På Placera och Avanza använder vi cookies för att säkerställa funktionalitet, personalisera innehåll och annonser och för att analysera hur sajten används. Genom att godkänna accepterar du att cookies används. Läs mer och hantera inställningar

USA-räntorna kan bli ett börshot

Makrokommentar Svensk inflation har tagit förnyad fart i inledningen av 2021 och väntas stiga ytterligare under våren. Samma mönster väntas i USA och det kan i värsta fall växa till ett reellt hot mot börsen.

Den svenska inflationen sköt som väntat i höjden under januari. Det breda inflationsmåttet, KPI, steg från 0,5 procent i december till 1,6 procent i januari, mätt i årstakt. Det lite smalare inflationsmåttet, KPIF, där effekten av räntesatsförändringar räknas av och som är Riksbankens inflationsmål, steg från 0,5 till 1,7 procent. Det var något högre än analytikernas förväntningar på 1,6 men i princip mitt i prick på den prognos som Riksbanken presenterade på sitt penningpolitiska möte i februari.

För att ytterligare krångla till det har KPIF exklusive energipriser blivit ett alltmer populärt mått för Riksbanken att hänvisa till när man vill visa på det underliggande pristrycket i svensk ekonomi. KPIF exklusive energi steg från 1,2 till 1,8 procent. En bit över Riksbankens prognos på 1,7 procent. Det här är det mest intressanta inflationsmåttet att bevaka just nu eftersom vi vet att stigande olje- och elpriser, troligtvis tillfälligt, trycker upp inflationsutfallen.

Att den svenska inflationen nu pekar uppåt innebär visserligen en viss lättnad för Riksbanken men det finns också en del frågetecken kring inflationsutvecklingen. Både vad gäller januariutfallet och hur den kommer att utvecklas på lite längre sikt.

Det är förstås ingen större överraskning att corona-krisen påverkat hushållens konsumtionsmönster. Utlandsresorna är exempelvis betydligt färre i år och konsumtionen av varor har ändrat fördelning.  Det har gjort det svårt att mäta vissa priser och bidragit till att säsongsmönstret i år ser annorlunda ut. Dessutom sker en omviktning av den korg av varor och tjänster som prismätningarna baseras på.

Sammantaget har de här effekterna, inklusive stigande energipriser, slagit tämligen hårt. KPIF sjönk i år med blygsamma 0,3 procent mellan december och januari medan de under samma period 2020 sjönk med mer säsongsnormala 1,5 procent.

Under kommande månader möter dessutom månadsutfallen väldigt låga jämförelsetal under fjolåret. Det kommer att ge tydliga baseffekter vid mätningen av årstakten och inflationen kommer att stiga ytterligare. Det ligger visserligen redan i Riksbankens prognoser men en viss inflationsoro kan det säkert komma att bidra till. Vi vet egentligen fortfarande väldigt lite om hur coronakrisen kommer att påverka prisbilden framöver. Men givet låga, svenska löneökningar är det knappast någon inflationsbrasa vi har framför oss. Vilket också Riksbankens prognoser, med kraftigt sjunkande inflation framåt sommaren, indikerar.

Mer intressant ur ett marknadsperspektiv är hur den amerikanska inflationen kommer att utvecklas framöver. Inflationsutfallet för januari landade visserligen på högst hanterbara 1,4 procent men inflationen väntas, i likhet med den svenska, stiga kraftigt under kommande månader. Under vårmånaderna kan inflationen nå uppemot 3,5 procent.

Även i USA ska inflationen visserligen falla tillbaka senare under året men den stora frågan är hur mycket?

Ett gigantiskt stödpaket, med generösa hushållscheckar som huvudnummer, samtidigt som ekonomin öppnar upp alltmer kan komma att sätta ordentlig fart på konsumtionen och ställa till det även inflationsmässigt. En stark tillväxtfas med sjunkande arbetslöshet riskerar dessutom att bidra till högre löneökningar på en betydligt mer dynamisk arbetsmarknad än den svenska. Ett tecken i tiden är i alla fall att inflationsförväntningarna i USA stigit kraftigt under senare tid.

Den amerikanska tioårsräntan har dessutom stigit med närmare 0,50 procentenheter sedan årsskiftet. Så även om den amerikanska centralbanken fortsätter att ge lugnande besked kring obligationsköp och räntesättning, senaste i samband med det penningpolitiska protokoll som publicerades under onsdagskvällen, så lär inflations- och räntespekulationerna ta ordentlig fart under våren. Det kanske allra största hotet mot börsutvecklingen framöver.

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
- -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -