Trots en upprevidering av tillväxt- och inflationsprognoser samt en nedrevidering av arbetslösheten håller Riksbanken fast vid den nuvarande penningpolitiken. Det betyder fortsatta köp av obligationer inom ramen för de 700 miljarder under 2021 som det beslutades om vid novembermötet och att en första räntehöjning dröjer till tidigast en bit in på 2024.

Det var inget besked som förvånade utan låg i linje med vad en överväldigande majoritet av analytikeråren trodde inför beslutet.

Om sanningen ska fram gjordes den största uppjusteringen för svensk tillväxt för år 2020. Där Riksbanken så sent som i november trodde av BNP skulle backa med 4,0 procent medan tidiga utfallssiffror indikerar att fallet begränsades till -2,8 procent. För 2021 justerades däremot tillväxtsiffran upp från 2,6 till 3,0 procent med den revideras ner från 5,0 till 3,9 procent för 2022.

Den ekonomiska utvecklingen kommer dock att i hög grad avgöras av hur snabbt och effektivt vaccinationerna dämpar pandemin, enligt Riksbanken.

För 2021 sker en riktigt ordentlig nedjustering vad avser arbetslösheten. Nu tror Riksbanken att den genomsnittliga arbetslösheten stannar vid 8,5 procent. Att jämföra med 9,4 procent i den förra prognosen.

Det viktigaste är ändå förstås vad Riksbanken tror om inflationen och här justeras KPIF-inflationen för i år upp till 1,5 procent, mot tidigare 0,9 procent. Ändå dröjer det ända till senare delen av 2023 innan inflationen mer varaktiga bedöms ligga nära målet på 2,0 procent. Inflationen, i alla fall på kort sikt, är svårbedömd bland annat till följd av stigande energipriser, mätproblem och ändrade konsumtionsmönster till följd av pandemin. Under våren väntas inflationen stiga över inflationsmålet får att sedan åter sjunka tillbaka.

Även om Riksbankens besked i stora drag sammanföll med marknadsförväntningarna blev det ändå en del marknadsreaktioner efter Riksbankens besked. Kronan har stärkts något och handlas kort efter beskedet till 10,07 mot euro och 8,30 mot den amerikanska dollarn. Det får anses vara lite förvånande, framför allt mot bakgrund av att Riksbanken ännu en gång poängterar att en sänkt reporänta, till under nollstrecket, är fullt möjlig om inflationsmålet skulle vara hotat eller om vi får se ekonomiska bakslag.

Givet att inflationen väntas stiga under kommande månader och tillväxten ska ta ytterligare fart så får det ändå betraktas som högst osannolikt att det blir en återgång till minusränta under överskådlig tid. Riksbanken har själva tidigare poängterat att de negativa effekterna av en sådan åtgärd är större än de positiva. En slutsats som det är svårt att argumentera mot, enligt oss på Placera.