Efter en turbulent vecka men med en stark avslutning lyckades många av världens börser slutat veckan på plus. Den amerikanska börsen (S&P500) steg med 0,8 procent medan Europabörsen (Stoxx600) lyckades prestera en uppgång på 1,0 procent. Den svenska börsen gick däremot lite mot strömmen med en nedgång på 0,8 procent.
På räntesidan kan noteras att den amerikanska tioårsräntan steg kraftigt under veckan och avslutade fredagen på 1,61 procent. Detta trots att den amerikanska sysselsättningen steg betydligt mindre än väntat i september. Antalet sysselsatta steg med 194 00 mot förväntade 500 000. Däremot sjönk arbetslösheten mer än väntat, löneökningarna var högre än väntat och arbetskraftsutbudet minskade. Mot den bakgrunden är huvudspåret fortsatt att den amerikanska centralbanken går vidare med ett beslut om att minska obligationsköpen i början av november.
Den fortsatta energikrisen i stora delar av världen fortsätter att sätta sina spår. Brentoljan kostar nu omkring 83,5 dollar per fat.
Att energipriserna nu rör sig uppåt gör att inflationsbilden blir än mer komplicerad för centralbankerna. Bank of England har redan varit ute och flaggat tydligt för en kommande räntehöjning.
Därmed blir det också stor fokus på veckans inflationssiffror där onsdagens amerikanska inflationsutfall för september är det givna huvudnumret. Samma dags publiceras dessutom det penningpolitiska protokollet från Federal Reserves senaste räntemöte och när vi fått den här informationen bör det gå, att med större säkerhet, att dra slutsatser kring bankens kommande penningpolitiska besked den 3 november.
Även de svenska inflationssiffrorna som publiceras på torsdag är givetvis av intresse men lär inte, i någon högre grad, påverka Riksbankens policy. I alla fall inte i det korta perspektivet.
På konjunktursidan har det kommit en del tveksamma signaler och därför kommer en hel del fokus att riktas mot den uppdaterade prognos som Internationella valutafonden (IMF) publicerar på tisdag. Inte bara tillväxtsiffrorna är av intresse utan också hur IMF ser på energikris, leveransproblem och inflation framöver.
I övrigt kan noteras att OECD-länderna kommit överens om en minimiskatt på 15 procent för multinationella företag. Något som också lär tas upp på onsdagens G20-möte. Dessutom har Brexit-frågan gjort en lite ovälkommen comeback då det bråkas rätt tufft mellan EU och Storbritannien om Nordirlandavtalet. Boris Johnson har rätt mycket på sin akuta agenda just nu.
Måndag
Inflationssiffror från Danmark och Norge. Även om inflationen mellan Sverige och de nordiska grannländerna går i förvånande liten takt så kan de här siffrorna ändå ge en viss indikation på åt vilket håll de svenska siffrorna kan tänkas gå när de publiceras på torsdag. Hög norsk inflation kan dessutom, på lite sikt, pressa den norska centralbanken till nya räntehöjningar och stärka den norska kronan. ”Nobelpriset” i ekonomi delas ut.
Tisdag
ZEW-index i Tyskland väntas ha gått ner en aning. IMF publicerar en ny prognos över världsekonomin och för första gången på ett tag kommer de att behöva justera ner sina prognoser. Frågan är med hur mycket? Dessutom viktigt vad IMF tror om inflationen på lite sikt och hur leveransproblem, komponentbrist och en mindre energikris påverkar ekonomin framöver. Värt att hålla koll på är också antalet lediga platser i USA, som i förra månaden låg på rekordnivåer och egentligen indikerar stor arbetskraftsbrist. Viktigt för hur Federal Reserve kan tänkas behöva agera.
Onsdag
Handelsbalanssiffror från Kina. Dessa siffror gav i den förra mätningen lite lugnande besked kring tillståndet i kinesisk ekonomi. Vi får se om det upprepas. Annars är det förstås mest fokus på de amerikanska inflationssiffrorna och då främst på om kärninflationen, där energi- och livsmedelspriser räknas av, fortsätter att ligga på obekvämt höga nivåer. Dessutom penningpolitiskt protokoll från den amerikanska centralbanken och mer kött på benen kring hur resonemangen går i den räntesättande kommittén (FOMC).
Torsdag
Inflationssiffror från Kina och Sverige. I det kinesiska fallet är det producentpriserna som är mest intressant då de säger en del om i vilken takt de kinesiska företagen måste föra sina prisökningar vidare. I det svenska fallet räknar de flesta med att inflationen fortsätter att stiga och med bred marginal passerat Riksbankens inflationsmål. Det ska ändå inte föranled någon åtgärd från banken som nog är rätta nöjda med lite högre inflationssiffror. I alla fall så länge som inflationsuppgången bedöms vara tillfällig. Men kanske kan de ändå ge lite positiv effekt på kronan.
Fredag
Detaljhandeln i USA väntas ha minskat något i september. Bland annat bidrar minskat arbetslöshetsunderstöd, hög inflation och förhållandevis svaga sysselsättningsökningar till att dämpa inkomstutvecklingen. Det här kommer troligen också att synas i Michiganuniversitetets mätning av hushållshumöret, även om förhoppningen är en mindre uppgång efter den rejäla nedgång som skett sedan sommaren.
