Den allt högre inflationen skapar högre priser för varor och tjänster och får pengarna på sparkontot att tappa i värde. Inflationen påverkar även räntebetalningar på obligationer och olika typer av räntepapper, då värdet på beloppet som återbetalas inte är inflationsjusterat.
Samtidigt gör stigande räntor att finansieringskostnaden för privatpersoner och företag blir dyrare. Dyrare finansieringskostnad sänker även värdet på många tillgångsslag på olika sätt beroende på hur känsliga de är för högre räntor.
Det finns en uppsjö av placeringsmöjligheter för kapitalet i en stigande inflationsmiljö.
Ädelmetaller
En av de mest klassiska är att köpa ädelmetaller. Guldet anses historiskt varit en bra hedge för stigande inflation. Men synen hos investerarkollektivet är delat. Vissa anser att det inte fungerar särskilt bra med hänvisning till de två senaste inflationsperioderna 1980–1984 och 1988–1991 då guldet inte gav något större skydd mätt i amerikanska dollar.
Under den stora inflationsperioden 1973–1979 var guld däremot den bäst presterande tillgångsklassen och gav ett utomordentligt inflationsskydd.
Det kan vara värt att tänka på att guld inte ger någon årlig utdelning och den prissätts i amerikanska dollar. Guldet har en egen valutakod XAU och fördelen mot andra valutor är att utbudet av guld är begränsat och ökar med utvinning varje år.
Hos världens centralbanker hittar vi ofta en betydande andel guld i centralbankernas valutareserver och de anser att det ger ett stabilitetsskydd och kan växlas till andra valutor som dollar.
I år har guldprisets utveckling mot dollarn varit oförändrad. Men för en svensk investerare har guldet i svenska kronor stigit i takt med dollarns starka utveckling mot den svenska kronan, som är 12 procent. Och således har guldet under året gett ett ganska bra inflationsskydd för en svensk investerare.
Det går att investera i börhandlade guldfonder som följer det underliggande guldpriset. Det går även att investera i fonder och börshandlade fonder som investerar i guldproducenter verksamma inom guldutvinning. Vill man kan man köpa aktier direkt i en guldproducent.
Den stora skillnaden mot att investera i en guld- och ädelmetallfond i stället för att köpa underliggande tillgång mot guldpriset är att gruvbolag fungerar som en hävstång på ädelmetallpriset.
Energi
Från guld är steget till andra råvaror inte långt. Årets klart bästa skydd har energiråvarorna olja och naturgas gett. De anses också av många ekonomer vara boven tillsammans med coronapandemin till dagens skenande inflation.
Värt att notera är att energisektorn är den enda av de tio huvudsektorerna på den globala aktiemarknaden som har positiv avkastning sedan årsskiftet. Att sektorn är en vinnare i år är inte så konstigt. Oljepriset har stigit 55 procent sedan årsskiftet och naturgaspriserna ännu mer, vilket får vinsterna i energibolagen att explodera.
Precis som för guld finns det flera möjligheter att få exponering mot energisektorn. Det finns enskilda energibolag. Börshandlade fonder med exponering mot oljepriset och aktivt förvaltade sektorfonder som investerar i olika typer av energibolag.
Principen att köpa energibolag är det samma som för guldproducenter. Energibolagens hävstång beror på bolagens balansräkning och skuldsättningsgrad samt produktionskostnaden för att ta upp oljan. Det gör att fondernas utveckling kan skilja mycket mot oljepriset över tid. Vid uppgångar går oftast energifonderna betydligt bättre och vice versa vid större oljeprisfall. Under den senaste månaden är det tydligt då underliggande oljepris stigit men energibolagen har stigit betydligt mer.
Även mjuka råvaror - jordbruksråvaror - har gett ett visst inflationsskydd i år och inte minst med tanke på Rysslands invasion av Ukraina som skapat problem med leveranser av spannmål vilket drivit upp priserna.
Exponering mot jordbruksråvaror erhålls genom olika typer av börshandlade produkter och vissa typer av certifikat och trackers.
Industrimetaller
Industrimetaller gynnas oftast av stigande inflation genom högre råvarupriser som oftast prissätts i amerikanska dollar.
Som för övriga råvaror går det att få exponering mot enskilda metaller som följer råvarupriset. Det går även att få en bredare exponering av industrimetaller genom att investera i de producerande bolagen som gruvbolag som oftast utvinner flera olika metaller.
Exponering kan fås via enskilda aktier, certifikat, börshandlade fonder och aktivt förvaltade råvarufonder.
Räntor
Inom kategorin räntefonder finns det ett brett spektrum av olika typer av räntefonder. Från korta och långa statspapper, företagsobligationer, tillväxtmarknadsobligationer och inflationsjusterade obligationer. Alla med olika risknivå och känslighet för stigande inflation och höjda marknadsräntor.
Men en majoritet av räntefonderna har inte gett något bättre inflationsskydd i år. Vilket har att göra med att årets stora ränteuppgång varit ett gissel för många räntefondsförvaltare.
Nedgången för räntefonder hänger ihop med att obligationen som fonden investerat i sjunker i värde när marknadsräntan stiger. Ju längre löptid, eller duration som det heter på räntespråk, en räntefond har desto större negativ påverkan har årets ränteuppgång haft.
Generellt har korträntefonder som oftast investerar i statspapper med löptider på max ett år mycket låg risk. Desto högre risk är det i långa obligationsfonder som investerar i obligationer med löptider över ett år och i vissa fall upp till 20 år.
Inflationsjusterade obligationer - realränteobligationer - har inte heller levererat positiv avkastning i år eftersom realräntorna har varit låga, i många fall negativa.
Men om ränteuppgången stannar av i styrka finns det ljuspunkter. Inte minst finns då en stor andel av svenska företagsobligationer har rörlig ränta som sätts om var tredje månad utifrån ränteläget. Det gör att det i många fall innebär en högre avkastningsnivå om Riksbanken höjer räntan men det sker med fördröjning.
Om inflationen blir fortsatt relativt hög och marknadsräntorna stabiliseras så erbjuder flera typer av ränteplaceringar ett bra inflationsskydd men desto sämre vi stora ränteuppgångar som nu.
Utbudet av räntefonder är stort och det finns även en uppsjö av börshandlade fonder som följer olika typer av index som ger olika typer av ränteexponering.
Kassa
Lägst risk är att hålla en kassa i kontanter. Det ger inga svängningar i priset och du förlorar bara köpkraft genom att räntan för ett räntekonto är lägre än inflationen. Å andra så har året gjort att man skyddat kapitalet genom årets stora börsnedgång. Men på sikt äter inflationen upp framtida köpkraft.
Hedgefonder
Hedgefonder och så kallade alternativa strategier har olika typer av investeringsstrategier som ger goda chanser att generera avkastning oavsett om inflationen är hög eller låg.
Det finns en uppsjö av olika strategier och ingen hedgefond är den andra lik för den som vill söka inflationsskydd.
Vissa söker exponering mot en stigande volatilitet som gynnas i dagens oroliga börsklimat. Andra hedgefonder har makrostrategier som gynnas av att de kan ha kort exponering mot ränteplaceringar och valutor. Det innebär att de tjänar pengar när räntorna stiger och obligationerna blir mindre värda.
Den klassiska lång/kort aktiehedgefonder som utnyttjar felprissättningar på aktiemarknaden har haft stora möjligheter att skapa avkastning i år.
CTA-hedgefonder som oftast följer långa och stora trender för alla tillgångsslag hör till årets stora vinnare bland hedgefonder. CTA-hedgefonder jobbar med kvantitativ kapitalförvaltning. De använder kvantitativa och matematiska modeller i förvaltningen för att analysera och hitta trender och investeringsmönster på de olika tillgångsmarknaderna aktier, räntor, valutor och råvaror. En fond kan ha upp till 40 olika modeller, och handla på upp till 150 olika marknadsplatser.
CTA:s följer trender i marknaderna och investerar där trenderna är starkast. Det betyder att fonderna köper när marknaden trendar och stiger och säljer när den vänder ned. De trivs allra bäst när aktiemarknaderna eller andra tillgångsslag faller eller stiger kraftigt under en längre tidsperiod. Det tydliggör fondernas unika egenskaper att tjäna pengar även när marknaderna går ner.
Börsen
Även på aktiemarknaden finns det en rad sätt att skydda sitt kapital mot högre inflation. Det finns sektorer som ger bättre exponering och skydd mot inflationen. Man brukar generellt tala om att vinnarna finns i sektorer som har realtillgångar som fastigheter och infrastruktur och även finanssektorn.
Banker gynnas av en miljö med högre räntor och stigande inflation då det gynnar räntenettot. Räntenettot ökar när bankerna höjer sin utlåningsränta oftast aggressivare än inlåningsräntan. Det gör att den ökar och över hälften av bankernas vinst kommer från räntenettot. Men det kan finnas risker att bankernas kreditförluster ökar i takt med stigande räntor då bankens kunder kan få problem och ställa in betalningar.
Fastighetssektorn har liksom guld historiskt erbjudit ett bra skydd mot stigande inflation. Fastigheter med långa hyresavtal, som kommersiella kontors- och industrifastigheter, har ofta automatisk inflationsjustering. De får med viss eftersläpning kompensation för inflationen genom högre hyresintäkter.
Men högre räntor är också en risk för fastigheter som har hög belåningsgrad, men fastighetsägare med långa lån till fasta räntor har mindre ränterisk. Det visar inte minst årets utveckling bland Stockholmsbörsen fastighetsbolag och fastighetsfonder som haft det blytungt med betydande nedgångar.
Om marknadsräntorna inte stiger för snabbt bör alltså fastigheter över lag utgöra ett bra skydd mot inflation – precis som för räntefonder. Det går att investera direkt i noterade fastighetsbolag eller köpa en fastighetsfond. Fastighetsfonderna har olika geografisk exponering för den som inte vill bli för Sverigetung.
Infrastruktur
Infrastrukturinvesteringar erbjuder attraktiva kassaflöden och stabila vinster. De är defensiva och erbjuder inflationsskydd och intäkterna påverkas inte så mycket av konjunkturen.
Infrastrukturbolag består av anläggningar och strukturer som säkrar grundläggande funktioner i samhället. De är verksamma inom vatten- och kraftförsörjning som vattenrening och elnät, transport som järnvägar, hamnar, betalvägar och broar, kommunikation som teleoperatörer och telekommastbolag, fibernätverk och datacenter och social infrastruktur som omfattar skolor, hälsovård och offentliga anläggningar.
Infrastrukturbolagen har stabila och långsiktiga motparter som kommuner och stater och har låg politisk risk. Verksamheten har oftast en stor andel med långa avtal som är inflationsskyddade. Oftast skapas ett naturligt monopol, då barriärerna för nya aktörer är höga beroende på stora initiala investeringar samt många regleringar.
Men högre räntor är också en risk för infrastrukturbolag som har hög belåningsgrad. Det går att investera direkt i noterade infrastrukturbolag eller köpa en infrastrukturfond och det erbjuds ett antal börshandladefonder. Det finns infrastrukturfonder med olika geografisk exponering som tillväxtmarknader och utvecklade marknader.
Som jag berört tidigare finns det vinnarsektorer som energi- och råvarusektorn.
Marknadsledare
Sist men inte minst finns det ett antal bolag inom olika sektorer som klarar av stigande inflation. Det är vad man kallar marknadsledande bolag och bolag med strukturell tillväxt.
Genom att investera i marknadsledande bolag får man många fördelar. Bolagen har tagit stora investeringar och har visat att affärsmodellen håller. Oftast kan bolaget dra fördel av sin dominerande position och storlek med lägre kostnader genom skalbara stordriftsfördelar. Belöningen för marknadsledare är högre marginaler, högre vinst och starkare kassaflöde än konkurrenterna.
Marknadsledarna har vad man kallar ”pricing power”. Det innebär att när bolaget drabbas av högre löner eller högre material- och inköpskostnader är de vinnare då de kan föra vidare stora delar av kostnadsökningen till sina kunder.
Bolag som gynnas av strukturell tillväxt kan bli vinnare med högre inflation. Strukturell tillväxt skapas av starka underliggande trender som exempelvis digitaliseringstrenden. Trenderna växer snabbare än den globala ekonomin och växer under en lång period. Alla bolag har konstnadsinflation men om bolaget inte växer så kan det vara problematiskt att upprätthålla lönsamheten. Det är betydligt lättare för bolag som gynnas av strukturell tillväxt att växa och öka sin lönsamhet.
Gå till Placera.se och läs fler artiklar
Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, YouTube och Soundcloud
