Överraskande starka svenska siffror

Makrokommentar Den svenska konjunkturen visar återigen framfötterna och inköpschefsindexen i januari överraskade positivt. Stigande leveranstider och insatsvarupriser utgör dock ett globalt problem. På sikt kanske även för penningpolitiken.

Den svenska ekonomin fortsätter att ge styrkebesked. Ska man hårdra det är det som att svenskt näringsliv nästan inte påverkas alls av den pågående pandemi i världen. De inköpschefsindex som publicerats i veckan ger i alla fall den bilden.

Inköpschefsindex för industrin sjönk visserligen något i januarimätningen men ligger trots detta på höga 62,4. Väl över den 50-nivå som enligt tumregeln markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. Det kanske mest positiva i januarimätningen är att delindexen för orderingång på hemma- och exportmarknad ligger på 60,3 respektive 62,4. Visserligen backar delindexet för exportorderingången rejält i januari men det var inte att förvåna efter mycket höga 68,6 i december.

Tillförsikten i industrin tycks också vara ordentligt uppskruvade. Delindexet för produktionsplanerna det kommande halvåret landade på 72,5. Vilket är den högsta nivån sedan 2017. Vaccinoptimismen har av allt att döma satt klorna även i inköpscheferna, men allt högre förväntningar har förstås också bäring i de fina utfallen allt sedan hösten i fjol.

Sysselsättningsindexet backar visserligen från 56,9 i december till 51,2 i januari, men enligt oss på Placera är det ändå ett styrkebesked att indexet, trots förutsättningarna, orkar över 50-strecket.    

Nu var det ändå inte helt förvånande med ett starkt industriindex – även om det svenska indexet sticker ut i ett internationellt perspektiv.  De globala karantänsåtgärder och restriktioner som införts har i högsta möjliga grad syftat till att skona industrin.

Då är det betydligt mer förvånande att det svenska tjänsteindexet steg från 56,9 i december till 59,3 i januari. Väntat var ett index på 56,3. Det var dessutom fjärde månaden i rad som indexet låg över det historiska snittet på 55,4. Både affärsvolym (index 60,5) och nya order (59,5) fortsätter att växa. Dessutom, och kanske allra mest hoppingivande, är att delindexet för sysselsättningen, med ett värde på 52,8, hankade sig över 50-strecket för första gången sedan januari i fjol.

SILF/Swedbank, som gör mätningarna, pekar på att en robust tjänstekonjunktur stöttas av tjänsteföretag med nära koppling till industrin och ökade förväntningar på att den pågående vaccineringen på sikt ska lyfta tjänstesektorn.

Även i tjänstesektorn sticker det svenska indexet ut. I EMU-området ligger exempelvis motsvarande index på 45,4 och i Storbritannien på mycket låga. 39,5. Här är också restriktionerna hårdare. Det är väl egentligen bara USA som tjänsteindexet ligger någotsånär i samma härad som det svenska. Har kommer en ny mätning på onsdag.  

Den starka inledningen på 2021 följer dessutom på att svensk ekonomi även lyckades växa under fjolårets sista kvartal. SCB:s BNP-indikator steg med 0,5 procent fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Visserligen en måttlig tillväxt men exempelvis väl över de -1,2 procent som Riksbanken hade räknat med. Jämfört med fjärde kvartalet 2019 sjönk BNP med 2,6 procent. En ganska liten nedgång jämfört med de mardrömscenarior som målades upp i samband med inledningen av Corona-krisen.

För att fortsätta på Riksbanks-spåret så finns det ändå lite oroande tecken i de bägge inköpschefsindexen. I bägge undersökningarna rapporteras det om stigande leveranstider och stigande insatsvarupriser. I industrin ligger indexet för insatsvarupriserna på höga 78,4. Den högsta nivån sedan 2004. Det här är dessutom ett internationellt fenomen att företag både upplever svårigheter med leveranserna och stigande kostnader. Det här påpekade också Volvoledningen när de presenterade sin färska kvartalsrapport på onsdagsmorgonen. Så helt obemärkta är knappast effekterna av Corona-krisen.  

Sedan är det visserligen osäkert i vilken grad stigande producentpriser slutligen kommer att spilla över på konsumentpriserna och om det håller i sig över tid. Inflationstrenden ser ändå ut att vara på uppåtgående. I alla fall tyder inkommande inflationsdata på det. Nu sker det från så låga nivåer att det inte påverkar penningpolitiken i det korta perspektivet men stigande inflation kan leda till svårigheter att behålla den expansiva politiken på längre sikt.

I USA har dessutom inflationsförväntningarna stigit kraftigt under senare tid, vilket även borde pressa upp de långa marknadsräntorna framöver. I så fall ett visst hot mot börsutvecklingen.

Mer från förstasidan

Placeras senaste aktieanalyser

Aktieanalyser

Här hittar du Placeras alla aktieanalyser

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -