Det var lite blandade signaler när de amerikanska sysselsättningssiffrorna för oktober publicerades. Till det positiva hörde att antalet sysselsatts steg med 531 000 personer, vilket var något bättre än väntade 450 000. I den privata sektorn (offentliga anställda exkluderas) steg antalet sysselsatta med 604 000. Det är också en uppryckning efter två månader med besvikelser.

Arbetslösheten kröp samtidigt ner från 4,8 till 4,6 procent. Även det givetvis positiva nyheter men fortfarande drivs en del av arbetslöshetsnedgången av att arbetskraftsutbudet inte riktigt vill ta fart. Även om det stiger något i oktober.

Att arbetskraftsutbudet inte ökar i en större utsträckning, nu när den amerikanska smittspridningen av Corona är på nedgång, väcker en hel del frågetecken kring hur arbetsmarknaden egentligen fungerar i pandemins spår. Fed-chefen Jerome Powell hade nog hoppats att antalet amerikaner som kan, och är villiga, att ta ett jobb redan skulle börjar stiga i en betydligt snabbare takt. Det var i alla fall något han gav uttryck för i samband med veckans penningpolitiska besked.

Nästa lilla dilemma för Powell är att löneökningarna tagit ytterligare fart. Den genomsnittliga timlönen steg med 4,9 procent i årstakt i oktober. Upp från 4,6 procent i september och väl över nivåerna som uppmättes innan pandemin. Också det ett tecken på att den amerikanska arbetsmarknaden inte riktigt flyter på som tidigare och att allt fler företag tvingas höja lönerna för att locka personal.

Nu tror vi på Placera att oktobersiffrorna inte på något avgörande sätt kommer att påverka den amerikanska centralbankens penningpolitik. I alla fall inte i det korta perspektivet. Obligationsköpen kommer att börja bantas som planerat i slutet av november men en räntehöjning ligger fortfarande långt borta.

Samtidigt lyser, i alla fall delar av, den post-pandemiska normaliseringen av arbetsmarknaden med sin frånvaro. Det vill nog till att utvecklingen av arbetskraftsutbudet visar tydligare tecken på att ta fart under de kommande månaderna samtidigt som löneökningarna mattas för att det snart ska börja spekuleras kring nödvändigheten av snabbare räntehöjningar.

Till dilemmat hör också att nästa veckas amerikanska inflationssiffror för oktober väntas visa på den högsta inflationstakten sedan 1990. Väntat är en inflation på 5,8 procent.