Konjunkturinstitutets undersökning av humöret bland företag och hushåll visar på fortsatt god fart in svensk ekonomi. Den så kallade barometerindikatorn, som är det sammanvägda måttet från de bägge undersökningarna steg från 119,4 i september till 120,0 i oktober. Det är klart över det historiska genomsnittet på 100 och nära den historiska toppnoteringen på 121,2 i juli.

I näringslivet steg konfidensindikatorn från 118,4 till 119,5 och samtliga undersökta sektorer bidrar till uppgången. Samtliga sektorer rapporterar dessutom om nyanställningar och planerna på att nyanställa ytterligare ligger på den högsta nivån i undersökningens historia. Frågan är dock i vilken utsträckning som företagen kommer att kunna realisera dessa planer då bristen på lämplig personal är påfallande stor. Inte minst inom tillverkningsindustri och tjänstesektor.

Företagen rapporterar också om prishöjningar i större utsträckning än normalt och företagens inflationsförväntningar har stigit till 2,7 procent på tolv månaders sikt.

Den som är inne på börsen och hoppas på stigande vinster har också något att glädjas åt då de flesta företag är nöjda med lönsamheten.  

På detaljnivå steg konfidensindikatorn för industrin med 2,4 enheter, till en ny rekordnivå på 128,5 i oktober. Uppgången förklaras främst av allt starkare förväntningar på ökad produktion de kommande tre månaderna. Och här är det kanske dags att lägga in en liten brasklapp.

Allt för små varulager förklarar en hel del av den starka konfidensindikatorn. Normalt sett är små lager ett tecken på att industrin går för högvarv men det är lite annorlunda den här gången. Nu förklaras en stor del av de små lagren av svårigheter med leveranser och komponentbrist. Vilket i sin tur innebär att det blir svårt att hålla uppe en önskvärd produktion. I Konjunkturinstitutets undersökning svara inte mindre än 41 procent av industriföretagen att det är just ”bristen på material och/eller utrustning” som är det främsta hindret för ökad produktion. I fordonsindustrin är motsvarande andel hela 63 procent.

Det här kan förstås tolkas på olika sätt. Det mer negativa är att konfidensindikatorn för industrin målar upp en överdriven bild av styrkan i industrikonjunkturen. Den mer positiva tolkningen är att det lär bli ännu bättre fart i industrin när väl leveransproblemen släpper. Något som industriföretagen tycks hoppa på ska ske redan i närtid. Eftersom orderböckerna samtidigt är välfyllda kan det både förlänga konjunkturuppgången och i förlängningen bidra till snabbt stigande vinster.

Men än har vi inte sett några tydliga tecken på att leveransproblemen skulle lätta. Är väl bäst att tillägga.

I bygg- och anläggningssektorn steg konfidensindikatorn från 109,9 till 110,4 i oktober. Så även här är stämningsläget starkare än normalt. Företagen vänta sig en fortsatt ökning av byggandet, både mot slutet av det här året och under 2022. Husbyggarna är här betydligt mer optimistiska än anläggingsbyggarna. En positiv tolkning av siffrorna från byggsektorn är att företagen inte tycks vänta sig någon ”cementkris”, utan räknar med att regeringen löser frågan innan den blir än mer akut.

En annan sektor som har problem med för små varulager är handeln. Här är problemen egentligen än mer markerade än i industrin och det är de allt för små lagren som förklara att konfidensindikatorn ligger på höga 119,2. Det är knappast att betrakta som ett styrkebesked utan är förstås mer ett tecken på problemen inom branschen. Det kan också förklara varför lönsamheten i branschen har gått ner även om priserna höjts i en större uträckning än normalt. Det är också en betydande majoritet av företagen som tror på stigande priser framöver. Så läget inom handeln måste tolkas med viss försiktighet och det är framför allt handeln med sällanköpsvaror som drabbats av leveransproblemen.

I tjänstesektorn steg konfidensindikatorn marginellt från 112,0 i september till 112,2 i oktober. Efterfrågan på företagens tjänster fortsätter att stiga och väntas göra så även framöver. Företagen nyanställer också i stor omfattning men det vanligaste hindret för ökad tjänsteproduktion är ändå bristen på personal.

Bland hushållen går utvecklingen för konfidensindikator åt andra hållet och den sjönk till 103,1. Ändå fortfarande något över det historiska genomsnittet. Det är framför allt synen på den egna ekonomin (mikroindex) som försämrats påtaglig under de senaste månaderna medan synen på svensk ekonomi i stort (makroindex) fortsatt ligger på höga nivåer.

En förklaring till den lite pessimistiska synen på egen ekonomi lär vara att hushållens inflationsförväntningar stigit kraftigt och nu ligger på 5,8 procent för de kommande tolv månaderna. Samtidigt har förväntningarna på bostadsräntorna justerats upp. Nu ska visserligen sägas att hushållen inte är särskilt pricksäkra när det gäller inflationen men man reagerar ändå med att öka sitt sparande och minska på köpen av kapitalvaror.

Sammanfattningsvis målar ändå Konjunkturbarometern för oktober upp en relativt ljus bild av svensk ekonomi. Däremot fortsätter de underliggande problemen i form av leveransproblem och komponentbrist samt arbetskraftsbrist och stigande inflation att bli allt mer påtagliga. Det håller helt klart tillbaka den generella tillväxten.

Ett tecken i tiden är att svensk BNP steg med 1,8 procent under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal. Det klådde visserligen marknadens förväntningar om en uppgång med 0,8 procent med bred marginal men hamnade ändå under Riksbankens prognos på 2,4 procent. Dessutom skriver SCB i en kommentar är det ”den starka julimånaden som driver hela uppgången”.

Hur det här sammantaget kommer att påverka Riksbanken är lite svårt att sia om. Troligt är ändå att banken börjar snegla mot att lägga in en kommande räntehöjning i sina prognoser. Den räntehöjningen hamnar dock i så fall först mot senare delen av 2024. Och mycket hinner förstås hända fram till dess.