Kontanterna är döda, länge leve kontanterna! Medan användningen av kontanter på vissa marknader snabbt rör sig mot noll, som i Sverige, ökar efterfrågan fortfarande i takt med att ekonomin växer på andra håll. Att nya digitala betalnings- och överföringstjänster vinner mark på kontanternas bekostnad är samtidigt uppenbart och det innebär utmaningar för Loomis som bolag och för investerare som ska bedöma potentialen i bolagets aktie.

Det är lätt att dra på sig pessimisthatten som svensk. Alla har swish, bankkort och smarta mobiler och allt fler butiker vägrar ta emot kontanter i Sverige. Om det skulle vara en föraning om hur alla andra länder också kommer att se ut om bara några år så är det ingen rolig marknad som Loomis har att se fram emot och då är en låg värdering bara betet i en så kallad värdefälla – aktiemarknadens version av osten i en musfälla.

Men verkligheten är sällan svart eller vit och resten av världen tar inte alltid efter svenska beteenden. Optimisten kan istället peka på fakta som talar i Loomis favör:

·         Kontantanvändningen ökar. Även om digitala betalningar växer betydligt snabbare så är kontantanvändningen, när det inte är pandemi, fortfarande stabil till svagt ökande på många marknader. En stabil underliggande marknad, även om den skulle krympa något, kan vara mer lättnavigerad än en marknad som flaxar kraftigt.

·         Ett oälskat segment minskar konkurrensen. Få bolag som inte redan finns inom kontanthantering sitter idag och filar på en storskalig satsning med tunga investeringar för att utmana de befintliga aktörerna. Parallellt driver de viktiga kundgrupperna, banker och detaljhandelsbolag, på med outsourcing för att själva slippa hantera sina kontanter. Det innebär att konkurrensen och prispressen hämmas, vilket gynnar en ledande aktör som Loomis som kan trimma sina egna processer och nå en bra lönsamhet.

·         En övergångsstrategi finns. Utöver de stora traditionella verksamhetsområdena värdetransporter (CIT) och kontanthantering (CMT) har Loomis inlett en satsning på en egen betalningsplattform kallad Loomis Pay. Mindre och mellanstora detaljhandlare ska med plattformen kunna hantera kundernas olika betalningssätt; kontanter, kort och olika digitala alternativ. Loomis Pay lanserades i fjol och ambitionen är att inom fem år nå en omsättning över 3 miljarder kronor med ”god rörelsemarginal”.

En nyckelfråga för många branscher är vilka de bestående effekterna blir av pandemin. Att nedstängningarna av samhällen bromsade kontanthandeln i butiker och restauranger var en tillfällig faktor, men att många konsumenter som tidigare var teknikskeptiska har tvingats lära sig e-handla och använda digitala verktyg är inte en engångshändelse. Det är snarare en katalysator för förändringar som kommer att bli viktigare att analysera än inkomstbortfallet i sig under det senaste året.

Utvecklingen för Loomis Pay blir därför särskilt intressant att följa de kommande kvartalen. Logiken att samla olika betalningssätt i en lösning för detaljhandelskunderna finns helt klart där idag, men är argumentet lika starkt imorgon om kontantbetalningarna snabbt krymper till en obetydlig andel av handlarens intäkter?

Ännu är Loomis Pay dock bara i sin linda och det är segmenten Europa och USA som genererar intäkter och vinster. Geografiskt är det en tudelad bild just nu vilket speglar den snabbare öppningstakten av det amerikanska samhället. Medan Europa låg bakom att det såg fortsatt tufft ut för hela koncernen i första kvartalet, med minus 9 procents organisk tillväxt och en rörelsemarginal som hölls tillbaka av den lägre aktiviteten, briljerade USA med organisk tillväxt och stigande marginal.

Resultatet och marginalen i första kvartalet var totalt sett något lägre än analytikerna väntat sig men någon större aktiereaktion blev det varken på rapportdagen i början av maj eller under de efterföljande veckorna. Aktien ligger kvar strax under 280 kronor och det tycker de flesta analyshusen är i underkant. Fem av sex har en köprekommendation och riktkursen ligger i snitt 15 procent högre än aktuell kurs.

Framåt räknar analytikerna med att Loomis kan visa tillväxt på helåret och att man under 2022 och 2023 fortsätter växa och tar sig tillbaka till de drygt 21 miljarder kronor man omsatte under 2019, där viss hjälp kommer från gjorda förvärv. Det kan samtidigt ställas mot att man hade ett finansiellt mål om att nå 24 miljarder i omsättning 2021, vilket fick skrotas under pandemin. Även ambitionerna för rörelsemarginalen om att nå en ebita-nivå om 12-14 procent gick i graven med Covid-19.

De skrotade målen och sänkta vinstprognoserna har gått hand i hand med en riktigt tuff kursresa i fjol, då aktien tappade 42 procent. I år tillhör aktien vinnarna med en uppgång på 23 procent. Trots lyftet tillhör aktien fortfarande de lägre värderade bolagen på Stockholmsbörsen med p/e-tal på 13 för 2022 och en skuldjusterad multipel (ev/ebit) på 10,5 för samma år. Det är i grova drag i nivå med branschkonkurrenterna Prosegur och Brink´s och även i linje med det forna moderbolaget Securitas.

Utdelningsprognosen för 2021 på 9 kronor per aktie skulle samtidigt innebära en direktavkastning på över 3 procent, vilket är bra men inte fantastiskt.

Nu väntar några avgörande kvartal när världen öppnar upp igen och det börjar klarna hur snabba och hur stora beteendeförändringarna blir inom betalningsområdet. En ny flerårig strategiplan från Loomis är också att vänta innan årsskiftet och den kommer att sätta tonen för vilket börsdjur vi har att göra med framöver. En kassako med defensiva och kompletterande tekniklösningar, eller ett offensivt digitalt betalningsbolag med en kompletterande kontanthantering – eller något däremellan?

Det är ett vägskäl behäftat med stor osäkerhet och frågan om man som placerare ska ta pessimist- eller optimisthatten är ovanligt svår. På börsen kan man tack och lov alltid välja att lämna hatten på hyllan om osäkerheten motiverar det och trots en lockande värdering är det vad vi tycker man ska göra i det här fallet.  Åtminstone tills bolaget presenterat sin kommande färdplan senare i år. Vi avvaktar.