Efter en liten dipp i september fick den svenska ekonomin åter rejält med luft under vingarna under oktober. Enligt SCB:s snabbsammanställning av BNP-siffror växte svensk ekonomi med 1,2 procent i oktober, säsongrensat och jämfört med föregående månad. Jämfört med oktober i fjol är uppgången hela 4,8 procent. Svensk BNP-ligger dessutom numera några procentenheter över den noterade toppnivå från innan Corona-pandemin slog klorna i världsekonomin.

Även om det inte finns någon konsensusprognos för oktoberutfallet så gissar vi på Placera att oktoberutfallet för BNP-indikatorn var klart högre än de flesta analytiker hade räknat med. Ett styrkebesked för svensk ekonomi och, i alla fall ur ett strikt ekonomiskt perspektiv, ett litet plus för den svenska Corona-strategin. Många andra länder har fortfarande inte återhämtat fallet från fjolåret och i många fall väntar nu nya restriktioner som försenare återhämtningen ytterligare. Dessutom kan tilläggas att Sverige lagt förhållandevis små summor på stödåtgärder. I alla fall i ett internationellt perspektiv.

Nu bryts inte BNP-siffrorna på månad ner på detaljnivå men även annan statistik pekar mot ett starkt oktober.

I det totala näringslivet steg produktionen med 1,5 procent i oktober jämfört med september och jämfört med oktober i fjol är uppgången 6,4 procent.

Mätt i årstakt steg industriproduktionen med 3,7 procent. Här sticker Kemi- och läkemedelsindustrin ut med en uppgång på 23,9 procent i fasta priser, medan motorfordonsindustrin minskade med 17,6 procent. Så visst sätter Coronan fortfarande sin prägel på utfallen.

Tittar vi på orderingången är bilden också lite blandad i industrin. Visserligen steg orderingången med hela 4,9 procent mellan september och oktober men en majoritet av delbranscherna har haft en negativ utveckling på månadsbasis. Uppgången i oktober följde också på tre månader med nedgång. Att utfallet för oktober ändå blir positivt beror främst att orderingången till den, för Sverige, så viktiga motorfordonsindustrin steg med hela 47,9 procent. Så här skådar vi verkligen ljuset i tunneln. Bara leveransproblem och komponentbrist också kan börja lätta. I övrigt är det alldeles för tidigt att börja dra några radikala slutsatser kring industrin då orderingången totalt sett trots allt är 7,1 procent högre i oktober i år än motsvarande månad i fjol.  

I tjänstesektorn steg produktionen med 7,8 procent jämfört med oktober i fjol och det är knappast förvånande att just tjänstesektorn nu tagit täten i tillväxtligan. Jämförelsetalen från förra hösten lämnar förstås en del i övrigt att önska.

Även hushållens konsumtion tog ett lite skutt uppåt i oktober och steg med 0,8 procent i oktober jämfört med september, mätt i volym. Även här sätter Coronan sin prägel på siffrorna med en stark ökning av efterfrågan på tjänster medan efterfrågan på varor ser ut att dämpas. Det senare sker dock från en lite Corona-uppumpad nivå.

Så sammantaget är bilden att svensk ekonomi står förhållandevis stark och ska vi tro på den bild som olika konjunkturindikatorer har gett inför avslutningen av året så ser det relativt ljust ut.

Det gäller i alla fall i näringslivet där inköpschefsindexen för november låg kvar på höga nivåer, trots en viss dämpning. Industriindexet noterades till 63,3 medan tjänsteindexet låg på 68,7. I bägge fallen väl över den 50-nivå som markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång och även klart över de historiska genomsnitten.

Brasklapparna är den här gången två till antalet. Dels hur det nya Omikron-viruset kommer att påverka världsekonomin, dels hur de svenska hushållen kommer att hantera såväl förnyad smittspridning som de rekordhöga energipriserna. När det gäller hushållen så har optimismen kring den egna ekonomin svalnat väsentligt under hösten. Redan innan Omikron-viruset gjorde sitt intåg.

Det här syns tydligt i Konjunkturinstitutets undersökning av svenskarnas syn på egen respektive svensk ekonomi (mikro- respektive makroindex). Så kanske blir inte julhandeln den vanliga köpfesten.       

För att avsluta med lite andra statistiknyheter så var den svenska potatisskörden, enligt SCB:s siffror, 15 procent lägre i år än i fjol.