjänster | |||||||
juni | maj | april | juni | maj | april | |||
Japan | 52,7 | 53,3 | 53,5 | 54,2 | 52,6 | 50,7 | ||
EMU-området | 52 | 54,6 | 55,5 | 52,8 | 56,1 | 57,7 | ||
Tyskland | 52 | 54,8 | 54,6 | 52,4 | 55 | 57,6 | ||
Frankrike | 51 | 54,6 | 55,7 | 54,4 | 58,3 | 58,9 | ||
Storbritannien | 53,4 | 54,6 | 55,8 | 53,4 | 53,4 | 58,9 | ||
Källa: Macrobond |
Det mest oroande tecknet i de färska siffrorna är att efterfrågan börjar vika ner och att orderingången låg i stort sett stilla i juni. Det är första gången sedan mars 2021 som efterfrågan stagnerar. Tydligast är det i industrin där produktionen de facto sjönk i maj även om företagen fortsätter att beta av den orderstock som byggts upp under det senast året.
Även fortsatta leveransproblem och komponentbrist bidrar till att företagen inte kan öka produktionen i önskvärd takt. Samtidigt som det nu finns lite tydligare tecken på att leveransproblemen börjat lätta något.
En ytterligare ljusglimt är att företagen fortsätter att nyanställa, även om det sker i den lägsta omfattningen på ett drygt år.
Det stora problemet i både industrin och tjänstesektorn är de snabbt stigande priserna. Visserligen sjönk pristrycket något i junimätningen men ligger fortsatt nära historiska rekordnivåer. Företagen tycks dessutom få allt svårare att svälja prisökningarna och utrycker dessutom oro för hur den höga inflationen ska påverka efterfrågan framöver. Den lilla ljusglimten här är att prisökningarna ändå ser ut att avta något. Vilket skulle kunna bidra till att vi snart har passerat inflationstoppen.
Sammantaget är det ändå illavarslande konjunktursignaler som nu kommer från företagen i EMU-området och företagens förväntningar på utvecklingen under det kommande året är de lägsta sedan oktober 2020.
Recessionsrisken i Europa har därmed ökat väsentligt och även Fed-chefen Jerome Powell uttryckte sådana farhågor kring amerikansk ekonomi vid onsdagens utfrågning i den amerikanska kongressen. Samtidigt som han också gjorde klart att nya räntehöjningar, i fortsatt stora steg, fortfarande är bankens huvudscenario.
I eftermiddag släpps de preliminära inköpschefsindexen för USA. Väntat är ett industriindex på 56,3 och ett tjänsteindex på 57,0. Givet svaga EMU-index ligger nog risken på nedsidan vad gäller de amerikanska utfallen.
Och som något av ett tecken i tiden levererade den norska centralbanken en räntehöjning med 0,50 procentenheter i samband med torsdagens penningpolitiska besked. Det var en större räntehöjning än väntat och betyder att den norska styrräntan (folioräntan) nu ligger på 1,25 procent. Det lutar därmed allt tydligare mot en svensk räntehöjning med minst 0,50 procentenheter när Riksbanken lämnar sitt räntebesked i nästa vecka.