Det har varit en ny dyster vecka på världens finansmarknader. Den svenska börsen backade med 2,6 procent och S&P500 damp ner med hela 3,3 procent under vecka som gick. April blev därmed en mycket dyster börsmånad. Det är både ränte- och konjunkturoro som fått riskaptiten att svalna, så det är lite svårt att hitta ljusglimtarna i börsmörkret. Inte minst mot bakgrund av att rapportperioden egentligen har varit ganska hygglig och inte ens det har fått kurserna att lyfta.
Att Riksbanken valde att höja räntan fick de svenska räntorna att stiga men när veckan summeras har inte särskilt mycket hänt med kronan. Dollarrusningen har fortsatt och en USD kostar nu kring 9,85 kronor. Internationellt har de långa räntorna backat en aning.
I veckan som kommer är onsdagens amerikanska räntebesked det stora huvudnumret. Federal Reserve väntas höja räntan med 0,50 procentenheter och avisera att ytterligare åtstramningar är i antågande. Den här gången lämnas dock inga ränteprognoser från medlemmarna i den räntesättande kommittén (FOMC). Den stora frågan är annars om Federal Reserve kommer att leverera ett besked i linje med de värsta farhågorna. Om inte kan det bli ett litet lättnadsrally på börsen. Den efterföljande presskonferensen med Fed-chefen Jerome Powell blir därmed extra intressant att följa den här gången.
Mer signaler kring framtida amerikansk penningpolitik får vi dessutom när sysselsättningssiffrorna för april publiceras på fredag. Fortsatt stark arbetsmarknaden och höga löneökningar skulle kunna tvinga Federal Reserve att gå hårdare fram.
Även Bank och England och Norges bank lämnar nya penningpolitiska besked i veckan. Kanske inte lika drivande vad gäller utvecklingen på finansmarknaden men ändå intressant ur ett bredare centralbanksperspektiv. Norges bank väntas vila på hanen medan Bank of England förmodas leverera en ny räntehöjning.
Det kommer också en hel del konjunktursiffror i veckan, som visserligen kan spä på konjunkturoron men också innebära en viss lättnad. Än så länge har ju inte konjunkturdata varit riktigt så svag som kunde befaras. Vi håller därför lite extra koll på de inköpschefsindex som rullas ut under veckan.
Mycket fokus lär också hamna på den kinesiska Covid-strategin, som börjar bli ett allt större bekymmer för såväl kinesisk som global ekonomi. Kunde det komma lite lättnader på den fronten så vore det ett glädjebesked för marknaden. Men det är kanske att hoppas på för mycket.
Måndag
Inköpschefsindexen för industrin rullas ut på bred front. Vi räknar med att det svenska indexet backat något, i likhet med vad vi sett i övriga Europa. Analytikerna räknar med att det amerikanska industriindexet ska stärkas något i aprilmätningen vilket kanske kan ge börsen lite luft. Men indexen över priser och leveranser kan samtidigt sätta lite griller i huvudet på marknadsaktörerna inför Federal Reserves räntebesked senare i veckan.
Tisdag
Producentpriserna i EMU-området stiger i en rasande takt. Ett problem för både företagen och ECB. Antalet lediga jobb i USA väntas ligga kvar runt rekordnivåer. En fortsatt stram arbetsmarknad sätter ytterligare press på Federal Reserve.
Onsdag
Dags för inköpscheferna i tjänstesektorn att visa konjunkturkorten Frågan är om öppnandet av ekonomerna fortsätter att hålla upp indexen eller om den höga inflationen börjar bita. Det mesta av marknadens fokus ligger dock på det räntebesked som den amerikanska centralbanken levererar under kvällen. Bistra räntebesked väntas men det är långt ifrån säkert att Federal Reserve uppfyller de allra värsta farhågorna.
Torsdag
Norges bank och Bank of England lämnar sina penningpolitiska besked. Norges bank väntas inte höja räntan den här gången men meddela att fler räntehöjningar sannolikt kommer. Bank of England väntas däremot höja räntan ytterligare en gång.
Fredag
Riksbanken publicerar intressant penningpolitiskt protokoll där vi får följa resonemangen bakom det stora omslaget i penningpolitiken. Och kanske även får veta mer om hur de ser på utvecklingen framöver. Svenska bostadspriser kan börja vika ner. Mest intressant är dock de amerikanska arbetsmarknadssiffrorna. Håll särskild koll på löneutvecklingen som varit högre än vad centralbanken är bekväma med.
