Kraften i återhämtningen allt starkare

Makrokommentar Den svenska superåterhämtningen fortsätter och visar snarast tecken på att accelerera ytterligare. Dessutom bör nog finansminister Yellen i framtiden vara lite mer försiktig med hur hon uttalar sig.

Svensk ekonomi tillhörde dem som klarade pandemin allra bäst och fjolårets BNP-fall stannade vid 2,8 procent. Som en jämförelse sjönk BNP i USA med 3,5 procent, EMU-området backade med 6,6 procent och Storbritannien med hela 9,8 procent. Så något gjordes i alla fall rätt när de svenska åtgärderna mot pandemin sattes in.

Ett skäl till att svensk ekonomi klarat sig hyggligt är att den ekonomiska återhämtningen dessutom kommit snabbare här än i de flesta andra regioner. En återhämtning som dessutom accelererat i inledningen av det här året. Det är många makrosiffror som imponerat och slagit förväntningarna med råge.

Enligt SCB:s BNP-indikator växte svensk ekonomi med 1,1 procent mellan första kvartalet i år och sista kvartalet i fjol. Då ska man påminna sig om att de flesta prognosmakare, mot slutet av fjolåret och i samband med att smittspridningen tog förnyad fart, befarade att ekonomin skulle krympa i inledningen av 2021. Dit hörde exempelvis Riksbanken, men de var knappast ensamma om den bedömningen.

Utfallet för första kvartalet innebär att vi nu bara har någon halvprocent kvar innan hela BNP-fallet från fjolåret är återhämtat. Den halvprocenten kan dessutom snabbt vara hemma eftersom konjunkturindikatorerna för april pekar mot att återhämtningen snarast tagit ännu bättre fart.

I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för april steg barometerindikatorn, som är det sammanväga måttet för utvecklingen bland hushåll och företag, med hela 7,6 enheter till 113,4. Eftersom 100 är det historiska genomsnittet så kan aprilsiffran tolkas som att det nuvarande konjunkturläget är betydligt starkare än normalt. Något som verkligen sticker ut i aprilundersökningen är en kraftig förbättring av hushållshumöret, vilket bland annat bidragit till att detaljhandeln gått mycket starkt.

Visserligen är konjunkturbarometern en humörindikator, som bara mäter riktningen på konjunkturen, men historiskt sett har det även varit en bra värdemätare på var hårda data över den faktiska ekonomiska utvecklingen slutligen hamnar.

Den här veckan har de positiva makronyheterna fyllts på när inköpschefsindexen för april publicerats.

I industrin steg indexet till 69,1 och vi får gå tillbaka ändå till november 1994 för att hitta motsvarande nivåer. Enligt tumregeln går gränsen för tillväxt respektive nedgång vi 50. Delindex för orderingång och leveranstider nådde nya rekordnivåer och trots stigande insatspriser och leveransproblem ligger produktionsplanerna för det kommande halvåret även de på historiskt sett höga nivåer.

Industriindexet slog visserligen förväntningarna med bred marginal men frågan är ändå om inte inköpschefsindexet för tjänstesektorn var den mest välkomna överraskningen. Här steg indexet till 65,6 i april. En bit över förväntningarna på 62,5. Tillförsikten i tjänstesektorn fortsätter därmed att stiga och till det mer hoppingivande hör att tjänsteföretagen nu törs nyanställa personal i allt större omfattning.

Att sysselsättningen i tjänstesektorn nu visar tecken på att stiga är goda nyheter för den svenska arbetsmarknaden. För även om också industrin nyanställer är det i tjänstesektorn som den överlägset största bulken av nya jobb kommer att skapas. För om det är något i svensk ekonomi som fortsätter att sticka ut i negativ bemärkelse så är det just arbetslösheten som steg till höga 9,5 procent i marsmätningen. Det ska dock poängteras att arbetslöshetssiffrorna är lite osäkra efter en statistikomläggning vid årsskiftet. Den omläggningen påverkar ändå inte bilden av fortsatt skyhög arbetslöshet.

Summan av de makrosiffror som kommit hittills i år är ändå att svensk ekonomi är inne i en ordentlig tillväxtfas. Även om det fortfarande finns rejäla krisfickor. Både regeringens prognos om en BNP-tillväxt på 3,1 procent i år och Riksbankens prognos på 3,7 procent ser ut att vara i försiktigaste laget.

SEB, som på tisdagen presenterade sin färska prognos, tror på en tillväxt på 4,4 procent i år och 4,0 procent 2022. Dessa prognoser ligger nog betydligt närmare det slutliga utfallet, framför allt gällande årets tillväxt. Vi på Placera tycker samtidigt att juryn fortfarande är ute när det gäller BNP-utvecklingen under nästa år. Mycket hinner fortfarande hända innan dess och de massiva, globala stimulanser som driver upp tillväxten under den här återhämtningsfasen lär inte återupprepas under nästa år.  

Slutligen ska väl också nämnas att USA:s färska finansminister Janet Yellen nog fick sig en rejäl tankeställare under tisdagen. Amerikanska börser rasade efter att hon gett några, i sammanhanget ganska oskyldiga, kommentarer kring räntan. Kontentan av det hon sa var att räntan nog skulle behöva stiga för att undvika en överhettning om USA-ekonomin fortsatte att utvecklas starkt. Något som är den gängse synen på marknaden och bland analytiker, men som ändå fick börsen att rasa.

Yellen tonade senare ner sitt uttalande och poängterade att det vare sig var någon form av ränteprognos eller passning till Federal Reserve. Det fick börsen att lugna ner sig. För Janet Yellen, som tidigare centralbankschef, gäller det att nog att väga orden ännu mer noggrant än sina företrädare på finansministerposten (Trump-administrationen var kanske inte så noga med det). Särskilt om det gäller saker som har någon form av bäring på penningpolitiken. 

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -