Den 20:e mars för tjugo år sedan skrev Financial Times en krönika med rubriken ”Shoot all analysts”. Då, mitt under IT-krisen, var det många som ansåg att analytikerna hade ett tungt ansvar för det som gick fel under it-bubblan. Mer specifikt, den förändring som analytikerkåren genomgick, från att vara en sorts revisorer som räknade på antal godsvagnar eller cementpriser för att förstå konjunkturen till att bli hyllade profeter som siade (positivt) om framtiden.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 10 den 8 mars.
Att gå från att räkna till att sälja medförde med nödvändighet att nya typer av förmågor premierades. Siffror kom i andra hand och förmågan att övertyga ställdes i första rummet. Numer verkar analytiker ha återgått mer till sin forna roll, och i deras plats har förvaltarna blivit våra nya finansstjärnor (eller så har de alltid varit det, men de var inte lika omskrivna förr). Och mediavärlden är glad att finna nya stjärnor att spinna historier kring. För även rapporteringen kring börsen har förändrats.
De av er som likt mig passerat 50-årsstrecket minns säkert scenen i Sällskapsresan 3, skärgårdsvarianten, där en finansprofil lyssnar på aktiekurser inspelade på kassettband. Svårt att tänka sig idag, men så var det faktiskt. Text-tv, stora tabeller längst bak i näringslivsbilagan och lite radio, och då nästan uteslutande stängningskurser. Så givetvis är det mumma för media med ett nytt, spännande samhällsfenomen att skriva om, och elda på.
Numer går bokstavligt inte en dag utan att jag kan läsa om olika tips från proffs med topplistor, och rentav de notoriska privatpersonsintervjuerna där i princip vem som helst kan delge sina ”tips”. Spiken i kistan för denna popularisering av börsen är nog sociala medier som ger plattform för vem som helst att tycka, inte minst om börsen. Bra på många sätt? Ja, absolut. Men det finns en inneboende dynamik i sociala medier som gör dem lite farliga. För hur får man följare? Ja, absolut inte genom att rekommendera Handelsbanken och sedan vara tyst i 20 år. Möjligtvis ett budskap som går hem hos Fredrik Lundberg, men för att få genomslag krävs starka åsikter och gärna lite kontrovers. I ett aktieperspektiv tycker jag själv att det ibland slutar i minst sagt esoteriska rekommendationer på dubiös basis.
Allt detta sker i ett större samhällsfenomen som ibland beskrivs som ”gamification of society”. Allt fler områden får en estetik och dramatik hämtad från spelvärlden. Det ska gå snabbt. Det ska vara lättillgängligt. Det ska finnas snabb återkoppling. Här arbetar även de flesta banker med att skapa tillgänglighet, lite oavsett om det är bra eller dåligt. Och varför inte? Fler kunder = högre profit. Återigen, det är inte bara av ondo med ett bredare aktieintresse. Över tid är det en investeringskategori som ger bra avkastning vilket betyder större reskassa, högre pension eller vad man nu sparar till. Även mer kontroversiella fenomen som handeln i Gamestop tycker jag har en del positiva inslag. Vanliga sparare fick en chans att ”ge fingret” till stora, mätta aktörer som är bättre på att göda sig själva än ge hög avkastning till sina kunder, om än att det slutade i pannkaka för de flesta inblandade.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 10 den 8 mars.
Men börsen borde vara tillräckligt intressant och givande i sig. Det behövs inte förenklingar, spelliknande upplägg eller andra fyrverkerier. När jag började min bana som journalist var det en mer senior kollega som hävdade, rätt eller fel, att det krävdes ett väsentligt större ordförråd för att läsa en tysk dagstidning än en svensk. Detta då de tyska tidningarna inte skyggar för att vara komplexa och bildande. Ambitionen är att läsaren ska lära sig något nytt, och då är det okej att sätta ribban högt. Jag tror detsamma om dem som investerar i aktier. De som är intresserade är också kunniga nog att lägga energi på att förstå. Därför borde även vi i media ha ett tonläge som förutsätter detta, att våra läsare är intelligenta nog att ta till sig information och fatta välgrundade beslut utan en aptitlig och lättsmält förpackning. Det är i alla fall vår ambition på Börsveckan.
Så ja, lite otidsenligt kanske, men vår ambition är inte att haka på trender och ge snabba tips. Vi vill ge er läsare en chans att i lugn och ro smälta även relativt långa och snåriga texter med ambition att finna det som ger värde i bolagen vi skriver om. Det är inte alltid vi lyckas, men du som läsare kan alltid känna dig trygg i att vi gör vårt yttersta för att leva upp till det löftet.
