Ganska mycket i skuggan av att president Bidens stödpaket på 1 900 miljarder dollar nu har godkänts, och börser världens över fortsatt att rusa uppåt, så avslutade det kinesiska kommunistpartiet sin årliga folkkongress under torsdagen. Det var lite mixade signaler härifrån.

Lite mot förväntningarna återinförde man vid denna kongress ett tillväxtmål för det här året. Ett sådan övergavs, av förklarliga skäl, under förra året. Tillväxten ska, enligt planerna, landa på drygt 6 procent. En försiktig uppskattning mot bakgrund av att analytikernas genomsnittsprognos pekar mot en kinesisk tillväxt på 8,4 procent.

En förklaring till den, i ett kinesiskt perspektiv, modesta tillväxtprognosen ska vara att landet vill tona ner de kortsiktiga förväntningarna när man återigen gör ett försök att omforma ekonomin och öka betydelsen av tjänstesektorn och den inhemska konsumtionen. Dessutom är den politiska ledningen rädd för att ambitiösa tillväxtmål ska skapa nya finansiella bubblor i ekonomin, eller förstärka de som redan finns, bland annat i fastighetssektorn.

Enligt Per Hammarlund på SEB är det mycket välkommet att partiet tonar ner tillväxtmålen eftersom lägre satta mål inte, som tidigare varit vanligt, tvingar fram oönskade stimulanser på framför allt regional nivå om/när målen börjar kännas avlägsna.

Under de närmaste åren ska dessutom Kina göra en storsatsning på att bli självförsörjande på högteknologiska produkter. Säkerligen ett svar på de exportrestriktioner som bland annat USA infört mot Kina, och som president Biden nu snarare förstärker, och den halvledarbrist som uppstått i världen till följd av Corona-krisen. Bland annat avser man att öka utgifterna för forskning och utveckling med minst 7 procent årligen fram till 2025. Förverkligas denna femårsplan skulle det i princip placera Kina jämsides med USA som forskningsnation, i alla fall i satsade pengar räknat.  Det överskuggande målet är att göra sig mer oberoende av USA och Europa.  

Kina har inte satsat alls lika mycket på finans- och penningpolitiska stimulanser som övriga stora ekonomier och snålare ska man dessutom bli under det här året när budgetunderskottet ska pressas ner till 3,2 procent av BNP. Förra året landade budgetunderskottet på rekordstora 3,6 procent av BNP. Ändå en mycket låg siffra i ett internationellt perspektiv.

När det gäller den kinesiska ekonomin så var landet snabbast ur blocken när ekonomin började återhämta sig efter nedstängningarna. Redan under andra kvartalet i fjol hade landet återhämtat hela tappet från Coronakrisen och kunde uppvisa tillväxt mätt i årstakt. Det kan jämföras med USA, som också återhämtat sig relativt snabbt, men där BNP-nivån under sista kvartalet i fjol fortfarande låg 2,4 procent under nivån från året innan.

Det är framför allt kinesisk industri som agerat motor under återhämtningen medan hushållen varit lite försiktiga med sin konsumtion. Januaristatstiken över industriproduktion och detaljhandel publiceras den 15 mars. Förväntningarna är rejält högt ställa med uppgångar på runt 30 procent men siffrorna påverkas av det kinesiska nyårsfirandet i fjol inföll i januari vilket driver upp årsjämförelsen. Nyårsfirandet 2021 inföll 11 – 17 februari.

Konjunkturmässigt räknar de flesta utomstående analytiker med att Kinas ekonomi ska fortsätta att prestera och slå folkkongressens tillväxtmål med viss marginal. Däremot har det uppstått en del frågetecken i inledningen av året. Dels för att den inhemska konsumtionen varit svagare än väntat, dels för att inköpschefsindexen numera befinner sig i en negativ trend. Däremot steg den kinesiska exporten med hela 60 procent i februari, mätt i årstakt och importen steg med 22 procent. De höga tillväxttalen är förstås till stora delar en följd av att Kina stängde ner i februari i fjol.

Än så länge pekar de flesta dessutom ut det kinesiska nyåret och nedstängningen under fjolåret som en delförklaring till de lite motstridiga siffrorna så några slutsatser kring att kinesisk ekonomin, på lite längre sikt, är ännu så länge svåra att dra. Men det är sannolikt viktigt för det globala börshumöret att kinesisk ekonomi fortsätter att visa på god tillväxt även framöver.

Den kinesiska börsen, mätt som MSCI-index, var också en av de allra starkaste under fjolåret med en uppgång på cirka 30 procent. MSCI Kina är det vanligaste jämförelseindexet för Kina även om den inte täcker hela de inhemska kinesiska börserna. Till den uppgången kunde läggas ytterligare 20 procentenheter fram till 17 februari i år. Sen kom den stora smällen och hela det här årets uppgång raderades ut. Under de allra senaste dagarna har Kina-börsen däremot börjat återhämta sig rejält.

Delförklaringar till den stora sättningen är techfrossan i spåren på amerikanska ränteuppgångar och säkert också en del vinsthemtagningar efter en fantastisk börsresa. Till nedgången bidrog sannolikt också en lite mer återhållsam folkkongress än väntat och åtgärder för att strama åt kreditgivningen.

Det inhemska indexet, CSI300, som baseras på aktier på både Shanghai- och Shenzenbörsen, klarade sig visserligen något bättre under själva nedgångsfasen men ligger fortfarande på minus under 2021.