Riksbanken må vara delvis förlåtna men banken visade sig ha gjort en prognosmiss av närmast episka proportioner när SCB publicerade februari månads inflationssiffror på måndagsmorgonen. I alla fall mot bakgrund av att Riksbanken inflationsprognoser är relativt färska och bara har lite drygt en månad på nacken.

Den svenska inflationen, mätt som KPI, steg i februari till 4,3 procent. KPIF, där effekten av räntesatsförändringar räknas av och som är Riksbankens inflationsmål, steg i sin tur till 4,5 procent. Vi får backa bandet ändå till tidigt 1990-tal för att hitta motsvarande inflationssiffror.

En inflationsuppgång var visserligen väntad men blev den blev betydligt kraftigare än både Riksbanken och analytikerkåren hade väntat sig. Riksbanken hade prognostiserat en KPIF-siffra på 4,0 procent medan konsensusprognosen låg på 4,1 procent.

Det här skulle ändå kunna vara en prognosmiss som Riksbanken skulle kunna leva med givet de exceptionella förutsättningarna, bland annat i form av rusande energipriser. Dessvärre är det inte så lätt att låta inflationsuppgången passera obemärkt.

KPIF, exklusive energipriser rakade också i höjden. Inflationstakten, mätt som KPIF exklusive energi, steg i februari till 3,4 procent i årstakt. Rejält över Riksbanken prognos på måttliga 2,3 procent och även väl över analytikerprognosen på 3,0 procent.

Det här indikerar att inflationsuppgången är väsentligt mer bredbaserad än Riksbanken hade räknat med. Kraftigt stigande varu- och livsmedelspriser förklarar större delen av prognosmissen. På frukt och grönsaker noteras särskilt stora prisuppgångar.

Givet en svag krona, stigande livsmedelspriser och förnyade leveransproblem till följd av Ukrainakrig och nya coronautbrott i Kina så är det svårt att se något annat än en fortsatt bred inflationsuppgång under kommande månader. Även om läget på energimarknaden ser ut att vara på väg att stabiliseras.

Frågan är hur länge Riksbanken kan ignorera en inflation som är mer än dubbelt så hög som inflationsmålet på 2,0 procent?

Skulle dessutom tisdagens Prospera-enkät visa att inflationsförväntningarna också är på uppgång så försvinner det sista halmstrået för Riksbanken.

Sedan är förstås frågan hur vettigt det är att höja räntan när det är så oroligt i vår omvärld, men någonstans finns en smärtgräns även för Riksbanken. Så en räntehöjning närmar sig även om det är svårt att sia om någon exakt tidpunkt. Sannolikheten för att den kommer redan i år har i alla fall stigit väsentligt.

Inte att förvåna har de svenska marknadsräntorna stigit kraftigt och kronan stärkts efter att inflationssiffrorna publicerades.