Sharpekvoten tar hänsyn till riskfria alternativ att placera sina pengar. Det kan vara att ha pengarna på bankkontot som täcks med statlig insättningsgaranti, eller låna ut pengar till staten på tre månader.

Sharpekvoten har sitt ursprung från Nobelpristagaren William Sharpe. Han formulerade formeln för den riskjusterade avkastningen i mitten på 1960-talet. Formeln är: avkastning – riskfri ränta) / standardavvikelse. Formeln eller måttet fick snabbt namnet Sharpekvot.

William Sharpe

Måttet tar som sagt hänsyn till att det finns investeringar utan risk och det visar förhållandet mellan risk och avkastning. Sharpekvoten fungerar som mått för att jämföra fonder med varandra. Det är viktigt att du jämför fonder inom samma kategori. Det är inte relevant att jämföra aktiefonder med räntefonder.

Men däremot kan du påverka din egen Sharpekvot eller förbättra den genom att diversifiera sparandet med både aktier- och räntefonder. Riskspridning helt enkelt.

Tumregeln är att ju högre sharpekvot desto bättre. En sharpekvot under 0 är inte bra, då är sparkontot ett starkt alternativ. För ett långsiktigt sparande är högre än 0,5 bra och över 1 riktigt bra. Men det är värt att ha i bakhuvudet att sharpekvoten förändras över tiden. Under vissa bra börsår tenderar den att bli väldigt högre än det historiska snittet.

Viktigt är att hög sharpekvot inte är lika med hög avkastning. Däremot säger den om förvaltaren är duktig på att tjäna pengar i förhållande till den risk som tas. Sharpekvoten används för att bedöma hur riskfylld en portfölj eller fond är i förhållande till sin avkastning.

Jag har valt att begränsa antalet fonder till aktiefonder i Avanzas fondutbud med den högsta sharpekvoten under de senaste fem åren. Beräkningarna är gjorda av fondinformationsbolaget Morningstar.

Listan innehåller aktiefonder från flera olika fondkategorier. Det gör att man kan se vissa mönster under den senaste femårsperioden.

Listan toppas av fyra branschfonder inom ny teknik. De fyra fonderna har en ovanligt hög sharpkvot som spänner från 1,41 till 1,49. Över 1 är mycket bra. Frågan är dock hur länge som den höga sharpekvoten är uthållig.

De senaste åren har varit bra för de stora teknikjättarna. Apple har stigit med över 380 procent och Microsoft 414 procent exklusive utdelningar. Det är bolag som vi hittar bland de tio största innehaven i många av teknikfonderna. Något som gjort att branschfonderna haft en bra medvind.

Toppar listan gör Blackrock-fonden BGF World Technology A2. Fonden har faktiskt haft den högsta avkastningen under de senaste fem åren i fondkategorin med över 310 procents avkastning. Avkastningen har varit klart över kategorisnittet och risken högre än snittet, men det räcker för få den högsta riskjusterade avkastningen.

BGF World Technology letar teknikbolag globalt och har förvaltats de senaste fyra åren av Tony Kim. Fonden investerar 85 procent i riktigt stora bolag. USA väger 73 procent i fonden följt av sydkoreanska aktier med 5 procent. Största sektorbet är mjukvarubolag med 34 procent, följt av halvledarbolag på 22 procent. Totalt har fonden drygt 90 investeringar.

Två av fondens tre största innehav hör till de största bolagen i världen. Apple väger 4,3 procent, Microsoft 4,1 procent. Tredje största innehav är Alphabet på 2,7 procent.

Swedbank Robur Technology A intar andraplatsen med marginellt lägre sharpkvot på 1,48. Fonden har existerat sedan 1983, och förvaltas av Kristofer Barrett som tog över förvaltningen den första mars 2020.

Den goda riskjusterade avkastningen kommer från en risk som är lägre än kategorisnittet i kombination med högre avkastning än snittet av liknande fonder.

Vi hittar Microsoft först som nionde största innehav och inga andra av de största teknikbolagen är på listan över fondens tio största innehav. Nvidia är fondens största innehav på drygt 6 procent följt av digitala betalningsjätten PayPal.

Båda fonderna i topp är riktiga bjässar med mycket stor förvaltat kapital och inte snabbfotade mindre fonder. De förvaltar 117 miljarder kronor respektive 88 miljarder kronor.

Även fyran på listan Franklin Technology A Acc USD är en bjässe som förvaltar 90 miljarder kronor. Fonden förvaltas av John Scandalios sedan 2003. Jonathan Curtis kom in som medförvaltare i januari 2016.

Fonden är aktivt förvaltad och i investeringsprocessen letar de efter bolag med innovativ teknologi för en långsikt uthållig tillväxt. Tonvikten är på bolag med en stark marknadsposition och tydlig tillväxtpotential som på sikt skapar ett ökat kassaflöde och förbättrade vinstmarginaler. Intäkterna ska vara hållbara och det ska finnas tydliga inträdesbarriärer som gör att bolaget på sikt kan höja priset med förbättrade marknadsandelar.

Tredje plats tar Öhman Global Growth som är en aktivt förvaltad globalfond som klassas som en ny teknikfond av Morningstar.

Fonden investerar företrädesvis investerar i snabbväxande tillväxtbolag bland fonderna i den andra gruppen. Nästan halva fonden består av teknikbolag, även hälsovårdsbolag utgör ett betydande tema i fonden på knappt 20 procent.

Fonden hör till de teknikfonder med absolut lägst risknivå. I kombination med en avkastning över snitt fonden i kategorin ger det en hög riskjusterad avkastning mätt som sharpekvot på 1,45, vilket imponerar.

På femte plats kommer en svensk småbolagsfond. Det är en fondkategori som ständigt överraskar med hög avkastning. Klassledaren är Cliens Småbolag A med en sharpekvot på 1,4. Bakom den höga sharpekvoten ligger en kontrollerad risk lägre än snittet av liknande fonder tillsammans med ovanligt bra aktieval som levererat en avkastning i topp. Fonden har förvaltats av Carl Sundblad sedan fonden startade september 2016 och precis fyllt fem år.

Investeringsprocessen är aktiv och förvaltaren letar efter kvalitetsbolag med väl utvecklade affärsmodeller och gärna i lite tråkiga branscher. Tanken med väl utvecklade affärsmodeller är att det minskar bolagsrisken betydligt. Förvaltaren investerar inte i rena förhoppnings- och forskningsbolag då risken i affärsmodellen anses för hög.

Bolagens lönsamhet i kombination med en hög avkastning på kapitalet är viktiga faktorer. Bolagen ska gärna ha en stark marknadsposition, på en marknad med tydliga inträdesbarriärer. Det ska finnas en långsiktig efterfrågan på bolagens produkter, så att bolaget kan växa bra de närmaste 5 till 10 åren.

Långsiktigheten i de investerade bolagen är tydlig, genomsnittsomsättningen är låg. Sex av de tio största bolagen har varit med sedan hösten 2016.

Vi hittar Enter Småbolagsfond på en sjundeplats med 1,37 i sharpekvot. Risken har varit lite högre än snittet men väl kompenserats av den höga avkastningen. Jon Hyltner förvaltar fonden sedan september 2019, före det var Catrin Jansson förvaltare under fyra år.

Fondens investeringsfokus är mindre tillväxtbolag. Fonden tar hänsyn till ansvarsfulla investeringar vilket har betalat sig.

Värt att notera är att Swedbank Robur Technology A förvaltare Kristofer Barrett även förvaltar den bästa globalfonden på listan. Swedbank Robur Globalfond har en sharpekvot på 1,28 och den låga standardavvikelsen för fonden imponerar. Samtidigt hör avkastningen till den absoluta toppen av globalfonder.

Kristofer Barrett har förvaltat globalfonden sedan april 2016 och har en tydlig övervikt i teknikbolag som utgör knappt 40 procent av fondens värde. Även den här fonden är en jätte på över 75 miljarder kronor i förvaltat kapital. Det gör att Kristofer Barrett sannolikt hör till den väldigt lilla skara förvaltare som förvaltar mer än 150 miljarder kronor.

Att utvärdera fonder med hög riskjusterad avkastning – sharpekvoten - kan var ett bra hjälpmedel för att hitta en bra fond. Framför allt är det ett bra verktyg när du väljer bland två eller flera liknande fonder.

Gå till Placera.se och läs fler artiklar

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter,  YouTube och Soundcloud