Det svenska producentprisindexet steg i april med 5,6 procent i årstakt. Den högsta nivån sedan mars 2019. Prisökningstakten på hemmamarknaden låg på 7,9 procent, vilket är den högsta nivån på minst 30 år. Det är framför allt stigande priser på råvaror som driver upp prisökningstakten så det är högst osäkert hur den här prisuppgången, i ett senare led, kommer att påverka konsumentpriserna. För när det gäller rena konsumentvaror är det snarare så att priserna fortsätter att sjunka. Framför allt drivet av sjunkande importpriser i spåren på en betydligt starkare krona idag än för ett år sedan.

Över tid kommer säkert en del av uppgången i producentpriserna ändå att sippra igenom till konsumentledet men så länge kronan håller sig hyggligt stark ska det här inte behöva betyda någon större inflationsuppgång i konsumentledet. I handelsvägda termer har kronan stärkt med omkring 6 procent jämfört med motsvarande period i fjol och tog ytterligare ett skutt uppåt under tisdagsmorgonen.

Att kronförstärkningen tog ytterligare fart efter att producentpriserna publicerades är faktiskt lite förvånande då det mesta ändå tyder på att det blir en begränsad effekt på inflationen. Och det är främst den som påverkar Riksbankens agerande. På marginalen kanske ändå Riksbanken kommer lite längre från ytterligare penningpolitiska åtgärder då de också kan hänvisa till ett stigande internationellt pristryck, vilket ökar trovärdigheten på deras mer långsiktiga inflationsprognoser.  

Gör marknaden den tolkningen, och den pånyttfödda riskaptiten också håller i sig, så ligger kanske en euro under 10 kronor och en dollar under 8 kronor inom räckhåll.  En euro kostar nu 10,12 kronor och en amerikansk dollar 8,25 kronor.

Det man ändå kan börja fundera lite kring är hur kronförstärkning och stigande producentpriser kommer att påverka en del av de svenska företagens vinster framöver. I första kvartalets rapporter dominerade bilden av att företag som drabbats av högre import- och råvarupriser hade relativt lätt att föra dem vidare till kund. Nu har kostnaderna stigit ytterligare och om prisuppgångarna håller i sig kan det visa sig bli allt svårare att föra vidare dessa.

En allt starkare krona kapar dessvärre också en del av vinsten på sista raden för exportunga företag.

En starkare krona gynnar i sin tur många av de företag som importerar varor som ligger närmare slutprodukten. Dit hör exempelvis många av de företag som säljer direkt till konsument.  

Det här bidrar sammantaget att i högsta grad öka spänning inför de andra kvartalets företagsrapporter. En rapportperiod som vi på Placera tror kan bli högst avgörande för börsresan under årets andra halvår.

Den andra stora osäkerhetsfaktorn är förstås den amerikanska centralbankens agerande. Allt fler i den räntesättande kommittén (FOMC) börjar luta åt att det är dags att börja diskutera en nedtrappning av obligationsköpen. Det tycks ändå finns en betryggande majoritet i FOMC som lutar åt att inflationsuppgången är tillfällig och att det inte finns någon anledning att hasta fram ett beslut. Därav den pånyttfödda riskaptiten och fortsatt låga amerikanska räntor. Det senare ett starkt bidragande skäl till att den amerikanska dollarn fortsätter att gå svagt.

På konjunktursidan är det också mest goda nyheter för börsen. Även om det knappast kommer som någon större överraskning. Det tyska IFO-indexet, som mäter humöret i tyskt näringsliv, steg i maj till 99,2 och närmar sig därmed den viktiga 100-nivån. En nivå som snart lär vara passerad då framtidsförväntningarna stiger kraftigt.