Tom Andersson har lång erfarenhet av aktiv ränteförvaltning. Han har förvaltad räntefonden Case Safe Play & högräntefonden Fair Play sedan starten år 2006.
Tom Andersson
Om vi backar ett helt år i tiden. Räntemarknaden för företagsobligationer i Norden slutade i praktiken att fungera under en period. Men ni stängde aldrig.
”Vi har en struktur på fonden där vi gärna investerar företagsobligationer som är nominerade i utländsk valuta gärna i euro, som vi valutasäkrar till svenska kronor. Det var en nyckel då euromarknaden för företagsobligationer är mer likvid och större än den nordiska motsvarigheten så slutade den inte fungera”, säger Tom Andersson.
Varför investerar ni så stor del av fondens värde på euromarknaden?
”Det primära skälet till att vi investerar på euromarknaden är den stora likviditeten. Den stora likviditeten gör att prissättningen fungerar även när marknaden är stressad. Men det finns givetvis en baksida. Där volymen och likviditet är kan man göra bäst affärer, men det skapar också volatilitet när prisbilden justeras snabbt. Det finns betydligt fler andra aktörer som exempelvis ETF:er och hedgefonder som agerar på euromarknaden och tillför likviditet till skillnad från den nordiska företagsobligationsmarknaden.”
Kan händelsen på företagsobligationsmarknaden upprepas och inträffa igen?
”Visst kan det hända igen men sannolikt inte på samma sätt. Det som hände i mars i fjol var en gigantisk likviditetsfälla. Nu har centralbankerna och Riksbanken klivit in som likviditetsgarant på företagsobligationsmarknaden. Det stora problemet i fjol var att det inte fanns några köpare av räntepapperen när alla fonder ville sälja. Dessutom så var runt 55 procent av emissionerna i företagsobligationer från en enda sektor, fastighetssektorn. Det skapar ett koncentrationsproblem då många fonder inte kan köpa mer av den typen av obligationer då man redan är fullinvesterad i den sektorn.”
Hur ser din investeringsprocess ut i företagsobligationsfond?
”Vi startar med att se hur de stora centralbankerna agerar och förväntas agera och hur ländernas upplåning ser ut mellan kort och lång upplåning. Vi ser även på viktiga makrosiffror, nu tittar jag mycket på ISM-siffror som har ett högt samband med inflationen. Nästa steg är att se på konjunkturen, politik och viktiga ekonomiska nyckeltal som statskuld och tillväxt. Efter det går vi vidare till sektornivå med branschtrender och till sist landar vi på bolagsnivå där vi i mångt och mycket gör analysen själva.”
Vilka tankar har ni kring portföljsammansättningen?
”Totalt har vi runt 130 olika innehav i Safe Play-fonden och vi har en stor övervikt i bank- och försäkringssektorn på 58 procent av portföljens värde. Samtidigt har vi en tydlig undervikt mot bygg- och fastighetssektorn. Det beror inte så mycket på att jag är orolig för bygg- och fastighetsbolagen utan för koncentrationsrisken i företagsobligationsmarknaden. Det gör mig lite rädd att den utgör en sådan stor del av företagsobligationsmarknaden. De senaste åren utgör fastighetssektorn 55 procent av emissionerna på den nordiska företagsobligationsmarknaden. I Safe Play fonden har vi investerat drygt 10 procent i den sektorn.”
”Norden är den största regionen med cirka 60 procent och då är det en tydlig betoning på Sverige som väger drygt 40 procent. Lejonparten av det andra är Nordeuropa med investeringar i Storbritannien, Nederländerna och Frankrike.
Ni har stor övervikt i banker. Hur ser ni på penningtvättsskandalerna med ert ESG-tänk?
”Vi hade till för några år sedan relativt stort innehav i Danske Bank, men vi valde att sälja ut hela innehavet när penningtvättshistorien uppdagades. Det gör att vi inte har så stor andel danska företagsobligationer. Vi gjorde samma sak med Swedbank som i Danske Bank och sålde ut dem när det uppdagades om penningtvätten. När det gäller Swedbank så finns det fortfarande frågetecken kring G:t i ESG när vi screenar banken. Förutom det vill vi se hur stora böterna i USA blir före det skulle vara aktuellt att investera där igen.
Får ni inte en stor koncentrationsrisk mot bank- och försäkringssektorn?
”Banksektorn och försäkringssektorn är väldigt säkra då de är väl reglerade. Finanssektorn regleras både på EU-nivå och i Sverige på landnivå av Finansinspektionen, vilket talar för ordning och reda trots penningtvättsskandalerna. Förutom det har bankerna ett kapitaltäckningskrav som inte andra sektorer har, förutom Försäkringssektorn. Det borgar för att skuldsättningen inte kan bli för hög, vilket man idag kan se i andra branscher. Dessutom bygger hela affärsidén för bankerna på upplåning som de är beroende av. Det gör att bankerna verkligen vill fullfölja sina obligationsvillkor. Det som är intressant när vi ser på skillnaden i kreditspreadar, då jämställs reglerade finansbolag med oreglerade sektorer. Ser man på historiska konkurser så har de statistiskt en lägre risk för konkurser. Och de har mindre sannolikhet att nedgraderas från säkra obligationer - Investment Grade - till högriskobligationer - High Yield. Därför ger finansbolagen en väldigt bra avkastning för den risk man tar.”
”Vi har ungefär 15 procent av fonden mot så kallade eviga lån utställda av europeiska banker och försäkringsbolag. Detta är lån som på grund av Basel III-regelverket på sikt troligtvis måste lösas in av bankerna. Många av dessa lån borde bli inlösta innan årsskiftet och försäkringsbolags-obligationerna före år 2025. Ser man på obligationernas löpande avkastning idag ger de runt 1,5 procent, vilket inte är så högt. Men det intressanta är eviga obligationerna handlas med stor rabatt om de blir inlösta i år. Flera av obligationerna handlas idag på ett pris runt 90 och de ska lösas för 100. Det kan ge oss en ovanligt hög avkastning genom värdeökningen på obligationen som sker vid lösen. Vi får en hög avkastning till relativt låg risk genom att exponera fonden mot dessa papper”.
Tom Andersson
Hur är er räntesyn och hur påverkar den fondens inriktning?
”Vi har en syn att inflationen driver upp räntorna det närmaste året. Och vi ser en möjlighet att den amerikanska långränta kan stiga till 2 och 2,5 procent kommande år. Vi har anpassat fonden och i dagsläget har vi 60 procent i FRN-lån som är rörliga och anpassas till en högre räntenivå på sikt. Vi har också valt att ha en liten risk mot ränteuppgång genom att ha en kort ränteduration på bara 10 månader. Räntedurationen visar fondens värdeförändring vid en ränterörelse.”
Hur är fondens innehav fördelade utifrån kreditbetyg?
”Cirka 55 procent av fonden är investerat i Investment grade. Fonden får inte går under 50 procent enligt vårt regelverk. När vi köper Investment grade-obligationer i euro så säkrar vi det till svenska kronor, det fungerar bra och ger fonden en högre avkastning trots den höga ratingen och låga risken. 30 procent är så kallade o-rejtade papper. Det är bolag som inte vill betala för att få en rating av ett ratingbolag. Eller bolag som har statlig koppling och inte ser rating som något nödvändigt med tanke på ägarsituationen. Vi har exempelvis investerat i Lundbergs som är o-rejtat men sannolikt ett investment grade-bolag.”
Som investerare vilken avkastning kan man förvänta sig från fonden det närmaste året?
”Med fondens nuvarande sammansättning av obligationer så ligger Safe Plays löpande avkastningen på 5,8 procent efter avgifter för det närmaste året. Högräntefonden Fair Play som har högre risk ger en löpande avkastning på 7,8 procent.
Gå till Placera.se och läs fler artiklar
Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, YouTube och Soundcloud
