En bra avslutning på maj räddar en del av avkastningen under den senaste 30-dagarsperioden, eftersom det varit närmast obönhörligt rött på världens börser under inledningen av juni. I många fall handlar det om mycket stora nedgångar. Så sammantaget har MSCI World Index sjunkit med drygt 7,5 procent under de senaste 30 dagarna och sett från årsskiftet ligger nedgången nu på lite drygt 22 procent. Det betyder att hela fjolårets uppgång för MSCI World Index numera är utraderad. Dessutom med lite råge.   

Sedan mitten av förra månaden är det ändå lite knappt 20 av de 70-talet börserna i vår genomgång som kan uppvisa positiv avkastning. I del flesta fall handlar det om relativt små uppgångar men Kina sticker ut med en uppgång på närmare 10 procent. Dessutom finns, lite överraskande, en del östeuropeiska länder på vinnarsidan. Så det ryska invasionskriget i Ukraina har också en del förvånande effekter.  

Men i övrigt är det mest minus på börslistan och de utvecklade ekonomierna (Developed Markets, DM) har drabbats allra hårdast. Här landar börsutvecklingen sedan mitten av maj på -7,6 procent. Sverige och USA agerar i vanlig ordning sänken men även schweiziska börsen, som tidigare klarat sig förhållandevis väl, är ner med 10,2 procent och ligger därmed i botten på listan bland DM-länderna.

Tillväxtländerna (Emerging Markets, EM) har klarat sig bättre och noterar en uppgång på 0,4 procent, sedan mitten på maj. Det beror främst på att den kinesiska börsen fått ett lyft sedan landet börjat lätta på Covid-restriktionerna och det dessutom finns hopp om finans- och penningpolitiska stimulanser redan i närtid. EM-länderna är numera bäst sett från årsskiftet, även om en genomsnittlig börsutveckling på -13,7 procent inte är särskilt imponerande.

De nya tillväxtekonomierna (Frontier Markets, FM) är ned med 2,7 procent under den senaste månaden och med 14,5 procent sedan årsskiftet.

Volatiliteten på börserna i USA och Europa har visserligen stigit men ligger, i alla fall i Europa långt ifrån de nivåer som noterades i våras. I USA ligger VIX på ungefär samma nivå. Den uppjusterade volatiliteten är inte särskilt förvånande och en positiv tolkning är att det trots allt inte tycks handla om samma panik bland investerarna som vi exempelvis såg i samband med Covid-utbrottet eller finanskrisen. Så en lite mer kontrollerad och förhoppningsvis mer hanterbar nedgång den här gången.

Att centralbanker, framför allt i västvärlden, numera sätter inflationsbekämpningen i fokus förklarar en stor del av nedgången som skett under juni. Federal Reserve höjer, och planerar att även framöver höja sina räntor i en rask takt. ECB flaggar för att räntehöjningar till slut är på väg och Riksbanken är redan en bit på väg.

Räntehöjningarna är i sig något som investerarna oroar sig över men frågan är om det inte är risken för en global recession som börjar ta över som det främsta hotet. Risken för att centralbankerna ska strama åt för mycket börjar få tydligt genomslag i investerarkollektivet. Ett tydligt tecken på det är att man på räntemarknaden visserligen prisar in ett betydande antal räntehöjningar från Federal Reserves sida under det här året, men har skalat bort alla räntehöjningar under 2023.

Det kan antingen tolkas som att Federal Reserve kommer att vara extremt lyckosamma i sin inflationsbekämpning eller som att banken tar i för hårt och därmed trycker ned den amerikanska ekonomin i en allt djupare konjunkturnedgång under loppet av 2022.

Att marknadsaktörerna nog börjar luta åt det senare får dessutom stöd i de konjunkturdata som rullats ut under senare tid. Citigroups Economic Surprise Index (ESI), som mäter hur makrodata rullas ut i förhållande till analytikernas prognoser, visar numera på en klart negativ trend i USA. Det säger visserligen inte särskilt mycket om djupet i konjunktursvackan men är ändå ett tydligt varningstecken. ESI i EMU-området och bland tillväxtekonomierna är klart piggare men lyckas ändå inte lyfta konjunkturhumöret i någon större utsträckning.

Det ska samtidigt sägas att företagssektorn fortsätter att utvecklas väl men att hushållshumöret numera är ner på rena depressionsnivåer i både USA och Europa. Inte särskilt överraskande sett till den höga inflationen och centralbanker som drar i handbromsen. Vi får se hur det här utvecklas framöver.          

Developed Markets

Den genomsnittliga nedgången sedan mitten på maj är 7,6 procent. I botten hittar vi gamla, välkända draggankare som USA och Sverige men också nykomlingar som den schweiziska börsen. Till de fåtalet vinnare hör Portugal, Hongkong och Japan. Den japanska börsen drivs bland annat av en rekordlåg yen när den japanska centralbanken går mot strömmen och fortsatt håller fast vid en extremt expansiv penningpolitik. Hongkong noterar visserligen minskad smittspridning och lite bättre fart i ekonomin, men det är nog mest den kinesiska börsens revansch som spiller över i en uppgång även här. 

Emerging Markets

Här är det den kinesiska börsens revansch som står ut och förklarar att gruppen kan klara en uppgång på 0,4 procent under de senaste 30 dagarna. Även Tjeckien och Chile har fått starkt men här är det mer fortsättningen på en positiv trend. Sverige-skeptiska Turkiet fortsätter också uppåt och eftersom även den turkiska liran rört sig lite uppåt så har det varit en gynnsam placering. Börsuppgången sedan årsskiftet imponerar. Annars är det mest rött på börserna även här och vi noterar att en svalare råvarumarknad ger visst utslag på börslistan.

Frontier Markets

De nya tillväxt- eller förhoppningsekonomierna har tappat tydligt med fart sedan slutet av april men höll emot rätt bra fram till dess. Sedan mitten av maj stannar ändå nedgången vid 2,7 procent. Som vanligt stor spridningen på börslistan. Om vi lämnar extremt osäkra Libanon därhän så är det börsuppgången i ett antal östeuropeiska länder som sticker ut. Även i den här gruppen länder sätter prisnedgången på råvarumarknaden tydliga spår.