Riksbanken valde, som väntat, att sitta still i båten i samband med tisdagens penningpolitiska besked. Den enda egentliga penningpolitiska förändringen var att perioden med nollränta skjutits fram ytterligare. Nu väntas nollräntan ligga kvar till åtminstone andra kvartalet 2024. Den förändringen är dock mest en effekt av att bankens prognoshorisont skjutits fram ytterligare ett kvartal. Så egentligen inget av yvas över.

Planen för obligationsköpen ligger också fast. Köpen omfattar 700 miljarder kronor och kommer av avslutas vid utgången av 2021. Redan i dagsläget är obligationsköpen utformade så att köpen av obligationer kommer att minska i takt med att årsslutet närmar sig. Innehavet kommer därefter att hållas oförändrat åtminstone under 2022. När Riksbanken avslutar köpen kommer de att vara innehavare av smått otroliga 45 procent av den utestående stocken av statsobligationer. Och ska vi på Placera gissa något så kommer det att bli en försiktig nedtrappning av obligationsstocken när den eventuellt börjar.

Riksbanken återupprepar dessutom budskapet att det också är fullt möjligt att sänka reporäntan, särskilt om förtroendet för inflationsmålet skulle vara hotat. Vi på Placera tolkar detta mest som att Riksbanken vill hålla valutahandlarna på alerten och peka på möjligheten att återgå till negativ ränta, framför allt om kronan skulle stärkas kraftigt. Ett inte helt otänkbart scenario som skulle försvåra bankens möjligheter att uppnå inflationsmålet högst väsentligt. För redan i utgångsläget tvingas Riksbanken skruva en del i prognoserna för att få till det så att man uppnår inflationsmålet på två procent alldeles i slutet av prognosperioden.

Det bör dock nämnas att osäkerheten kring inflationsprognoserna ökat i pandemins spår och på Placera tror vi att Riksbanken kommer att få hjälp av stigande priser i vår omvärld för att nå sitt inflationsmål tidigare än så. Inte minst mot bakgrund av att de flesta centralbanker och regeringar fortsätter att trycka rejält på både den penningpolitiska och finanspolitiska gaspedalen.

När det gäller svensk ekonomi i stort så skruvar Riksbanken upp BNP-prognosen för i år till 3,7 procent (tidigare 3,0) och gör en något försiktigare prognos över tillväxten 2022 på 3,6 procent (3,9). Därefter återgår tillväxten till trenden på omkring 2,0 procent per år. Prognosen innebär att svensk BNP återtar hela fallet från 2020 redan i år och att vi mot senare delen av 2022 är tillbaka på ungefär den tillväxtbanan som hade varit utan pandemin. Inga speciella överraskningar där heller även om prognosen för 2022 faktiskt kan visa sig vara i försiktigaste laget.

Ett tecken i tiden är att frågorna på den efterföljande presskonferensen i lika hög grad kom att handlade om utvecklingen på den svenska bostadsmarknaden som om penningpolitiken. Stefan Ingves var visserligen, som vanligt, bekymrad över prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden men konstaterade att det främst är ett ansvar för politikerna och att de stigande priserna mer beror på strukturella obalanser - och lite överraskande effekter i pandemins spår - än en allt för vidlyftig penningpolitik. Vi tolkar det som att Riksbanken inte kommer att ta någon större hänsyn till utvecklingen på bostadsmarknaden vid framtida räntebeslut. En god nyhet för alla med rörliga bostadslån.

Marknadsrörelserna efter Riksbankens penningpolitiska besked har varit marginella. Kronan har tappat något öre mot dollarn och euron men det kan nog snart vara återhämtat. En dollar kostar 8,40 kronor och en euro kostar 10,14 kronor. Räntorna ligger i princip stilla.