På Placera och Avanza använder vi cookies för att säkerställa funktionalitet, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Nervösa börser kommande månader

Makrokommentar Den amerikanska ”inflationschocken” när aprilsiffrorna presenterades fick finansmarknaden på fall. Risken är dessutom överhängande att den finansoro som den höga inflationen bidragit till kommer att visa sig med jämna mellanrum under de kommande månaderna.

Inte att förvåna blev det kraftiga reaktioner på finansmarknaden efter onsdagens publicering av de amerikanska inflationssiffrorna för april. KPI-inflationen steg till 4,2 procent och kärninflationen, där volatila energi- och livsmedelspriser räknas av, steg till 3,0. Det var skyhögt över förväntningarna och för att hitta liknande nivåer får vi gå tillbaka till den stekheta konjunkturen kring 2006 – 2007.

Den omedelbara effekten blev börsras, stigande räntor och en starkare dollar. Främst kanske som en följd av att spekulationerna kring att den amerikanska centralbanken skulle behöva strama åt tidigare än väntat, tog ordentligt med fart.

Nu har situationen stabiliserats något även om flertalet av världens börser fortfarande ligger på minus sedan publiceringen. Den amerikanska börsen, S&P500, har backat med cirka 3 procent från förra fredagens toppnivå. Det var, enligt oss på Placera, ungefär vid den tidpunkten som placerare började dra öronen åt sig inför den kommande inflationspubliceringen.

Nu är förstås den stora frågan hur det här kommer att påverka finansmarknaderna framöver? Något som förstås är svårt att sia om eftersom vi ännu inte vet hur olika viktiga aktörer kommer att reagera.

Nyckeln till den kortsiktiga utvecklingen ligger tveklöst hos den amerikanska centralbanken. De har lovat, och fortsätter att upprepa budskapet, att ta en inflationsuppgång med ro. Uppgången var dels väntad, dels väntas den vara av övergående natur. Att inte räntorna stigit ännu mer får tas som intäkt för att budskapet från Federal Reserve till marknadsaktörerna faktiskt gått fram.

Men det finns förstås en smärtgräns för hur hög inflation som kan tolereras över tid. Det initiala ”löftet” från Federal Reserve, i samband med att de genomförde sin omläggning av det penningpolitiska ramverket, var att under en tid acceptera en inflation något över inflationsmålet på 2 procent för att, så att säga, kompensera för att inflationsmålet tidigare hade underskridits.

Nu ligger inflationen en bra bit över inflationsmålet och väntas ligga kvar där under hela det här året. De färskaste prognoser, till exempel från SEB, talar om en amerikanska KPI-inflation som kan komma att stiga upp mot, eller till och med över, 5 procent de kommande månaderna och att kärninflation ligger och tickar runt 3,5 procent under resterande del av 2021.

I mer normala fall skulle sådana inflationsutfall utlösa någon form av reaktion från nästan vilken centralbank som helst. Risken är annars att inflationen biter sig kvar, inflationsförväntningarna stiger och att detta i sin tur leder till stigande lönekrav. Nu räknar visserligen de flesta på marknaden med att Federal Reserve kommer att sitta still i båten vid kommande möten men helt säkert kommer allt fler i den räntesättande kommittén (FOMC) att börja skruva sig rätt rejält i stolarna om inflationen ligger kvar på dessa nivåer.

Tiden börjar dessutom bli knapp för att i god tid ge ett besked kring en försiktig nedtrappning av obligationsköpen (tapering). En åtgärd som många tror kommer redan mot slutet av det här året. En bedömning som givetvis fått förnyad styrka efter det höga inflationsutfallet. För tillfället är ändå beskedet från Federal Reserve att obligationsköpen fortsätter i nuvarande takt men att de nu i högre grad omfattar obligationer med längre löptid.

Det finns dock ytterligare en faktor som Federal Reserve kommer att ta stor hänsyn till vid sina besked – utvecklingen på arbetsmarknaden. Här är ”löftet” att inte bara arbetslösheten måste krypa ner väsentligt utan att också de som försvunnit ur arbetsmarknaden under det senaste året återvänder i stor skala. Det är fortfarande runt 8 miljoner färre som jobbar idag än innan pandemin.

I april steg sysselsättning med måttliga 266 000 personer (mot väntade knappa miljonen) samtidigt som arbetslösheten faktiskt steg till 6,1 procent. Så ur den här aspekten kan Federal Reserve vila på hanen under lång tid framöver.

Baksidan av det myntet är att en stor del av den svaga sysselsättningsuppgången i april förklaras av att det var mer lönsamt för många arbetslösa att fortsätta utnyttjade de högre arbetslöshetsersättningar och de hushållscheckar som delats ut i pandemins spår. I förlängningen skulle det kunna innebära att företag med akut behov att anställa tvingas betala högre löner. Som i sin tur ytterligare spär på hotet om stigande inflation. Nu har april visserligen kommit präglats av, förhoppningsvis. tillfälliga faktorer men tar sysselsättningsuppgången förnyad fart står Federal Reserve ändå kvar med behovet av att strama åt.

Det leder oss in på nästa dilemma för marknaden. För något som kanske inte diskuterats lika mycket men som också kommer att påverkas av inflationsutfallen är president Bidens planer på ekonomisk-politiska stimulanser. Det är ju faktiskt endast 1 900 miljarder av de tänkta cirka 5 500 miljarderna som passerat kongressens nålsöga. Med hög inflation, risk för överhettning och skenande statsskuld är det nog även några demokrater som börjar bli tveksamma till om det är vettigt att rulla ut massiva stimulanser redan i närtid. Republikanerna är redan av den här åsikten och deras kritik av stimulanserna har nu fått ytterligare luft under vingarna.  Det kräva samtidigt att bara en enda demokrat i senaten byter fot för att stimulansplanerna ska komma på skam. I alla fall i sin nuvarande form.

Stimulanser kommer det sannolikt ändå att bli men det kommer säkert att krävas en hel del kompromissande och en finansiering på plats för att få igenom dessa. Bidens gulddagar kanske är över för den här gången. Dessutom har ju de 100 första dagarna, som är en ny presidents smekmånad, numera passerats.

Sammanfattningsvis tror vi på Placera att det kommer att vara rejält nervöst på finansmarknaderna de kommande månaderna. I alla fall inför amerikanska inflations- och arbetsmarknadssiffror och, naturligtvis, i samband med den amerikanska centralbankens penningpolitiska besked. Det kommer, när hösten nalkas, krävas en del obekväma beslut både från Federal Reserve och president Biden.

Om det här sedan innebär att börsfesten är över för den här gången får framtiden utvisa. För konjunktur och minskad smittspridning är trots allt samtidigt positivt börsen.

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
- -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -