Den amerikanska centralbankschefen, Jerome Powell, gjorde inte särskilt mycket för att dämpa ränteuppgången i långa amerikanska räntor i samband med torsdagskvällens medverkan i en Wall Street Journal-konferens. Visserligen kommenterande han den senaste tidens ränteuppgång men gjorde inga direkta försök att prata ner räntan.

Beskedet var snarare att ränteuppgången ännu inte är ett hot mot vare sig den amerikanska konjunkturåterhämtningen eller mot den finansiella stabiliteten i stort. Powell var tvärtom optimistisk kring konjunkturen även om han samtidigt konstaterade att det fortfarande är en bra bit kvar till full sysselsättning. Inflationen ska därmed heller inte vara något direkt hot.

Den lite ljumma inställningen till den pågående ränteuppgången fick den amerikanska tioårsräntan att stiga med ytterligare 11 punkter, men efter en mindre räntenedgång under natten ligger den nu på 1,57 procent. Den högsta nivån sedan februari i fjol. Det här fick investerare att dra öronen åt sig och S&P500 backade med 1,3 procent, främst drivet av högvärderade tillväxtaktier.

S&P500 har därmed bara stigit med 0,6 procent sedan årsskiftet. Vilket står i bjärt kontrast mot den svenska börsens uppgång med lite drygt 8 procent. Lite nervös kanske man ska vara över den stora skillnaden eftersom den svenska och amerikanska börsen annars följts åt som två tvillingsjälar allt sedan raset i mars.

I analytikerkåren skiljer sig analysen en del kring hur man ska tolka både ränteuppgången och Powells kommentarer. Antingen ses stigande räntor som en naturlig följd av att den ekonomiska tillväxten tar fart eller så ligger fokus snarare på risken för stigande inflation och vad den snabba ränteuppgången ska betyda för börsen som helhet.

Inflationsrädslan fick sig dessutom extra skjuts när OPEC+ vid gårdagens möte inte levererade några löften om produktionsökningar. Ett besked som överraskade marknaden och skickade upp priset på Brentolja till runt 68 dollar per fat.

Stigande inflationsförväntningar och förväntningar om en snabb ekonomisk återhämtning har dessutom bidragit till en ökad tro på att den amerikanska centralbanken kommer att tvingas höja räntan tidigare än banken hittills indikerat. Det skulle i så fall handla om en räntehöjning någon gång mot slutet av 2022.  

Powells kommentarer indikerade i alla fall att den amerikanska centralbanken i dagsläget inte är beredda att rycka ut enkom för att rädda börsen. Men givetvis finns en smärtgräns för hur högt de långa marknadsräntorna kan tillåtas gå. Det gäller för övrigt också i Europa.

Nu skiftar marknadens fokus till det penningpolitiska besked som ECB lämnar på torsdag i nästa vecka och det besked som kommer från Federal Reserve den 17 mars. Då kommer respektive centralbank högst troligt med mer klara besked kring hur de ser på ränteuppgången och vilka åtgärder som kan sättas in för att stävja en fortsatt uppgång. Risken är förstås att det kan bli en lite stökig börsresa fram till dess.