Den 15 juli drar Sandvik igång rapportsäsongen för de stora industribolagen och det är med en minst sagt tudelad syn på sektorn. Medan investerarna på börsen har ryggat tillbaka så har branschanalytikerna knappt rört årets vinstprognoser.

I snitt har tio av de stora svenska verkstadsbjässarna tappat 26 procent på börsen i år, med ett spann mellan 10-36 procent. Vore det inte för att Trelleborg klarat sig relativt bra tack vare sin storaffär inom Wheel Systems så hade nedgången varit ännu större.

Stockholmsbörsens Industriindex

Som tabellen längre ned visar har analytikernas snittprognos för årets nettovinst samtidigt höjts med 3 procent sedan årsskiftet.

Det är inte fullt så märkligt som det kanske kan låta med tanke på den stökiga omvärlden under första halvåret. En dokumenterat stark utveckling under förra rapportperioden, den svaga kronan, fortsatt hög efterfrågan på industrivaror samt höga priser på både olja och metaller är faktorer som gynnar de flesta svenska verkstadsbolag. Och med långa orderböcker och goda möjligheter att trycka igenom prishöjningar är det fullt rimligt att räkna med att 2022 blir ytterligare ett bra vinstår.

Kombinationen av vinstprognoser som inte har rört sig särskilt mycket och aktiekurser som har dykt innebär att värderingarna i sektorn har justerats ned kraftigt i år. P/e-talen för innevarande och nästkommande år ligger nu i snitt på 17 respektive 15,5.

För precis ett år sedan var läget väldigt annorlunda. I upptakten till halvårsrapporterna 2021 hade analytikerna skruvat upp det årets vinstprognoser med närmare 10 procent och p/e-talen låg då på 24 (2021) respektive 21 (2022).

Vad som däremot är sig tämligen likt är värderingshierarkin bolagen emellan. Volvo och SKF är alltjämt i botten, men numera med ensiffriga p/e-tal, medan Atlas Copco, Epiroc och Hexagon är högst värderade. I mellanskiktet ligger Sandvik kvar ganska ensamma även om man nu fått sällskap av Trelleborg, vilket återigen är en effekt av att Wheels-försäljningen har gjort aktien motståndskraftig på en sur börs.

Att värderingarna var uppskruvade i fjol syntes också i analytikernas riktkurser. För ett år sedan såg analytikerkåren bara 7 procents kurspotential i snitt för bolagen i vår sammanställning. Nu är avståndet upp till riktkurserna 30 procent i snitt.

Mest potential ser man i Sandvik där det finns ett utrymme på 39 procent om riktkurserna ska infrias. Avknoppningen av SMT som stundar i slutet av augusti, höga metallpriser som drar gruvområdet och chansen för en uppgradering till finverkstad är faktorer som analytikerna tagit fasta på.

Även i kvalitetsnamnen Atlas Copco och Hexagon ser analytikerna rejäl uppsida nu vilket inte hör till vanligheterna. ”Bra bolag, dyr aktie”, är annars det vanligaste omdömet om den här duon men nu finns 36 procent att hämta om analytikernas snittriktkurs ska infrias.

Om nuvarande bild, med stabila vinstprognoser för helåret, överlever den kommande rapportperioden återstår att se i sommar. Stalltipset är att såväl efterfrågan som lönsamheten under det andra kvartalet lever upp till de höga förväntningarna, att många bolag ser en normalisering när det gäller komponentbristen men att ingen vd med självbevarelsedrift vågar måla andra halvåret i särskilt ljusa färger.

Ett scenario som skulle innebära små förändringar av vinstprognoserna men knappast vara något som räcker för att blåsa bort investerarnas oro. De dämpade värderingarna i sektorn gör aktierna mer intressanta än när vi gick in i året, och långsiktigt ser bolag som Volvo, SKF och Sandvik köpvärda ut. Men det behövs mer klarhet kring om konjunkturen landar hårt eller mjukt innan det är ett solklart köpläge i sektorn och den klarheten finns nog tyvärr inte på plats förrän senare i höst.