Rörelserna på den amerikanska räntemarknaden fortsätter att stöka till det på världens börser. Under onsdagen steg den amerikanska tioårsräntan åter upp mot 1,5 procent, vilket fick börserna att sjunka. En nedgång som spred sig till Asien och den kinesiska börsen noterade återigen ett stort ras.

Det är sannolikt både stigande inflationsförväntningar och förväntat stora emissioner av statspapper som driver på ränteuppgångarna. Dessutom väntar marknaden på tydliga signaler från centralbanksföreträdare över hur dessa ska agera för att begränsa uppgången i de långa räntorna. På den punkten var ECB lite otydliga under onsdagen, vilket bidrog till att spä på ränteuppgången.

Nu väntar alla med spänning på vilka besked den amerikanska centralbankschefen, Jerome Powell, ska ge under torsdagen i samband med en virtuell konferens arrangerad av Wall Street Journal. Det ryktas om både en upprepning av den ”Operation Twist”, som genomfördes 2011 och där Federal Reserve sålde av korta statspapper till förmån för obligationer med längre löptider, eller att han kan flagga för att centralbanken planerar att i högre grad försöka styra nivån på de längre räntorna (Yield Curve Control). Det kan i alla fall noteras att de amerikanska räntorna sjunkit inför Powell.

Vilket besked Fed-chefen Powell väljer att ge kommer att ha betydelse för både ränte- och börsrörelser under tiden fram till den amerikanska centralbankens penningpolitiska besked den 17 mars, eftersom bankföreträdarna inför detta möte under nästa vecka går in i en så kallad ”tyst period” inför mötet.

På konjunktursidan har det varit lite mixade signaler under en massiv makrovecka.

Enligt den amerikanska ADP-mätningen av sysselsättningen i privat sektor steg antalet anställda med 117 000 i februari. Det var mindre än väntade 177 000. Å andra sidan ökar en lite svagare sysselsättningsutveckling sannolikheten att president Biden får igenom sitt stödpaket på omkring 1 900 miljarder. Ett paket som nu är uppe i senaten och där Biden ser ut att få göra vissa eftergifter för att igenom paketet i närtid. Bland annat har det kontroversiella förslaget om en höjning av de federalt satta minimilönerna, från 7,5 till 15 dollar, strukits och gränsen för vilken årsinkomst man får ha för att en check på 1 400 dollar har sänkts från 100 000 till 80 000 dollar.

Inköpschefsindexen för februari har rullats ut under veckan.

De amerikanska indexen (Markit) låg på fortsatt goda nivåer med 58,6 för industrin respektive 59,8 för tjänstesektorn. Det sammanvägda indexet steg därmed från 58,7 till 59,5. Väl över den 50-nivå som indikerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. Det ser med andra ord som att den amerikanska återhämtningen fortgår i god takt. Brasklappen blir att det andra, och mer välkända inköpschefsindexet ISM, visade en nedgång för tjänstesektorn från 58,7 till 55,3. En förklaring om gavs var att fortsatta restriktioner och en tuff vintermånad trycket ner siffrorna den här gången.

I EMU-området är läget lite tuffare. Här ligger det sammanväga inköpschefsindexet fortfarande under 50-nivån med ett värde på 48,8. Det var ändå lite bättre än väntat och det var ingen större överraskning att tjänstesektorn i EMU-området fortsätter att gå svagt till följd av hårda restriktioner. Här landade indexet på 45,7 medan industriindexet tuggar sig uppåt och landade på hyggliga 57,9.

Det som kanske borde oroa lite mer är att det kinesiska inköpschefsindexet backade till 51,7 i februari. En del förklaras förstås av det kinesiska nyårsfirande men även förutom detta befinner sig Kina-indexet i en negativ trend. Något att hålla koll på inför framtiden eftersom Kina till stor del agerat motor för återhämtningen i stora delar av industri och råvarusektorn. Dessutom inleder den kinesiska folkkongressen sitt årliga möte under torsdagen och under denna ska policyn för det närmaste året läggas fast.  Det kan i värsta fall bli en del beska besked för marknaden eftersom Kina brottas med hög kredittillväxt och dessutom bör dra tillbaka en del av de stimulansåtgärder som är relaterade till Corona-krisen. Landet har ju trots allt återhämtat sig rekordsnabbt.

Det land som kanske sticker ut allra mest i inköpschefsmätningarna för februari är faktiskt Sverige. Här sjönk visserligen inköpschefsindexet för industrin något, men landade ändå på högsta anständiga 61,6. Den stora positiva överraskningen var i sin tur tjänsteindexet som steg från 59,6 till 62,7.

Att tjänsteindexet nu ligger så högt, och fortsätter att stiga, förvånar egentligen storligen sett till den fortsatta smittspridningen och de nya restriktioner som det beslutats om. Hos oss på Placera väcker det till och med frågor kring hur representativt det urval på drygt 200 företag som undersökningen innehåller verkligen är för den svenska tjänstesektorn i stort. Vi misstänker att det finns en viss överrepresentation av tjänsteföretag med nära koppling till industrin.

Däremot är det tveklöst så att även konjunkturläget i tjänstesektorn stärks. Vilket även visade sig i förra veckans konjunkturbarometer från Konjunkturinstitutet. Men troligen inte i den rekordfart som inköpschefsindexen i inledningen av året indikerar.