Mode väcker mycket känslor, oaktat om man är positiv eller negativ. Mode ses som ett uttryck för personlighet och kultur samtidigt som det också kan betraktas som galjonsfigur för en konsumtionsdriven värld. Nu finns den svenska börsnykomlingen Renewcell på First North som återanvänder insamlat textil och skapar ny råvara utifrån detta. Bolaget noterades i slutet av november till kursen 76 kr och har fått en flygande start upp till cirka 330 kr som högst men en viss mindre nedgång till under 290 kr just nu.
Skarpa regulatoriska krav
Just nu finns det en hel del intresse från såväl bransch som regulatoriska myndigheter för att skapa en mer cirkulär ekonomi, inte minst inom EU där producentansvaret skärps kontinuerligt och här är ambitionen till 2025 att samla in och återvinna all textil. Men återvinning av textil brottas med samma problem som många andra sektorer då återvinning nästan alltid betyder kvalitetsförlust. Det är svårt att återvända material och det uppskattas att så mycket som 80 procent av alla textiler slutar som utfyllnad på soptippen.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 4 den 25 januari.
Ytterligare en komplikation är att blandmaterial är avsevärt svårare att återvinna och som del i lågkostnadsrallyt är just blandmaterial populära. Rena naturmaterial som ull, silke med flera är dyra och som lösning använder konfektionsbolagen oftast en mix av material med ”fillers” för att spä ut de dyra naturmaterialen. Men det finns enligt Renewcell också en genuin vilja till förändring, inte minst hos de stora varumärkena vars konsumentnära verksamheter gör dem mottagliga för svängningar i efterfrågan.
Bolagets affärsmodell är relativt enkel. Renewcell köper in råvara (textil) som sedan förädlas till en massaprodukt kallad “circulose” som därefter används för ny textilframställning. Det handlar om cellulosabaserade material och då bomull är den idag största kategorin så har bolaget valt att optimera mot detta material.
I dagsläget finns toleranser kring 2 procents orenheter men i Renewcells nya anläggning i Ortviken kan man hantera material med upp till 10 procents orenheter (dvs andra material än cellulosabaserat). Inom återvinning är det dyra steget just sorteringen och det avgör också prisnivån. Här sker också snabb teknikutveckling. Ett bra exempel är norska Tomra som går i bräschen för automatiserad återvinning av allt fler material, och detsamma kan förväntas även inom textil.
Renewcell betalar mellan 80-220 dollar per ton beroende på just hur välsorterad råvaran är, och utpriset är 1200 dollar per ton massaprodukt. I det perspektivet är bolaget väldigt likt andra massaproducenter där det handlar om en råvara med tydliga skalfördelar. Med en flack investeringskurva är volym centralt.
I dagsläget har Renewcell möjlighet till industriell produktion i Kristinehamn på upp till 4 500 ton textilmassa och i bolagets nya anläggning i Ortviken kommer kapaciteten mer än tiofaldigas (till 60 000 ton). Det är ingen slump att produktionen läggs i Ortviken där det redan finns pappersproduktion (SCA) och då kan Renewcell dra nytta av befintlig infrastruktur mer energi, kunskap, med mera. Det är också en central del i bolagets affärsmodell, att vara en tydlig leverantör som enkelt kan ”docka in” i befintlig infrastruktur snarare än att integrera framåt och bygga egen produktion och varumärke.
H&M delägare
Uppsidan sägs vara mycket stor och volymerna drivs bland annat av ovannämnda producentansvar där bättre sortering också kommer att ge bättre tillgång till råvara. För köparna av circulose finns fördelar inte minst i form av en differentieringsfaktor mot konsument och kanske kan man se en analogi i andra co-branding fenomen såsom “intel inside” med flera. Hennes & Mauritz är delägare i bolaget vilket signalerar en tydlig ambition att bli starkare inom återvinning samtidigt som det är en fjäder i hatten för Renewcell. Även Levi´s Det finns konkurrerande material förstås, men då handlar det främst om en fraktion av återvinning och inte som circulose ett helt återvunnet material.
Som investerare är det inte helt lätt att värdera bolaget. ESG-sidan gör att det finns ett stort intresse, men intjäningspotentialen är oprövad. Dock tror jag själv att återvinning av material kommer att växa starkt, och egentligen är tidslinjen det enda frågetecknet. Det krävs att det finns en infrastruktur i form av insamling och sortering för att kunna återvinna fibrer, och således är Renewcell starkt beroende av utvecklingen inom områden bortom dess egen kontroll. Men återigen, med skärpta regulatoriska krav är det en utveckling som går snabbt, åtminstone inom EU.
Höga förväntningar i värderingen
Renewcell värderas till hela 8,6 miljarder kr efter kursuppgången. Det ska ställas mot intäkter som under fjolårets första nio månader uppgick till drygt 1 Mkr. Det visar på de höga förväntningarna på bolaget och circulose. Det bör tilläggas att man har ordervolymer från kinesiska Tangshan Sanyou om 220 MUSD över en femårsperiod och därtill order från andra tillverkare. H&M har avtalat om att köpa upp till 10 000 ton från och med i år, så volymerna är på väg och de fåtal analytiker som följer Renewcell skissar med en omsättning som ökar till 200 Mkr redan till 2022.
Förlusterna fortsätter dock ett bra tag och man har cirka 750 Mkr i kassan efter noteringen med en förlusttakt mellan 60-80 Mkr på årsbasis.
ESG-stämplade bolag har gått som tåget på börsen, ibland välförtjänt och ibland oförtjänt mycket. Om man verkligen vill ha ett äkta ESG-bolag så framstår Renewcell, trots att det är ett ungt och oprövat bolag, som ett bra alternativ då deras verksamhet kan göra skillnad på riktigt. Aktien får dock anses vara något av en lottsedel med väldigt hög risk. Den här typen av aktier kan vi inte köpstämpla.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 4 den 25 januari.
