På Placera och Avanza använder vi cookies för att säkerställa funktionalitet, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Det här betyder Powells besked

Makrokommentar Federal Reserve gav på onsdagskvällen tämligen tydliga signaler kring vilka förutsättningar som gäller för en nedtrappning av obligationsköpen och en första räntehöjning. Inflationsvillkoret finns egentligen redan på plats så nu är det utvecklingen på arbetsmarknaden som helt styr besluten.

Trots signaler som nog får betraktas som lite tuffare än de väntade tog marknaden onsdagskvällens penningpolitiska besked från Federal Reserve med stor ro. Den amerikanska dollarn stärktes visserligen och var tidvis under 1,17 mot euron, men samtidigt höll sig de långa marknadsräntorna stabila och de amerikanska börserna rörde sig uppåt.

I korthet var beskedet att inflationen nu är på en nivå där en nedtrappning av obligationsköpen (tapering) är lämplig, men att Federal Reserve fortfarande vill se en viss förbättring på arbetsmarknaden innan det är dags att skrida till verket. Enligt Fed-chefen Jerome Powell krävs heller inga monstersiffror till sysselsättningsökningar i de kommande arbetsmarknadsrapporterna för att i alla fall han ska bli övertygad om att det är dags att strama åt.

Även om Powell inte själv bestämmer när det är dags att strama åt så tolkar vi på Placera det som att det med en hygglig sysselsättningssiffra i septembermätningen, säg någonstans runt eller strax över 500 000, finns en majoritet inom FOMC som kommer att rösta för att lansera en tapering kring årsskiftet, i samband med det penningpolitiska mötet den 2 – 3 november. Enligt Powells signaler skulle obligationsköpen dessutom kunna vara helt avslutade någon gång runt halvårsskiftet 2022.

Jerome Powell

Det ska samtidigt sägas att Powell gav ett lite tveksamt intryck när det gällde just arbetsmarknadsfrågan och inte riktigt fick ihop bilden av den svaga sysselsättningsökningen i augusti med rekordantalet lediga jobb i amerikansk ekonomi. Förhoppningen från Federal Reserves sida är fortfarande att en stor del av de amerikaner som befinner sig utanför arbetsmarknaden ska återvända i stor skara när spridningen av Deltavarianten kommit under kontroll, det extra arbetslöshetsunderstödet löpt ut med mera. Hur det här slutligen kommer att spela ut betyder dessutom mycket för när det är dags att höja räntan.

Nio av de 18 medlemmarna i den räntesättande kommittén (FOMC) gör i alla fall bedömningen att det kan vara dags för en första räntehöjning under 2022. Medianprognosen halkar därmed upp till 0,3 procents ränta som sen väntas stiga till 1,0 procent under 2023 och 1,8 procent under 2024, enligt FOMC-prognoserna. Det är en aggressivare syn än i juniprognoserna men beaktansvärt är att räntan inte ens under 2024 når upp till de 2,5 procent som är FOMC-medlemmarnas bedömning av den långsiktiga jämviktsnivån.

Även här tycks bedömningen bland FOMC-ledamöterna vara att förutsättningarna för en räntehöjning egentligen redan finns på plats när det gäller synen på den mer långsiktiga inflationsutvecklingen men att man fortfarande vill se en rejäl nedgång i arbetslösheten från dagens 5,2 procent. Inom FOMC är de flesta mycket optimistiska kring sysselsättningsutvecklingen och räknar med att arbetslösheten kryper ner till ett genomsnitt på 3,8 procent under 2022 och sedan stabiliseras på 3,5 procent de kommande åren.  

Får vi på Placera gissa är det dags för en första räntehöjning när arbetslösheten gått ner några tiondelar under 4,0 procent. Det förutsätter förstås att den amerikanska arbetsmarknaden fungerar ungefär likadant som innan pandemin. Är det så att det faktiskt finns en betydande, och kvarstående, diskrepans mellan de som söker jobb och det som företagen efterfrågar skulle en räntehöjning kunna komma vid högre arbetslöshetsnivåer. Givet förstås att löneökningarna tar fart. Men här svävar både vi, och tydligen också Federal Reserve, fortfarande på målet.

Det här fungerar förstås också åt andra hållet och kommer det negativa överraskningar från arbetsmarknad och den ekonomiska utvecklingen i stort så försvinner förstås en räntehöjning bort över horisonten.       

Sammantaget blir vår analys av onsdagens Fed-besked att ett formellt beslut om en nedtrappning av obligationsköpen tas i samband med novembermötet och att en första räntehöjning först är aktuell om/när arbetslösheten krupit ner väsentligt från dagens nivåer och hela paketet med obligationsköp är avslutat. Det skulle i så fall innebära en första räntehöjning någon gång mot slutet av 2022. Som en händelse är det också vad som är prissatt på räntemarknaden.

Sedan lär väl inte ett eventuellt tapering-beslut skaka om marknaden i någon högre grad då Federal Reserve krattat i manegen för detta. Det är snarast så att ett uteblivet beslut om tapering är det som borde oroa marknaden mer. För i så fall är det något som tycks ha gått snett i återhämtningen.   

Mer från förstasidan

Placera TV

bildplaceratvboxen

Här kan du se alla videoklipp (OBS! Reklamfritt)

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -