På Placera och Avanza använder vi cookies för att säkerställa funktionalitet, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Allt du borde veta om AP-fonderna

Pension Visste du att det är AP-fonderna som gör att pensionerna inte behöver sänkas och pensionsavgiften inte behöver höjas, fastän antalet pensionärer gör att utbetalningarna från pensionssystemet är större än inbetalningarna? Trots denna viktiga funktion lever dessa jättefonder en ganska anonym tillvaro. Placera täpper till dina eventuella kunskapsluckor.

AP-fonderna har funnits i olika former sedan 1960-talet och deras uppgift är att bidra till att våra pensionspengar växer och samtidigt jämna ut svängningarna mellan pensionsavgifter, alltså det vi betalar in till systemet genom våra löner, och pensioner, det vi får i vår allmänna pension.

Fonderna som finns är AP1, AP2, AP3, AP4, AP6 och AP7. Den mest kända av dem är antagligen den sjunde AP-fonden, den som brukar kallas soffliggarfonden i PPM-systemet.

Det är den allmänna pensionen som förmodligen kommer att utgöra den största delen av din pension. Den som du varje månad sätter av 18,5 procent av din lön till (varav 2,5 procent går till premiepensionen) upp till ett lönetak 47 717 kronor i månaden.

Om inbetalningarna är större än utbetalningarna i systemet, fungerar de fyra första AP-fonderna som buffertfonder för att man ska slippa sänka pensionerna.

När babyboom-generationen, född på 40-talet, började gå i pension byttes inflöden till utflöden från buffertfonderna. Här visas AP4:s in- och utbetalningar till pensionssystemet. Källa: AP4

AP1, AP2, AP3 och AP4 utgör tillsammans 16 procent av inkomstpensionssystemet. När de startade stod de för en tiondel.

En fråga som naturligt dyker upp är varför det inte finns någon femte AP-fond. Anledningen går att hitta i hur den allmänna pensionen var uppbyggd före den stora pensionsreformen 2001.

Tidigare fanns det fem pensionsstyrelser, men den femte gick upp i AP1, AP2, AP3 och AP4 när dessa ombildades 2001.

AP-fondernas historia

Fram till 1974 fanns bara första, andra och tredje AP-fonden och de fick enbart placera pengar i räntebärande papper. När den fjärde AP-fonden startades kunde svenskarnas pensionspengar också investeras i aktier för första gången. 1988 startades den femte fondstyrelsen som även den fick placera pengar på börsen.

Sjätte fondstyrelsen startades 1996 och tog över kapitalet från löntagarfonderna. Den blev 2001 AP6 och investerar i onoterade aktier. Sjunde AP-fonden startade i och med att premiepensionen lanserades samma år.

2019 och 2020 ändrades lagen för första till fjärde AP-fonden. Förutom att fonderna fick krav på att ta hänsyn till hållbarhet i sina investeringar fick fonderna större möjligheter att placera kapital i illikvida tillgångar.

Du kanske funderar på vad som hände med AP Fastigheter? Det mellan AP1, AP2, AP3 och AP4 ägda fastighetsbolaget köpte 2008 Vasakronan och bytte då namn till just Vasakronan som är Sveriges största fastighetsbolag.

Ett annat bolag som de fyra första AP-fonderna äger tillsammans är investmentbolaget 4 to 1 Investments. Bolaget grundades så sent som förra året och har investerat batterifabriken Northvolt.

2021 var ett rekordår för AP-fonderna

Första, andra, tredje och fjärde AP-fonden avkastade tillsammans 316 miljarder kronor under förra året, vilket motsvarar en avkastning på över 19 procent. Det var det bästa resultatet hittills.

Över de senaste fem respektive tio åren har fonderna stigit med över 10 procent per år. Det är en rejäl bit över avkastningsmålet som är inkomstindexet och som uppgått till 2,8 respektive 2,7 procent per år. Inkomstindex används för att beräkna räntan i pensionssystemet och är ett mått på den genomsnittliga inkomstutvecklingen.

Fonderna AP6 (onoterade innehav) och AP7 (global aktiefond med hävstång) avkastning går inte att jämföra rakt av, eftersom de har så vitt skilda förutsättningar i vad de får investera i enligt lag jämfört med AP1-4.

AP-fonderna betalade under 2021 ut 30 miljarder kronor till pensionssystemet. Avkastningen är viktig, eftersom den hjälper till att täcka upp för det underskott som bildas mellan inbetalningarna och utbetalningarna i systemet, utan att utvecklingen av pensionerna minskar. Om balansen i systemet blir för låg, slår den så kallade bromsen in, det betyder att pensionerna blir lägre till balans åter finns i pensionssystemet.

Det är också därför de kallas för buffertkapitalfonder. Buffertkapitalet används alltså när de utbetalda pensionerna överstiger de inbetalda avgifterna. Det här underskottet har funnits sedan 2009 och beräknas kvarstå fram till 2040.

Från starten 2001 till 2008 gick var läget det omvända – då fanns ett överskott mellan avgifter och utbetalda pensioner och AP-fonderna fick då kapital. Sedan starten har dock AP-fonderna bidragit med över 200 miljarder kronor netto till systemet. Tack vare den goda utvecklingen på tillgångsslag som varit det senaste decenniet har pensionssystemet alltså ändå stärkts.

Under de senaste tio åren var det bara 2018 som kapitalet minskade i AP3, eftersom underskottet i pensionssystemet inte översteg avkastningen.

Risken för att man ska behöva balansera, alltså sänka pensionerna i förhållande till inkomstindex, är numera mycket mindre än den varit tidigare, eftersom kapitalet i de fyra AP-fonderna är så stort. Senast en balansering var nödvändig var 2009, alltså året efter finanskrisen slog till.

Varför finns det fyra när de är så lika?

AP1, AP2, AP3 och AP4 har alla samma uppdrag. Då kan man undra varför det finns fyra och inte en, särskilt som en fond har klara stordriftsfördelar. Det är också en fråga som våra politiker ställt sig i omgångar.

Skälet till att det finns fyra AP-fonder med samma uppdrag – ”att förvalta buffertkapitalet, på uppdrag av riksdagen, till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå” – är flera.

 

Första AP-fondens portföljfördelning

Andra AP-fondens portföljfördelning

Tredje AP-fondens portföljfördelning

Fjärde AP-fondens portföljfördelning

Det är dels att skapa konkurrens mellan dem, dels för att sprida riskerna. För även om uppdraget är detsamma, så skiljer sig de olika fondernas förvaltningsstrategier åt. De olika fonderna får även sätta egna mål för avkastningen och bestämma risknivån i förvaltningen utifrån uppdragets ramar.

En annan fördel är att fyra fonder kan vara mer aktiva i sin förvaltning, utan att ha alltför mycket marknadspåverkan. Ett större oberoende från politiken med fyra styrelser i stället för en brukar också tas upp som en fördel i sammanhanget.

De senaste åren har ifrågasättandet av AP-fondernas verksamhet tystnat, en stor anledning är förstås att de bidragit till att stärka pensionssystemet och sänkt sina kostnader.

De fyra fonderna samarbetar också. De har till exempel, förutom det samägda fastighetsbolaget Vasakronan och investmentbolaget 4 to 1 Investments, ett gemensamt etikråd sedan 2007 bland annat.

Dessutom äger första, tredje och fjärde AP-fonden sedan 2019 ett infrastrukturbolag, Polhem Infra, som investerar i infrastruktur såsom elproduktion, energilagring- och distribution samt digital infrastruktur.

AP-fonderna äger också andra fastighetsbolag och även skogsbolag.

AP-fonderna 1-4:s placeringsregler i urval:

- Minst 20 procent ska placeras i räntebärande papper med låg kredit- och likviditetsrisk

- Högst 40 procent får exponeras för valutarisk

- Högst 10 procent får exponeras mot en enskild emittentrisk (till exempel en bank med dotterbolag)

- Aktier i börsnoterade svenska bolag får högst motsvara 2 procent av det totala börsvärdet

- Högsta 10 procent ägande av ett enskilt svenskt bolag

- Högst 40 procent får vara placerade i illikvida tillgångar

- Fonderna får inte investera i råvaror

Källa: AP1:s årsredovisning 2021

På fondernas respektive hemsida kan du se alla fondernas innehav, men också deras exkluderingslistor, det vill säga de bolag som de väljer att inte investera i av ESG-skäl (brutit mot internationella konventioner). Något förenklat kan man säga att bolagen hamnar på listan om AP-fonderna fört en dialog i fyra år utan att åtgärder vidtagits.

Några branscher undviker AP-fonderna helt att investera i. Det gäller kärnvapen, tobak, kol och oljesand.

AP6 är en private equity-fond

Sjätte AP-fonden skiljer sig  från de fyra första AP-fonderna främst genom att den bara investerar i onoterade bolag. Eftersom placeringshorisonterna är lång och likviditeten låg ger inte AP6 löpande bidrag till pensionssystemet, såsom första till fjärde AP-fonden gör.

AP6 placeringshorisont är lång. Här visas kapitalflödena för en investering i en fond. I detta fallet tog det 15 år innan hela invsteringen betalats tillbaka, vilket är vanligt. Källa: AP6.

Man kan snarare säga att den utgör en buffert till buffertfonderna. Därför har AP6 hittills inte bidragit med någon likviditet till pensionssystemet. För att det ska kunna ske krävs ett beslut av AP6 ägare, det vill säga staten.

Sjätte AP-fonden placerar bland annat i fondutfästelser och co-investeringar. Fondutfästälser kallas de investeringar i stängda private equity-fonder där man enligt en förutbestämd plan investerar pengar i omgångar för att sedan få tillbaka pengarna i takt med att bolaget avyttras från fonden. Det kan ta upp till femton år tills allt kapital är utbetalat till AP6.

En co-investering är helt enkelt att AP6 blir en mindre delägare i ett bolag där en private equity-fond är huvudägare. Det är då huvudägaren som driver, utvecklar och sedan avyttrar företaget. Ett exempel på ett sådant innehav är skadedjursbekämpningsföretaget Anticimex där man även är investerad i EQT-fonden som är investerad i bolaget.

Det handlar sällan om investeringar i små, unga företag ska växa och bli stora, som man kanske kan tro när det handlar om onoterade aktier. Oftare är det stora, mogna företag som ska ställa om på ett eller annat sätt, till exempel göra ett förvärv eller byta affärsmodell.

Investeringar i nya bolag kallas för venture, medan growth är det segment där bolag som lämnat venturestadiet och behöver kapital till att växa tillhör.

Secondaries innebär att investerare i en fond vill sälja fondandelar före fonden avslutats.

Sjätte AP-fonden startade en ändring av strategin 2012, ett förändringsarbete som slutfördes först 2019. Sedan dess har den årliga avkastningen stigit markant. En stor del av förändringen var att byta från direkt ägande i bolag och fonder till innehav av co-investeringar och fondutfästelser.

AP6 avkastning sedan man började lägga om sin strategi. Källa: AP6.

AP7 är en del av premiepensionen

Av din lön går alltså 2,5 procent upp till inkomsttaket till premiepensionen. Den kan du antingen placera i fonder som du själv valt från Pensionsmyndighetens fondtorg eller i AP7 Såfa, där man också hamnar automatiskt om man inte gör något val.

AP7 Såfa består av aktiefonden AP7 fram till att du fyller 56 år och du successivt får en större andel av AP räntefond fram till du fyllt 75 år. Det går även att välja enbart aktiefonden eller räntefonden. Aktiefonden utmärker sig från andra globala aktiefonder på PPM-torget genom att ha hävstång och en mycket låg avgift.

Eftersom AP7 går att välja bort i PPM-systemet har Placera skrivit mycket om fonden tidigare. Här och här kan du hitta två av artiklarna.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -