På Placera och Avanza använder vi cookies för att säkerställa funktionalitet, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Sverige: Styrka och extrem deppighet

Makrokommentar Det svenska näringslivet fortsätter att hålla konjunkturfanan högt men hushållen har deppat ihop rejält när hög inflation och stigande räntor biter. Det kan bli svårt för Sverige att undvika en konjunktursvacka om inte de globala krishärdarna börjar lätta.

Mot de flestas farhågor så steg Konjunkturinstitutets barometerindikator i majmätningen. Den steg från 109,4 i april till 110,5 i maj. Enligt den gängse tolkningen ska därmed den svenska konjunkturen fortsatt vara starkare än normalt.

Det finns däremot mycket stora skillnader mellan hur näringslivet respektive hushållen uppfattar det nuvarande konjunkturläget och deras förväntningar om framtiden. Läget i näringslivet betraktas i de flesta fall som fortsatt starkt, även om det finns en del oroande tecken, medan hushållen ser lika dystert på den ekonomiska situationen idag som man gjorde under finanskrisen 2008 eller under inledningen av Covid-krisen.

Det som framför allt bekymrar i näringslivet är låga lager och stigande priser medan hushållen framför allt ser stora risker för fortsatt hög inflation och stigande räntor.

När det gäller näringslivet så steg konfidensindikatorn från 114,5 i april till 115,1 i maj. Det historiska snittet ligger på 100 så ur det perspektivet är det stämningsläget i näringslivet fortsatt betydligt starkare än normalt och företagen fortsätter att nyanställa i stor omfattning.

Så företagen har knappast förlorat framtidstron, trots alla globala krishärdar som befarades slå mot humöret. Men på en mer detaljerad nivå syns ändå en del tydliga effekter. Framför allt gäller det prisökningar. Både nuvarande och de som finns i pipeline. Även lagersituationen är bekymmersam.

I tillverkningsindustrin steg konfidensindikatorn från 121,3 till 125,5. Därmed ligger konfidensindikatorn återigen nära historiska rekordnivåer. Det som främst sticker ut åt det positiva håller är en fortsatt stark orderingång på både hemma- och exportmarknad. Orderingången på exportmarknaden studsar upp rejält i maj och de svenska siffrorna sticker dessutom ut i ett internationellt perspektiv. För som vi sett i de preliminära inköpschefsindex som rullats ut under veckan har det i övrigt varit vanligt med sjunkande exportorder inom industrin.

Det som är bekymmersamt för industriföretagen är att färdigvarulagren är alldeles för små för att möta efterfrågan och att företagen tvingas till (förmodar vi) massiva prishöjningar på både hemma- och exportmarknaden. Så leveransproblem och stigande insatsvarupriser fortsätter att påverka industriföretagen i stor omfattning.

I byggsektorn ser vi lite av samma mönster men här sjunker konfidensindikatorn från 107,8 i april till 105,4 i maj. Fortsatt hygglig aktivitet men anbudspriserna rusar och byggföretagen väntar sig inget ökat byggande framöver. Snarare en mindre nedgång. Så det är inte efterfrågeboom som lyfter priserna. Byggsektorns utveckling framöver ser vi på Placera som särskilt oroande.

Konfidensindikatorn i tjänstesektorn ligger still på 109,7 i majmätningen. Nya uppdrag rullar in i hygglig takt och nyanställningarna fortsätter. Även företagen inom denna sektor ser ett behov att prishöjningar men i en något minder utsträckning än inom övriga näringslivssektorer.

I detaljhandeln steg konfidensindikatorn från 110,5 i april till 112,12 i maj. Försäljningsvolymen stiger måttligt och det är i huvudsak allt för små varulager som håller upp konfidensindikatorn på så pass höga nivåer. Normalt sett ses ju små varulager som ett tecken på ett stort efterfrågetryck men så är det knappast den här gången. Prishöjningarna väntas fortsätta i stor omfattning men trots detta räknar företagen inom detaljhandeln att försäljningen ska ta rejält med fart under kommande månader. En optimism det hållit fast i under inledningen av 2022 men som ännu inte riktigt realiserats enligt barometerutfallen.  

Frågan är också hur pass välgrundad detaljhandelsföretagens optimism egentligen. För det klagas rätt rejält över både nuläge och framtid bland hushållen. Det gäller dessutom både svensk ekonomi i stort (Makroindex)) och den egna ekonomin. Mikroindex ligger nu på nivåer vi endast sett i samband med allvarliga kriser och det som borde förvåna allra mest är att synen på den egna ekonomin är så negativ, trots att en klar majoritet av de tillfrågade bedömer att risken för att bli arbetslös har minskat. Synen på Sveriges ekonomi under de kommande 12 månaderna är dessutom de mest pessimistiska som uppmätts i undersökningens historia.

Men det finns förstås förklaringar till den pessimistiska synen på både svensk och egen ekonomi. När det gäller synen på svensk ekonomi får vi förmoda att bland annat kriget i Ukraina, börsfall, hög generell inflation och diverse krisrubriker är bovarna i dramat. Oklart i vilket utsträckning de olika komponenterna bidrar.

När det gäller synen på egen ekonomin är det lättare att pekat ut vad som i allra högsta grad driver pessimismen – nämligen inflation och räntor. Den svenska inflationen (KPI) som den mäts av SCB uppgick i april till 6,4 procent. Hushållens uppfattar i sin tur den nuvarande inflationen som liggandes på 11,6 procent. Man räknar heller inte med att Riksbanken ska bli särskilt framgångsrika med sin inflationsbekämpning utan väntar sig att inflationen ligger på lite knappt 10 procent om 12 månader.

Samtidigt väntar sig hushållen att Riksbanken (alternativt bankerna) går hårt fram med räntehöjningar och räknar med en rörlig boränta på 3,4 procent om 12 månader.

Nu är hushållen normalt sett inte särskilt träffsäkra när det gäller inflation och räntor men det står i alla fall klart att de flesta är rejält bekymrade kring hur det här kommer att utvecklas. Därmed är det heller inte riktigt läge att planera stora inköp av kapitalvaror eller att kanske byta bostad.

Sammantaget tolkar vi på Placera barometerutfallet som att läget för svensk ekonomi visserligen är förhållandevis starkt, framför allt ur ett internationellt perspektiv, men att riskerna för ekonomiska bakslag trots allt har ökat. Att hushållen kommer att strama åt tar vi i det närmaste som givet. Det kommer även att påverkas näringslivet i stort framöver. De leveransproblem och den komponentbrist som vägrar att lätta och tvingar fram stora prishöjningar lär också påverka näringslivet på sikt. Något vi redan ser på det internationella planet.

även om det totala barometerutfallet överraskade positivt så är det knappast läge att dra någon suck av lättnad.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -