Den svenska inflationstakten, mätt som KPI, landade på 1,4 procent i februari. KPIF, där effekten av räntesatsförändringar räknas av och som är Riksbankens inflationsmål, landade i sin tur på 1,5 procent. Långt under Riksbankens prognos på 2,0 procent och även under analytikernas förväntade utfall på 1,9 procent.

Räknas dessutom de stigande energipriserna av (KPIF exklusive energi), vilket säger mer om det underliggande inflationstrycket i svensk ekonomi, sjönk inflationstakten till 1,2 procent. En rejäl nedgång från föregående månads 1,8 procent. Även detta mått ligger under Riksbankens prognos på 1,5 procent.

Det var bland annat en överraskande nedgång av livsmedelspriserna som bidrog till ett lägre inflationsutfall än väntat men det var också generellt lägre prishöjningar än väntat. Detta exklusive energipriser. Dessutom är inflationsprognoserna osedvanligt osäkra till följd av pandemin.

För Riksbanken är det låga inflationsutfallet givetvis ett bekymmer. Återigen hamnar banken fel prognosmässigt och dessutom hamnar banken allt längre från sitt inflationsmål på 2,0 procent. Vi har ändå svårt att se att nya stimulanser skulle bli aktuella i närtid. Inte minst mot bakgrund av de allt starkare konjunktursignalerna i Sverige. Men osvuret är som alltid bäst när det gäller Riksbanken.

Däremot är det låga inflationsutfallet ett större bekymmer för marknaden. I alla fall för dem som börjat spekulera i en kommande räntehöjning. Det hade redan börjat prisas in kommande räntehöjningar inför februarisiffrorna. Nästa två höjningar under 2023, enligt prissättningen på räntemarknaden.

I och med det låga februariutfallet så förefaller det, i alla fall för tillfället, osannolikt att Riksbanken skulle mäkta med några räntehöjningar ens under den tidshorisonten.

Att man på marknaden nu sannolikt tvingas ställa om en del av sina förväntningar på Riksbanken, och att prognosmissarna var relativt stora, förklarar mycket av den kronförsvagning som följt i spåren på att februarisiffrorna publicerats. Kort efter detta har kronan tappat från 10,13 till 10,17 kronor per euro och från 8,49 till 8,52 kronor mot dollarn.

Ingen kronchock precis men motvinden för kronan blir i det korta perspektivet trots allt lite hårdare. Att utdelningssäsongen dessutom närmar sig kan också komma att sätta press på kronan. Mycket av utdelningarna hamnar i utländska händer.