Det har varit en omtumlande start på börsåret 2022 med en ordentlig dubbelsmocka för investerarna. Först kom inflationsoro och centralbanker som flaggade för åtstramningar och sedan några veckor tillbaka har vi ett tragiskt krig mellan Ryssland och Ukraina. Inte att förvåna har de flesta av världens börser utvecklats svagt, även om det just nu finns tecken på att det finansiella läget är på väg att stabilisera.

Det här syns kanske allra tydligast på att börsutvecklingen bland utvecklade ekonomier (Developed Markets) rekylerat upp under de allra senaste handelsdagarna, mätt som MSCI-index i lokal valuta. Från årsskiftet ligger ändå den genomsnittliga nedgången, i den här gruppen länder, på strax över 10 procent och den svenska börsen hamnar dessvärre ganska långt ner på börslistan med en utveckling på -16,5 procent.

Svagast börsutveckling har det annars varit bland tillväxtekonomierna (Emerging Markets) där snittet dras ner av en mindre krasch på den kinesiska börsen. Den kinesiska börser rekylerade dock kraftigt upp under onsdagsnatten efter att den kinesiska regeringen beslutat om nya stimulansåtgärder.

Även om den överväldigande majoriteten av de dryga 70-talet länder i vår genomgång ligger på minus under den senaste månaden så finns det trots allt en del vinnare. De återfinns i huvudsak bland olje- och råvarutunga ekonomier som gynnats av stora prisuppgångar på stora delar av råvarumarknaden.  

Det skulle visserligen vara skönt att kunna blåsa faran över men så länge kriget mellan Ryssland och Ukraina pågår så fortsätter det finansiella läget att vara högst osäkert. Till detta ska läggas att den amerikanska centralbanken nu börjar strama åt och att nya covidutbrott i Kina riskerar att förlänga problemen med leveranser och komponentbrist.

Volatiliteten på börserna i Europa och USA är också uppskruvad efter krigsutbrottet även om den dämpats något under de allra senaste handelsdagarna. Volatilitetsindex för den europeiska börsen, Vstoxx, ligger påfallande högt vilket förklaras av att dessa börser är de som påverkas allra mest av Ukrainakrisen. Dessutom brottas Europas ekonomier med fortsatt skyhöga energipriser. Även VIX-index för den amerikanska börsen (S&P500) ligger på en högre nivå än normalt men ligger ändå långt från nivåer som registrerats vid tidigare börsturbulens, exempelvis vid finanskrisen eller coronautbrottet.

När det gäller konjunkturutvecklingen såg det förhållandevis ljust ut innan Ryssland invaderade Ukraina. Citigroups Economic Surprise Index (ESI), som mäter hur makrodata faller ut i förhållande till analytikernas prognoser, lågt klart över nollstrecket i alla regioner.

Problemet är att det mesta av den makrostatistik som rullats ut under senare tid avser konjunkturutvecklingen som den såg ut innan krigsutbrottet. Det gör det vanskligt att dra några mer långtgående slutsatser kring konjunkturutvecklingen framöver. Konjunkturbilden kommer att klarna mer när marsstatstiken rullas ut och innan dess kan man varken blåsa faran över eller dra till med de allra mest drastiska stagflationsscenarion.     

Developed Markets

Den genomsnittliga nedgången under den senaste månaden landar på -5,3 procent och från årsskiftet summerar den till -10,2 procent. Bistert, men inte den brutala nedgång som låg i korten för bara någon vecka sedan. Den senaste veckan har inneburit en viss stabilitet även om rörelserna både mellan och inom enskilda handelsdagar fortfarande är större än normalt. Det mest slående är kanske att det bara är ett fåtal länder som haft en svag positiv börsutveckling under den senaste 30-dagarsperioden. Nya Zeeland och Australien får bägge draghjälp av stigande råvarupriser. Även länder som Norge och Kanada gynnas av detta men orkar ändå inte över nollstrecket.

Det är gott om länder som haft tvåsiffriga nedgångar. Främst i Europa. Österrike har en banksektor med stor exponering mot Ryssland vilket torde förklara att man hamnar längst ner på börslistan. Hongkong dras i sin tur med i det kinesiska börsfallet. Sverige har haft en svag utveckling men är långt ifrån värsta i klassen även om nedgången sett från årsskiftet förskräcker. Den amerikanska nedgången stannar vid 5,1 procent.

Emerging Markets

I gruppen tillväxtekonomier ligger den genomsnittliga nedgången på 13,3 procent under den senaste 30-dagarsperioden. Det är främst en kraftig nedgång, med lite knappt 30 procent, i dominerande Kina som håller ner snittet även om länder som Egypten, Grekland och Ungern också gott påfallande svagt. Noterbart är också att den brasilianska börsen inte gått bättre trots kraftigt stigande råvarupriser.

I övrigt gör prisuppgången på råvaror ett tydligt utslag på börslistan med flera olje- och råvarutunga ekonomier bland vinnarna. Även Turkiet noterar en uppgång men här ställer en förnyad nedgång för den turkiska liran till det för en utländsk placerare.   

Frontier Markets

I gruppen förhoppningsekonomier (som vi väl kan kalla dem) stannar den genomsnittliga nedgången under den senaste 30-dagarsperioden på 5,0 procent. Den kazakiska börsen, som var fjolårets överlägsne vinnare, fortsätter att tappa rejält. Rysslandskopplingen gör sig förstås gällande och därför flyr investerarna, trots att stigande råvarupriser borde gynna ekonomin. Och som det sett ut även i de övriga kategorierna så är det ett stort antal europeiska länder som haft en svag börsutveckling.

Bland vinnarna hittar vi, föga förvånande, i huvudsak råvarutunga länder.