Bulken av de större börsbolagen i Sverige står startklara för att lämna sina siffror de kommande dagarna och en av de mer intressanta frågorna som ska behandlas i styrelserna är nivån på årets utdelningar. En del slutsatser går dock redan att dra utifrån de bolag som har hunnit rapportera eller förhandsguida inför sina bokslut och det viktigaste svaret vi fått är att beröringsskräcken nu definitivt har släppt.

Förra veckan gjorde Telia i samband med en uppdatering kring det operativa kassaflödet en utfästelse om att föreslå 2 kronor per aktie i utdelning för 2020. Styrelsen flaggade samtidigt för att de ser det som en uthållig utdelningsnivå de kommande åren, vilket innebär att aktieägare som köper aktien nu i praktiken kan räkna med 5,5 procent i direktavkastning framöver.

Swedbank å sin sida banade väg för storbankerna genom att föreslå 4,35 kronor per aktie kopplat till 2019 års vinst, efter samråd med Finansinspektionen. Förslaget motsvarar 25 procent av nettoresultatet för 2019 och styrelsen öppnar för att återkomma med ytterligare kapital till aktieägarna längre fram kopplat till vinsten från 2019. Ovanpå det kommer utdelningar för 2020, men här är utrymmet fortfarande en öppen fråga där Finansinspektionen är en del i ekvationen. Förhoppningsvis kan bilden klarna något i samband med bokslutet. 

Även inom industrisektorn fick utdelningarna stå tillbaka i fjol men tidiga rapportören Sandvik, som slopade sin utdelning för 2019, föreslog i förra veckans bokslut inte bara en ordinarie utdelning på 4,50 kronor utan även en överraskande extra utdelning på 2 kronor per aktie. Bolaget använde sig av statligt stöd för korttidspermitteringar i fjol i Sverige, men avstod från detta i fjärde kvartalet vilket innebär att det hinner gå sex månader fram till bolagsstämman i vår och därmed är det fritt fram att skifta ut kapital till aktieägarna igen.

Under tisdagen ramlade det in ytterligare besked som understryker att bolagen inte längre ser utdelningar som ett hot mot styrkan i den egna balansräkningen eller något som utmanar politiker som beviljar coronastöd.

Gruvutrustningsbolaget Epiroc gjorde exempelvis som konkurrenten Sandvik och föreslog såväl en ordinarie som en extra utdelning, 2,50 respektive 3 kronor per aktie, och Byggmax som inte lämnat utdelning på ett par år upprepade i sitt bokslut förslaget som kom redan i förra rapporten om 2,75 kronor per aktie. Creades som också rapporterade på tisdagen föreslår en ordinarie utdelning på 14 kronor precis som i fjol och Bilia, som drog tillbaka utdelningen på 5,25 kronor per aktie i fjol, föreslår nu 6 kronor per aktie.

Värt att notera är också att Investor, en av Stockholmsbörsens verkliga tungviktare med portföljbolag som Atlas Copco, ABB, Ericsson, Astra Zeneca, Electrolux och SEB, hade kunnat agera influencer i utdelningsfrågan om de ville spela ner förväntningarna när de släppte sitt bokslut förra veckan. Men inte heller där sändes några signaler om att de förordar återhållsamhet i styrelserummen när kapitalallokeringsfrågan tas upp på dagordningen.

Många storbolag gick in i 2020 med starka balansräkningar och höll sedan tillbaka på utdelningarna och värnade kassaflödet genom att dra ned på lager och rörelsekostnader under pandemin. Nu tar de sig an 2021 med onödigt stor kassa. Att utdelningarna åter baseras på vad respektive bolag har för investeringsbehov och strategiska planer istället för vad de statliga stödåtgärderna stipulerar är därför en välkommen normalisering.

Ännu viktigare är kanske att det också sänder en stark signal om att bolagen inte bedömer att de behöver ta höjd för att krypa till korset och be om nya statliga stöd utan att de istället sätter punkt för krisfasen kopplat till pandemin och övergår till normal hantering av upp- och nedgångar på marknaden.