På Placera och Avanza använder vi cookies för att säkerställa funktionalitet, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Nästa generations ESG-fond

Fondkommentar Thomas Sørensen och Olutayo Osunkunle är förvaltarna bakom Nordeas senaste ESG-fond med fokus på investeringar i bolag som bidrar med lösningar på samhällsproblem. Thomas Sørensen berättar vilken typ av bolag de letar efter till fonden.

Thomas Sørensen var med och startade Nordeas Klimatfond under finanskrisen 2008. Då var det inte så stort intresse med ESG-fonder som investerade med fokus på miljön eller E:t i ESG. Men i fjol var det en av de hetaste fondkategorierna med hög avkastning.

Thomas Sørensen och Olutayo Osunkunle 

Nu breddar sig förvaltaren Thomas Sørensen tillsammans med förvaltaren Olutayo Osunkunle. De startade i december fonden Nordea 1 – Global Social Empowerment BP SEK. Där investeringsfokus är S:t i ESG på global basis.

”Kapitalets makt är kraftfullt och dramatiskt, det kan förändra mycket, det är tydligt när jag reflekterar tillbaka på Klimatfonden. När den startade skrattade nästan några investeraer åt oss och hade många ”men”, idag är intresset enormt för investeringar i miljöomställningsbolag. Nu tar vi samma investeringsmodell som vi använder i klimatfonden och applicerar den på bolag som har lösningar på dagens samhällsproblem."

"Det handlar inte om att investera i skolor för fattiga barn i Afrika, utan vi letar efter bolag som har sociala lösningar som hjälper till att minska fattigdom på sikt. Den finns stora möjligheter för den typen av bolag som skapar förutsättningar för exempelvis bättre och effektivare utbildning, sjukvård, arbetsmiljö och social rättvisa. Investerarna har inte hittat till den typen av bolag på samma sätt som till miljöomställningsbolag”, säger Thomas Sørensen.

”Vi kan inte ha en värld som fungerar för några få utan världen måste fungera för alla. Dagens ojämlikhet för social rättvisa är enorm, väldigt synlig och klyftorna har bara fortsatt att öka. Ser vi på FN:s 17 mål för en hållbar värld 2030 är de flest kopplade till samhällsproblem. Och det behövs ett enormt kapital för att nå målen och hälften är bara investerat, vilket skapar stora möjligheter för lösningsorienterade bolag.”

”Vi tror att det håller på att ske ett förändrat beteende hos den unga generationen och framtidens konsumenter. De är mer medvetna om produkternas ursprung, att de är socialt rättvisa och hållbara. Man ska inte underskatta förändrade konsumtionsbeteenden, utan den är snarare den viktigaste faktorn för framtida förändringar.”

Vad har ni för mål för fonden?

”Vi har tre mål. Det första är att fonden ska leverera en hög riskjusterad avkastning, som över tid har en högre avkastning än aktiemarknaden. Vi tror att trenden är stark för den här typen av lösningsbolag och att de kommer att ha en högre tillväxt än den underliggande globala tillväxten. Det andra målet är att vi vill göra världen till en bättre plats, därför vill fördela kapital och investera i bolag som gör skillnad och har lösningar på samhällsproblem. Det tredje och sista målet är att vi ska vara en aktiv ägare.”

”Fonden har tre tematiska områden som man kan säga utgår från Maslows behovspyramid. Vi måste få våra grundläggande behov tillgodosedda, känna oss delaktiga och vara en del av samhället genom att ha tillgång till utbildning och sjukvård samt ha egenmakt över sin situation - på engelska ”Empowerment”.

”Vi har ett antal undergrupper eller strategier inom varje tematiskt område. Under ”våra grundläggande behov” har vi tre underliggande investeringsstrategier: Luft, vatten och återvinning, mat och näring samt bostäder som är överkomliga, prisvärda och andra basala behov. Exempel på olika investeringar i understrategierna är amerikanska fertilitetsbolaget Progyny. De levererar effektiva fertilitetsbehandlingar som reducerar kostnaderna och skapar förutsättningar för ett mänskligt grundläggande behov av reproducering. De minskade kostnaderna och ökad sannolikhet för graviditet gynnar både samhället och individen. Tyska fastighetsbolaget LEG Immobilien tillhandahåller prisvärda bostäder som de hyr ut. Många tyska städer har ett för litet utbud av billigare bostäder på grund av urbaniseringen. LEG:s hyror ligger igenomsnitt 30 procent lägre än snittet i Tyskland.”

”Inom temat inkludering i samhället fokuserar vi på humankapital och utbildning, digital uppkoppling och social infrastruktur. Norska Kahoot är en global spelplattform inom utbildning som används i skolor. Man kan säga att de är Youtube inom utbildning. Inom social digitalisering finns den kenyanska telekomoperatören Safaricom. Mindre än 12 procent har fast bredband och bara 40 procent har bankkonton i Kenya. Safaricom är Kenyas största telekomleverantör och förser över 60 procent av befolkningen med mobilt bredband, vilket är den vanligaste formen för att få internetuppkoppling. De har även en egen digital betalningsplattform som heter MPESA, vilket ger finansiellservice till företag och privatkunder.”

”Inom Empowerment har vi hälsa och välmående som en understrategi. Kinesiska Ping An Good Doctors passar in här. De är ett digitalt hälsovårdsbolag som bland annat erbjuder digital psykologi och medicinskvård. Produktiv innovation är en annan strategi som innebär att det behövs verktyg för att skapa och hjälp nya små företag. Det är olika verktyg som underlättar och effektiviserar för företagaren så den kan fokusera på verksamheten som exempelvis ett digitalt, billigt och enkelt bokföringsprogram. Finansiellt engagemang är den tredje understrategin. Här kan det handla om mikrolån. Det är lån som är små, på några hundra dollar men skapar förutsättningar för nya företag på tillväxtmarknaderna.”

Hur stort är investeringsuniverset?

”Investeringsprocessen påminner mycket om den vi har för Nordeas Klimatfond och drivs nedifrån och upp. Vi har ju lång erfarenhet att skapa egna investeringsunivers. Nu innehåller det runt 900 bolag som vi själva valt för att de passar in i våra tre teman som sociala lösningsbolag. Det är tillräckligt många att börja med. Vi har ett likviditetsfilter som reducerar antalet investeringsbara bolag. Efter den reduceringen gör vi fundamental analys och värdering. Vi har egna kassaflödesmodeller som gör prognoser på de närmaste tio åren."

"Slutligen väljer vi ut en koncentrerad portfölj på mellan 40 och 60 bolag. Portföljen innehåller de bolag vi tror har bäst riskjusterad avkastningspotential inom varje strategi. Investeringshorisonten är långsiktig, på minst tre år. Vi tar givetvis hänsyn till ESG-faktorer med fokus på hållbarhet vid utvärderingen och den är väl integrerad i investeringsprocessen. En viktig del är att vi använder vår egen betygsättning.”

Hur mycket skiljer fonden jämfört med sektorer och länder vikt i ett globalt aktieindex?

”Vi har en övervikt inom hälsovårdssektorn och industrisektorn. Vi har inga investeringar inom energisektorn och störst undervikt inom konsumentvaror, kommunikation och finanssektorn. Vi investerar ju globalt både på tillväxtmarknaderna och de utvecklade marknader. Vi har lite mindre vikt i USA och lite mer övervikt på tillväxtmarknaderna. Vi har en övervikt i Indien och Kina.”

Hur tänker ni för portföljsammansättningen?

”Fonden är ju ingen indexfond och vi vill ta tillvara företagens unika lösningar, men fonden får inte har för hög totalrisk genom en för hög koncentration till något av våra teman eller understrategier. Avkastningen kommer över tid att skilja sig från index, men över tid ska vi gå bättre än index. Risken i fonden är i nivå med en globalfond. Den största skillnaden mot en globalfond är att fonden har en lutning åt medelstora bolag. Det har vi även i Klimatfonden. Och det beror på att vi investerar i rena lösningsorienterade bolag som oftast inte är så stora ännu. I de stora bolagen går det alltid att hitta delare av verksamheten som passar in men hela bolaget ger inte en så ren exponering som vi önskar. Fonden får en liten lutning mot tillväxtbolag, det beror på att bolagen växer snabbt och tar marknadsandelar.”

Gå till Placera.se och läs fler artiklar

Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedInTwitter,  YouTube och Soundcloud

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
- -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -