Den svenska inflationstakten, enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta), steg till 2,5 procent i april. Det var något högre än Riksbankens prognos på 2,3 procent och även högre än den genomsnittliga analytikerprognosen på 2,4 procent. Det är förstas gången sedan maj 2019 som KPIF ligger över Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent.

Det lär dock knappast påverka Riksbanken i någon större utsträckning eftersom en inflationsuppgång var väntad och snarast välkommen ur bankens perspektiv. Riksbanken har ju trots allt missat sitt inflationsmål på nedsidan under en längre tid och dessutom väntas inflationen, enligt Riksbankens prognos, dyka under inflationsmålet redan i maj. Möjligen kan det nu dröja ytterligare någon eller några månader givet att inflationen var överraskande hög.

Den nuvarande inflationsuppgången beror dessutom i huvudsak på att prisökningarna under motsvarande period i fjol var ovanligt låga på en hel del varor, beroende på Coronan. Det bidrar till att de så kallade baseffekterna blir ovanligt stora under en tid.

KPIF exklusive energi, som kanske är ett mer rättvisande mått på det underliggande inflationstrycket i svensk ekonomi, steg visserligen också men ligger på mer måttliga 1,7 procent. Visserligen även det över Riksbankens prognos på 1,5 procent.     

Det som ändå kan hävdas är att Riksbanken kommer en bit längre från att tvingas till en ny räntesänkning i och med inflationsuppgången i april. Det tycks också vara en slutsats som marknaden drar, vilket har fått kronan att stärkas några ören mot både dollar och euro.

Svensk inflation i all ära men marknadens fokus ligger i betydligt högre grad på det amerikanska inflationsutfall som publiceras klockan 14.30. Här väntas att KPI-inflationen ska stiga till 3,6 procent medan kärninflationen, där volatila livsmedels- och energipriser exkluderas, väntas ha stigit från 1,6 till 2,3 procent.

Det har varit en växande oro inför onsdagens amerikanska inflationssiffror och de ökade spänningarna kring aprilutfallet anses ha bidragit till den börsturbulens som setts under de senaste dagarna. Många på marknaden ser en betydande risk för att inflationen ska hamna väl över prognoserna och pekar bland annat på stora prisökningar på begagnade bilar och hyrbilar samt en konsumtionsboom i mars som möjliga triggers för en större, mer generell prisuppgång.

Den amerikanska centralbanken har samtidigt lovat att ta inflationsuppgången med stor ro eftersom bankens företrädare anser att det rör sig om en tillfällig inflationsuppgång. Ett besked som har återupprepats av flera medlemmar i den räntesättande kommittén (FOMC) under de senaste dagarna.

Någonstans finns förstås ändå en smärtgräns för hur hög inflation som kan accepteras. Det finns ju en möjlighet att prisökningarna hänger sig kvar och sprids till flera branscher. Dessutom har råvaru- och leveranspriser stigit kraftigt under det här året. Och även om osäkerheten är stor kring hur dessa priser kommer att påverka konsumentpriserna framöver så bidrar även det till att höga inflationsutfall, redan i närtid, kan spä på inflationsoron ytterligare.

Den amerikanska centralbanken brottas dessutom med att inflationsförväntningarna stigit kraftigt under senare tid. Risken är förstås att de kan stiga ytterligare framöver om det även syns en inflationsuppgång i faktiska data.

Samtidigt kan det förstås bli ett rejält lättnadsrally om det visar sig att de mer pessimistiska inflationsprognoserna kommer på skam.