Behövs verkligen ett Biden-paket?

Makrokommentar President Bidens planer på ett massivt corona-paket och andra satsningar har bidragit till stigande förväntningar på en snabb, amerikansk återhämtning och gett en stark inledning på börsåret. Samtidigt ökar det risken för stigande inflation och räntor och lär på sikt tvinga fram skattehöjningar.

Hittills är det Kina som tämligen ensamt agerat draglok för den globala ekonomin, men i takt med att vaccinationerna tar fart och smittkurvan ser ut att vika ner växer förhoppningarna om att även USA ska haka på som lok i tillväxttåget. Förväntningarna på USA har dessutom skruvats upp ytterligare nu när det ser ut som att president Joe Biden kommer att göra sitt yttersta för att pressa igenom sitt stödpaket omfattande 1 900 miljarder dollar, vilket motsvarar cirka 9 procent av BNP.

Samtidigt börjar försiktig kritik dyka upp när allt fler frågar sig om det verkligen är nödvändigt med ett så massivt stödpaketet när ekonomin ändå på sikt kommer att vända upp. Bland kritikerna märks bland annat Bill Clintons förre finansminister Larry Summers och IMF:s förre chefekonom Oliver Blanchard. Men även på finansmarknaden, där det hittills varit klackarna i taket så snart Biden-paketet kommit på tal, kan det spåras en stegrad oro inför vad massiva stimulanser kan betyda för amerikansk ekonomi och finansmarknaderna på lite sikt.

När det gäller den amerikanska tillväxten är ändå de flesta överens om att det behövs ytterligare stödåtgärder för att säkerställa återhämtningen.

IMF räknar nu med att den amerikanska ekonomin växer med 5,1 procent i år och med 2,5 procent under 2022. Det skulle i så fall betyda att ekonomin återhämtat hela fallet från 2020 någon gång runt mitten av 2021 och då har man ändå inte räknat med att Biden-paketet implementeras fullt ut. Kongressens budgetkontor (CBO), som inte räknar in några Biden-satsningar alls, tror på en tillväxt på 4,6 procent. Prognoserna förutsätter dock att vaccinationerna rullas ut ungefär som planerat och att smittspridningen avtar väsentligt som en följd av detta.

Den nytillträdde finansministern Janet Yellen (tidigare chef för Federal Reserve) har samtidig poängterat att det är av största vikt att stimulansåtgärderna genomförs i närtid och att det är bättre att stimulera för mycket än för lite. Jämförelser görs med de stödpaket som Obama-administrationen gjorde efter finanskrisen 2008 och som numera anses ha varit för små att nå en tillräckligt snabb återhämtning. De satsningarna motsvarade ungefär en tredjedel av det nu föreslagna Corona-paketet.  

Givet dessa förutsägelser är det kanske inte så förvånande att de amerikanska börserna har fortsatt att rusa uppåt i inledningen av 2021. Samtidigt växer också frågetecken för vad det betyder för ekonomin i övrigt.

Inflationen och Federal Reserve

En risk som påtalats är att en (alltför) snabb återhämtning skulle kunna ge inflationen en extra skjuts. Under våren väntas amerikansk inflation ticka upp mot 3,0 – 3,5 procent. Mycket av det beror på baseffekter från låga priser under fjolåret och stigande energipriser så inflationen ska sedan åter vika ner mot någon sorts långsiktig trend kring 2 procent. Men även andra priser rör sig uppåt i pandemins spår och när väl hushållscheckarna börjar delas ut och ekonomin åter öppnas upp så kan det bidra till en extra inflationsimpuls när konsumtionen förhoppningsvis, och som planerat, tar bättre fart.

Federal Reserve har i sin tur ”lovat” att ta den väntade inflationsuppgång med ro och har inga planer på att vare sig minska obligationsköpen eller höja räntan under överskådlig tid. Däremot har inflationsförväntningarna i USA stigit rejält under senare tid och någon gång når dessa förstås en smärtgräns där Federal Reserve måste börja agera. Ju större stödpaket och ju tidigare det implementeras desto snabbare nås den punkten. Hotet om kommande räntehöjningar är en faktor som givetvis kommer att påverka det generella investeringsklimatet, även om det kanske inte är ett hot på den allra kortaste sikten. Debatten lär dock få förnyad kraft när vårens höga inflationsutfall börjar ticka in.   

Statsskulden, ränteuppgångar och skattehöjningar

Den amerikanska statens underskott landade på fruktansvärda 17,5 procent av BNP under 2020 och väntas, trots en kraftig ekonomiska återhämtning, landa någonstans i spannet 11 – 15 procent under 2021. Lite beroende på hur mycket av Bidens Coronapaket som realiseras. Det betyder i så fall att den amerikanska statens bruttoskuld stiger till en bit över 130 procent av BNP i år. Det placerar USA på en mindre smickrande tredjeplats bland mer utvecklade ekonomier. Efter Japan (258 procent) och Italien (160 procent).

Det är en skuldbörda som amerikansk ekonomi visserligen kan hantera men risken finns förstås att det pressar upp marknadsräntorna. I alla fall på lite sikt och på marknadsräntor med längre löptider. Även här väntas Federal Reserve kunna agera räddande ängel genom att rikta mer av sin penningpolitik mot att hålla de längre räntorna på lägre nivåer (yield curve control).

Att marknadsräntorna stabiliserats under den allra senaste tiden hänger delvis samman med att finansdepartementet skruvat ner sitt lånebehov under årets första kvartal från 1 100 miljarder till 274 miljarder eftersom det fortfarande finns gott om likviditet i kassan efter massiv upplåning under fjolåret.

I valrörelsen utlovade Joe Biden inte bara Corona-åtgärder utan också stora satsningar på bland annat miljöinvesteringar och stöd till sjukvården. Gröna investeringar ska omfatta 2 000 miljarder under fyra år och satsningarna på hälso- och sjukvård omfattande cirka 3 800 miljarder under en 10-årsperiod. Dessa satsningar behöver också finansieras och ett troligt delalternativ blir i så fall skattehöjningar.

Givet att Corona-smittan och restriktioner fortfarande dämpar den ekonomiska aktiviteten och det finns risk för bakslag i form av färre vaccineringar än önskvärt eller nya virusmutationer är det nödvändigt med nya stimulansåtgärder. Därom är de flesta överens. Däremot kommer förstås de massiva satsningarna som utlovats med ett visst pris.

Debatten kring vad det betyder för inflation, räntor och penningpolitik, skatter och möjligt undanträngande av andra investeringar kommer att ta fart i takt med att den amerikanska ekonomin återhämtar sig. Vad det betyder för börsen som helhet är förstås svårt att sia om men det lär inte bli den ”walk-in-the-park” som den starka inledningen på 2021 indikerar.  

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -