På Placera och Avanza använder vi cookies för att säkerställa funktionalitet, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

Stora förändringar väntar omsorgen

Kommentar I spåren av coronapandemin så har fokus varit extra mycket på vård- och omsorgsbranschen där många brister uppdagats. En hel del permanenta förändringar är att vänta för branschens aktörer, på gott och ont.

Vi skriver ibland om ”strukturell tillväxt” och då avses bredare trender, ofta demografiska, som förändrar en bransch. Och det är få branscher där just demografi slår igenom så tydligt som inom omsorg. Enligt statistiska centralbyrån, SCB, väntas antalet svenskar över 80 år öka med 50 procent mellan 2019-2030. Totalt väntas befolkningen öka med 775 000 personer under perioden, varav hela 40 procent i åldern 65 år och uppåt, och en tredjedel av ökningen är 80+. Det betyder ett enormt behov av ökade omsorgsinsatser och det borde vara grund för optimism kring de börsnoterade omsorgsbolagen Attendo, Ambea och Humana.

Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 13 den 29 mars.

Läs mer om Börsveckan.

Men mot detta står sämre ekonomiska förutsättningar att hantera denna utmaning. Enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) år 2019 så väntades var tredje kommun göra underskott under 2019 och SKL räknar med att kommunernas samlade underskott når över 40 Mdkr redan 2023. Detta trots att 2020 var ett rekordår med stora överskott, i samma härad, men det var på grund av alla statsbidrag under covidpandemin och de resurserna lär behövas för att hantera pandemieffekter med högre arbetslöshet osv. Det ger inga större utrymmen för kapacitetsutbyggnader i kommunerna för att hantera den allt högre andelen äldre som har stödbehov och dylikt.

Ytterligare en utmaning är att kommunernas förutsättningar är väldigt olika där framför allt landsortskommuner har sämst ekonomi samtidigt som de ofta också har högst andel äldre, med en stigande försörjningskvot (hur många yngre och äldre en förvärvsarbetande person måste försörja). Enligt statistik från Boverket så har 140 kommuner balans i antalet särskilda boenden för äldre, men hela 109 kommuner har underskott. Och drygt var fjärde kommun ser underskott även 5 år framåt.

Covidpandemin har också blottat brister i äldreomsorgen med hög smittspridning där en av flera orsaker sägs vara hög personalomsättning där deltidsarbetande personal har flera uppdragsgivare, med mera. Och detta ovanpå ett mer generellt problem med i vissa fall låg personaltäthet som gör det svårt att nå omsorgskraven. Enligt en studie från Kommunal uppger 70 procent av personalen inom äldreomsorg att respektive arbetsplats är underbemannad minst en gång i veckan och mer än hälften av samma grupp (undersköterskor och vårdbiträden) svarar att bemanningen är kontinuerligt otillräcklig. Hela 42 procent uppger att bemanningen är så låg att det utgör en risk för de äldre.

För ganska exakt två år sedan, i slutet av mars 2019, genomförde Finland en reform där högre krav ställdes på just personalsidan. Det slog hårt mot bland annat Attendo, då hälften av bolagets nettoomsättning kommer från just den finska verksamheten (och cirka en fjärdedel av rörelseresultatet). Då uppgav bolaget att reformerna skulle innebära merkostnader på omkring 200 Mkr för helåret 2019 och framåt. Man uppgav också att ambitionen var att över tid kompensera detta med högre priser. Och i bokslutet 2020 meddelade Attendo att priserna höjts med omkring 10 procent för 2021, så bolaget lyckades med att få igenom högre priser men det tog tid. Och just detta ser vi som en utmaning även för kommande år för omsorgsbolagen vi bevakar.

Efter covidpandemin finns det också mycket som talar för att det kommer politiskt tryck på reformer även i Sverige och då hamnar omsorgsbolagen åter i fokus. Det positiva är att förståelsen för och intresset av ökade resurser till området kommer öka. Men det kan bli en utmaning på mellanlång sikt. Dels på grund av ovannämnda tidsförskjutning mellan ökade krav å ena sidan och högre kompensation å den andra. Dels ser vi också att de demografiska utmaningarna kan bli ett problem.

Med ökad efterfrågan och krympande finanser har vi svårt att se hur uppdragsgivarna, dvs kommunerna, ska ha råd att betala vad som krävs för en fungerande äldreomsorg. Det finns lösningar, bland annat menar SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) i en rapport att en del av ansvaret för välfärden lyfts bort från kommun till stat, att större frihet att ta ut avgifter införs osv. Poängen är dock att det inte finns ett svar, och därför ser vi också en osäkerhet för branschen under kommande åren innan frågan om hur finansieringen av äldrevården ska se ut på sikt, just för att frånvaron av policy kan betyda att mycket av ansvaret hamnar hos just bolagen.

Sammantaget ser vi alltså en del utmaningar i det korta perspektivet men desto ljusare utsikter på längre sikt. Behovet av bolagens tjänster är tydligt och ökande, och det är inget som vare sig stat eller kommun kan ducka för.

För knappt ett år sedan, i BV 20-22 efter att coronapandemin bröt ut, gick vi igenom Attendo, Ambea och Humana. Vi landade i köp i Ambea och Humana och avvakta i Attendo. Det visade sig vara rätt val. Attendo har enbart stigit 25 procent sedan dess, sämre än index som under samma tidpunkt gått drygt 40 procent inkluderat utdelningar. Ambea gav 45 procent och Humana hela 70 procent. Häng med för att se vad vi tycker om aktierna den här gången!

Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 13 den 29 mars.

Läs mer om Börsveckan.

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
- -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -