Det är riktigt bra fart i svensk ekonomi. I förra veckan noterades Konjunkturinstitutets barometerindikator till ny rekordnivå och den här veckan har det kommit nya, starka besked kring konjunkturutvecklingen när inköpschefsindexen för maj publicerats.

Industriindexet backade visserligen något från 69,0 i april till 66,4 i maj. Det är ändå det fjärde starkaste indexet i undersökningen historia och ligger med mycket god marginal över det 50-streck som, enligt tumregeln, markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång.

Nya order fortsätter att strömma in och sett över den senaste 3-månadersperioden är det den starkaste orderingången sedan första kvartalet 2000. Delindex för planerad produktion ligger på höga 75,0 och inte att förvåna fortsätter industriföretagen nyanställa.

Smolket i glädjebägaren är att leverantörernas rå- och insatsvarupriser fortsätter att stiga i snabb takt. Här ligger delindexet på 87,8. Visserligen en mindre nedgång från förra månadens 89,4 men det går knappast att tala om något trendbrott. Leverantörernas leveranstider har dessutom uppvisat en närmast exceptionell ökning under det senaste halvåret.

Det blir givetvis högintressant att följa hur industriföretagen klarat att parera prisuppgångarna och allt längre leveranstider i samband med andra kvartalets företagsrapporter. I det första kvartalet syntes inga stora problem för industriföretagen men nu har det ändå hållit i sig under en längre tid och över tid kan det säkert bli lite besvärligt.

I tjänstesektorn steg inköpschefsindexet till 71,7 i maj. Den högsta nivån i indexet 15-åriga historia. Samtliga delindex steg i maj men orderingång och affärsvolym svarade för de störa ökningarna. Delindexet för antalet anställda steg lite blygsammare men ligger på den högsta nivån sedan slutet av 2018.

Även i tjänstesektorn är det bekymmersamt med ett ökat pristryck och leverantörspriserna steg i maj till en ny rekordnivå på 76,7.

Det sammanvägda indexet för industri- respektive tjänstesektor (Composite) steg i maj till 70,2. Så det svenska indexet ligger närmast i topp i världen (Markit). Det ligger till exempel över det amerikanska, där ekonomin fått betydligt större ekonomisk-politisk stöttning, och en bra bit över motsvarande index i EMU-området och Kina.

Sammantaget ser det därmed ljust ut för svensk ekonomi och återhämtningen får allt större kraft. I sammanhanget kan det också vara värt att påminnas om att svensk BNP redan under första kvartalet var på samma nivå som innan pandemin. Så håller de här siffrorna i sig även framöver så är det inte alltför avlägset innan vi kan börja tala om någon form av svensk högkonjunktur. Även om arbetsmarknaden fortfarande släpar efter i återhämtningen.

Högintressant blir förstås hur företagen hanterar prisuppgångar och leveransproblem men där är förstås förhoppningen att även global ekonomi ska börja röra sig mot det någotsånär normala inom en inte allt för avlägsen framtid.

Någon börs- eller kroneufori kan inte spåras efter de starka konjunktursignalerna. Marknaden i stort uppvisar i dagsläget någon form av mättnad när det gäller positiva konjunktursignaler. Förväntningarna på inkommande makrosiffror är dessutom högt ställda redan i utgångsläget.

En av de få makrosiffror som i nuläget kan skapa lite större rörelser på finansmarknaden är amerikanska arbetsmarknadssiffror. Det är därför med stor spänning vi se fram mot fredagens amerikanska arbetsmarknadsrapport. Väntat är en sysselsättningsuppgång i maj på 664 000 personer. Risken med en högre siffra än så är att det kan väcka nytt liv i inflations- och räntespöket.

På torsdagseftermiddagen kommer en första indikation på var sysselsättningssiffran kan hamna när ADP-mätningen över sysselsatta i privat sektor presenteras.