På Placera och Avanza använder vi cookies för att säkerställa funktionalitet, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Det händer om dina aktier blir uppköpta

Aktier Jackpot eller en förlorad chans till fantastisk avkastning? Oavsett om ett bud på din aktie är välkommet eller inte kan det vara bra att veta vad som gäller – och vad som förväntas av dig.

Då och då händer det att ett noterat bolag får ett bud på sig, eller ännu bättre; flera bud, som gör att aktierna stiger rejält.

Att det är ägarna till ett bolag som bestämmer om prislappen är tillräckligt hög är kanske en självklarhet, men för den sakens skull har du som en vanlig aktiesparare förstås nära noll och ingenting att säga till om. Även om du givetvis alltid kan tacka nej.

Ofta kommer ett bud på en aktie man äger som en god nyhet. Budet ligger ofta kring 20 procent högre än kursen. Men det kan också bli en besvikelse om förhoppningen på aktiens utveckling var betydligt högre än så.

Du kan såklart tacka nej, men det betyder att du förmodligen inte kommer få dina pengar på lång tid. Du brukar ofta ha tre till fyra veckor på dig att tacka ja till uppköpsbudet.

Ska man tacka ja eller nej?

Som alltid när det gäller aktier så gäller det att göra sin egen analys, säger Sverre Linton, chefsjurist på föreningen Aktiespararna.

”Det skadar inte att göra lite research själv. Ett aktuellt exempel är Sobi där analytikerna tycker olika huruvida det är ett bra bud eller inte. Man ska lyssna på sig själv och inte bara på andra, samt såklart gå igenom villkoren för budet.”

Sverre Linton

När du väl tackat ja får du så kallade acceptansaktier som bokas på kontot. De finns där till likviddagen sker, alltså dagen du får pengarna eller eventuellt aktierna, (om det var med aktier som köparen finansierade köpet).

I samband med att budet offentliggörs brukar aktien stiga så att kursen parkerar kring nivån som motsvarar budet. Då kan du som är otålig sälja aktien som vanligt om du inte vill vänta in själva förfarandet.

Säljer du dina aktier på börsen finns dock risken att du går miste om en potentiell budstrid, men å andra sidan tar du bort risken att budet faller. Det sistnämnda händer dock mer sällan än att budet faktiskt höjs, därför tycker Sverre Linton att man inte ska vara alltför snabb med att tacka ja till budet eller sälja aktierna.

”Man ska vara säker på att man har alla korten på bordet när man tar ställning till budet och gärna vänta till någon av de sista dagarna innan budtiden löper ut. Sedan finns ofta möjligheten att dra tillbaka sin accept, men bäst är att vänta tills man verkligen är säker.

En fingervisning om marknaden tror på ett högre bud eller inte är ifall aktiekursen är högre än budnivån. Sverre Linton ser då och då exempel på att hedgefonder kommer in och köper aktier som har ett bud på sig för att de spekulerar i en högre prislapp.

Sobiaktien efter budet på 234 kronor per aktie.

”Ibland följer de till och med in i tvångsinlösen”, berättar Sverre Linton.

Runt en vecka före sista svarsdag brukar dessutom föreningen Aktiespararna ge sin syn på saken och rekommendera sina medlemmar att antingen acceptera eller tacka nej till budet.

”Se till att följa utvecklingen kring budet”, råder Sverre Linton.

Runt en vecka tar det annars från att sista svarsdagen passerat till acceptansaktierna förvandlats till likvider eller aktier.

Om budet finansieras med aktier i det köpande bolaget gäller att du gör en analys av det köpande bolaget och funderar på om det är aktier som du vill äga. Är det inte det är det bättre att sälja dina aktier över marknaden direkt i stället, förutsatt att de inte handlas allt för långt under värdet på budet.

Om du tackar nej eller inte svarar alls

Om du tackar nej till budet eller inte svarar alls sker det i många fall tvångsinlösen. Det gäller om det köpande bolaget har mer än 90 procent av rösterna i det uppköpta bolaget. Ofta är ett köpande bolags bud villkorat just detta.

Processen med tvångsinlösen är utformad med syftet att skydda de mindre ägarna. De som tvingas till försäljning av sina aktier ska alltså ersättas på detta med en skälig summa. Hur hög denna summa är bestäms av en skiljenämnd. Den är alltid som lägst lika hög som budet, men kan också vara lite högre.

”I ungefär var fjärde till var femte fall får man mer betalt än om man tackat ja till budet”, säger Sverre Linton.

Dessutom får du en ränta på aktierna medan du väntar på dina pengar. Den räntan är referensräntan plus 2 procent, vilket alltså i dagsläget är betydligt högre än på ett vanligt sparkonto. Det tilltalar vissa som gärna har en del av sin portfölj i en ränteplacering med låg risk.

”De kan rentav vilja att aktierna går till tvångsinlösen just därför”, säger Sverre Linton.

Detta tar tid, från ett halvår upp mot två år är inte ovanligt. Processen med tvångsinlösen börjar med att det köparen avnoterar det uppköpta bolaget från börsen. Den ofrivilliga säljaren blir i fall av tvångsinlösen alltid ersatt med likvida medel, även om budet man tackat nej till var i aktier.

Skulle du ångra dig under processen för tvångsinlösen och du vill komma åt dina pengar går det ofta att sälja dina avnoterade aktier till köparen för samma pris som budet låg på. Det sker då genom underhandshandel. Dessutom bestäms det ibland särskilt att köparen får förhandstillträde till de utestående aktierna mot att aktieägarna får det oomtvistade beloppet utbetalat.

Det finns något som heter budplikt

En ägare har budplikt ifall den ökar sitt ägande till 30 procent eller mer av aktierna i ett bolag. Denna regel är till för att skydda de mindre ägarna eftersom en ny, stor ägare kan ha en så stor påverkan på bolaget.

Ägaren måste alltså lägga ett bud på alla aktier, och nivån på budet avslöjar ofta bolagets inställning till budet. Det händer såklart att ägaren vars aktieinnehav överstiger 30 procent inte alls är intresserad av att köpa hela bolaget och då är ofta budet under aktiekursen.

Hur ställer sig bolaget till budet?

Styrelsen i noterade bolag tar ställning till om den tycker att budet är bra eller inte. Ganska ofta är någon i styrelsen partisk, exempelvis på grund av åtaganden i det köpande bolaget, och då sätts en budkommitté ihop där endast opartiska styrelsemedlemmar är med.

Styrelsen beställer också en objektiv värdering som ofta görs av någon av de stora revisionsbolagen eller någon corporate finance-avdelning, en så kallad fairness opinion.

”Den ska utgöra ett oberoende stöd i styrelsens bedömning”, säger Sverre Linton.

Förslag på hur du kan tänka om dina aktier blir föremål för uppköp:

- Läs på och ha is i magen. Det är vanligare med höjda bud än fallna bud.

- Gör din egen analys. Se andras tyckande som input, inget annat.

- Gör du bedömningen att det finns risk att budet faller, sälj aktierna, men var medveten om att detta inte händer så ofta.

- Tänk på att tvångsinlösen oftast inte ger mer pengar än budet och att räntan på aktierna, även om den är hög, statistiskt sett är sämre än avkastningen på börsen över tid. Processen kan också dra ut på tiden, ibland flera år.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedInTwitter,  YouTube och Soundcloud

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -