Finansministrar som räknar godsvagnar eller besöker färgaffärer, kvinnors kjollängder, skyskraps- och läppstiftsindex. Det finns gott om historiska exempel på mer eller mindre träffsäkra sätt att försöka se vartåt konjunkturen och efterfrågan i ekonomin barkar. Sedan finns det de mer etablerade verktygen för att få en bild av tillståndet i ekonomin, som inköpschefsindex, sysselsättningsstatistik, BNP-utfall och konjunkturbarometrar. Indikatorer som följs noggrant på finansmarknaden och som kan sätta stora avtryck i priserna på räntor, råvaror och aktier.

Utanför den breda stigen finns samtidigt en mängd andra signaler som kan vara både flinkare och ha mer att säga om utvecklingen för enskilda sektorer. Ett allt vanligare begrepp i det här sammanhanget är ”Nowcasting”, en sammanslagning av orden now och forecasting. Nowcasting syftar till att mäta många olika faktorer i realtid, eller så nära man kan komma, för att sedan sammanställa en bild av verkligheten långt innan den traditionella eftersläpande statistiken publiceras.

Nowcasting fick visa framfötterna på allvar under pandemins inledande skede då de flesta företagsplaner från slutet av februari 2020 kunde förpassas till papperskorgen när Covid-19 spred sig explosionsartat. Det blev istället mer relevant att följa platsdata från våra mobiltelefoner som kunde visa hur rörligheten störtdök eller färsk statistik från kontokortsbetalningar.

Ett talande exempel kommer från Google som förra våren började släppa sin ”Covid-19 Community Mobility Report”. Rapporten jämför färsk anonymiserad platsdata från användarnas telefoner med ett medianvärde under en basperiod från 3 januari till 6 februari 2020, det vill säga veckorna före coronaspridningen utanför Kina. Statistiken visade tydligt hur folks rörelser till arbetsplatser och kollektivtrafik förändrades under våren 2020 och vilka enorma skillnader det var mellan länder som stängde ned helt, som Spanien, respektive Sverige som höll stora delar av samhället öppet.

Statistiken kunde relativt tidigt ge värdefull information kring vilka länder och sektorer som skulle drabbas hårdast ekonomiskt, och visade även vägen för återhämtningen. Google har fortsatt att publicera rapporterna löpande och de finns på en ganska detaljerad regional nivå.

I Sverige kan vi därför notera att per den 15 september 2021 låg vi fortfarande 23 procent under basperioden när det kommer till närvaro på arbetsplatserna, med de hemjobbande Stockholmarna 35 procent under det normala medan man i Gävleborg åker till jobbet i högre utsträckning och bara ligger 13 procent under förpandemiska nivåer.

Googlerapporterna är ett exempel på en ny och alternativ indikator som har möjliggjorts av modern teknik och av vår ovilja att släppa ifrån oss mobiltelefonen. Andra indikatorer har funnits nästan lika länge som börshandeln, men har fortfarande ett informationsvärde.

Nedan dyker vi ned i några nya och några beprövade indikatorer som vi tycker kan vara extra intressanta att hålla koll på. Pricksäkerheten skiftar i olika skeden av konjunkturen så det är oftast vid trendbrotten eller vid extrema nivåer som de har mest att säga om börsen.  

Betalkortsdata

Hushållens konsumtion är en viktig drivkraft för efterfrågan hos mängder av börsbolag, däribland detaljhandels- och serviceföretag. Genom att följa hur våra betalkort används kan man också mäta våra shoppingmönster nästan i realtid. Dessa insikter går att ta del av hos Swedbank som veckovis släpper sin analys Consumer Spending Observer, baserad på data från bankens system Swedbank Pay som hanterar över hälften av alla korttransaktioner i Sverige.

I statistiken fångas transaktioner upp som görs med betalkort både i butik och online och sambandet med SCB:s senare månadsvisa konsumtionsindikator har varit högt. Rollen som ledande indikator för hushållens konsumtion har fungerat även under pandemin enligt Swedbank, trots ökad e-handel där Swedbank Pay har en något lägre andel än i butikerna.

I den senaste rapporten som kom förra veckan framgår bland annat att den totala konsumtionen ligger på en takt som är 5 procent högre än normalåret 2019, samt att köpen av resor och flygbiljetter nu har tagit ett hopp uppåt efter Folkhälsomyndighetens besked om avslutade coronarestriktioner i slutet av månaden.

I USA har Mastercard en variant som de kallar SpendingPulse, där både statistik baserad på korttransaktioner och prognoser baserade på enkäter finns med. Det är dock sparsmakat med detaljer om man inte väljer att betala Mastercard för mer djupdata. Visas motsvarande variant kallas Spending Momentum Index och även här gäller: smakar det så kostar det.

Baltic Dry Index

Ju starkare konjunktur, desto mer råvaror efterfrågas och ju mer råvaror som efterfrågas desto fler transporter av kol, järnmalm och spannmål. Eftersom utbudet av stora bulkfartyg är relativt statiskt på kort sikt blir priset för frakten, fraktraterna, en stark signal om trycket i tillverkningsekonomin.

En av de vanligaste måttstockarna på fraktraterna är Baltic Dry Index som baseras på 23 olika sjöfartsrutter. Indexet är en sammansättning av tre delindex som mäter olika storlekar av torra bulkfartyg: Capesize, som vanligtvis transporterar järnmalm eller kollaster på cirka 150 000 ton; Panamax, som transporterar kol- eller spannmålslaster på mellan 60 000 och 70 000 ton samt Supramax med en lastkapacitet mellan 48 000 och 60 000 ton.

Indexet befinner sig nu på de högsta nivåerna sedan 2009 och har flerfaldigats i år när fraktkapaciteten inte räcker till för att möta efterfrågan. Ska indexet som nu ligger på 4 275 upp till rekordnivåerna från superkonjunkturen 2007 och 2008 måste det dock mer än dubblas.

Dow Jones Transportation Average

En annan transportsignal är Dow Jones Transportation Average, det äldsta amerikanska indexet som fortfarande används och som startades redan 1884 av Charles Dow. Indexet som först bestod av nio järnvägsbolag innehåller nu 20 olika transportbolag, däribland flygbolag som American och Delta Airlines samt paketjättarna Fedex och UPS.

Hur transportaktierna går är i sig intressant men av särskilt intresse är om de går i otakt med det bredare Dow Jones Industrial Average. En gammal tumregel säger att ”the industrials make, the transport takes”. Om transportaktierna faller medan industriaktierna stiger skulle det enligt detta synsätt vara ett tecken på att varorna inte skeppas ut i samma takt som de produceras och att en ekonomisk avmattning då är att vänta. Här används med andra ord kursutvecklingen för transportbolagen som en måttstock på hur deras efterfrågan utvecklas.

Om tumregeln står sig även i dag, när coronarestriktioner förändrat spelplanen för flygbolagen, återstår att se. Klart är åtminstone att transportindexet toppade redan i våras medan det breda Dow Jones indexet har ångat på ganska bra. Gammal är fortfarande äldst?

Arkitektindex

Innan det byggs måste det ritas. Därför blir arkitekternas fakturor en bra förvarning om kommande byggprojekt. På den logiken vilar Architecture Billings Index, ABI, som mäter faktureringsläget hos arkitektbyråerna och som är en indikator för kommersiella byggaktiviteter i USA. Den uppskattade ledtiden från arkitekternas fakturor tills det syns på byggmarknaden är cirka 9–12 månader.

Den senaste månadssiffran, för juli, visar att indexet fortfarande är över 50 och därmed i tillväxtfas men att styrkan har avtagit något. För Assa Abloy och andra företag med produkter som installeras i nybyggen kan indexet ge en vink om hur kommande beställningar i USA utvecklas några kvartal i förväg.

Vändskärsförsäljningen

Sandvik och USA-konkurrenten Kennametal är båda stora tillverkare av olika verktygskomponenter som kunderna använder för att fräsa, svarva och borra i metall. Längst ut på verktygshållarna sitter ett eller flera vändbara skär i hårdmetall, så kallade vändskär. De är nästan lika hårda som diamant men tappar ändå skärpan i skäreggarna efter några timmars hårdkörning och blir därför en förslitningsprodukt. Leveranstiderna är korta och vändskärsförsäljningen följer därför kundernas produktionstakt med bara dagars eller timmars varsel.

Sandvik brukar rapportera tidigt och försäljning och orderingång i affärsområdet Manufacturing and Machining Solutions vittnar då om vilken takt kunderna i tillverkningsindustrin håller. Ännu intressantare än den samlade kvartalssiffran är bolagets kommentarer kring trenden under kvartalet samt hur dagsformen sett ut under de inledande dagarna på det nya kvartalet. Lagerjusteringar hos kunderna och säsongseffekter gör att siffran inte bör övertolkas, men det är ändå en form av nowcasting på hur snabbt hjulen snurrar i industrin vid rapporttillfället.

SKF:s försäljning av lager och Atlas Copcos order på små och medelstora kompressorer är andra områden hos de svenska industribolagen som kan vara vägvisande i samband med rapporterna, även om dessa inte skuggar produktionen lika nära som vändskären gör.

Råvarupriser

Stigande och fallande råvarupriser tillhör de mest klassiska signalerna om vartåt konjunkturen är på väg. Några brukar få mer uppmärksamhet än andra och i synnerhet koppar sägs vara ledande på grund av sitt breda användningsområde inom industri och elektronik.

Priset på koppar har gått urstarkt det senaste året, men en faktor att ta med i kalkylen är att eldrivna bilar har betydligt högre andel koppar än fossildrivna vilket lyfter efterfrågan strukturellt och det vattnar möjligen ut prognosförmågan på den bredare ekonomin. Med det sagt, priset toppade i maj och om råvaran skäl för sitt smeknamn Dr Copper så är det besk medicin för finansmarknaderna.

Andra råvaror vars prisutveckling ofta tillmäts prognosförmågor är järnmalm i Kina, sågade trävaror samt pappersmassa.

AHAM och ACT

Branschstatistik kommer ofta sent för en börsbevakare och är därför av begränsat intresse. Två undantag är AHAM-siffrorna för vitvaror och ACT:s lastbilsstatistik.

ACT rapporterar månadsvis hur den preliminära orderingången på tunga lastbilar, Class 8, ser ut i Nordamerika och när siffrorna överraskar brukar Volvo-aktien reagera. Skulle Traton ro iland sitt köp av Navistar blir det en intressant faktor att följa även för Traton-ägare framöver.

Statistiken för augusti var positiv med en vändning uppåt till den högsta nivån sedan i februari, men halvledarbristen gör situationen framöver svårbedömd enligt ACT.

Även vitvarustatistiken från branschorganisationen AHAM, där det är kategori 6 som är relevant för Electrolux, har potential att röra aktiekurser. Här kommer dessvärre siffrorna bara kvartalsvis numera men hinner de släppas innan Electrolux kvartalsrapport så kan de ge en försmak av hur USA-marknaden presterat.

Bubblare

Listan på vägvisande indikatorer kan göras betydligt längre och kommer att kunna fyllas på i takt med att omvärlden förändras, för är det något som alltid har karaktäriserat finansmarknaderna så är det viljan att ligga steget före och att tjäna pengar på den kunskapen.

Kanske är det någon av de nämnda indikatorerna som i efterhand visade sig bäst förutspå nästa konjunkturvändning. Kanske är det statistik över elkonsumtionen, containertrafikens hastighet, stålproduktionen i USA, den koreanska exporten, räntespreadar som vidgades eller centralbankernas obligationsköp.