Världens börser tog lite bättre fart under veckan som gick. Den svenska börsen steg med 1,7 procent och den amerikanska (S&P500) med 1,9 procent. Den svenska kronan fick också lite bättre skjuts när riskaptiten tog förnyad fart. En dollar kostar nu 8,27 kronor och en euro 10,07 kronor.
På marknaden spelar man helt klart ner den fortsatta smittspridningen och risken för nya nedstängningar. Istället sätts hoppet till att Joe Biden, på ett förhållandevis smidigt sätt, ska få igenom sitt stödpaket redan i närtid och att den pågående vaccineringen ska lyfta världens ekonomi lite längre framåt. Dessutom har den amerikanska ränteuppgången kommit av sig.
Hur det ska gå med global ekonomi får vi lite tankar kring när den Internationella valutafonden publicerar en färsk prognos på tisdag. Det blir förstås intressant läsning, även om det är osedvanligt svårt att göra någorlunda säkra bedömningar i dagsläget. Vad betyder exempelvis den massiva skuldsättningen för tillväxt och räntor på lite längre sikt? Och finns det något inflationshot i sikte?
Veckans huvudnummer är annars den amerikanska centralbankens penningpolitiska besked som kommer på onsdagskvällen. Ett mjukt räntebesked är att vänta med nollräntor under överskådlig tid och fortsatta obligationsköp om 120 miljarder dollar i månaden. Vilka indikationer som ges kring penningpolitiken på lite längre sikt kommer att betyda en hel del för börshumöret.
Det kommer också en räcka BNP-siffror under veckan som kommer. Viktigaste är BNP-siffrorna från USA på torsdag och fredagens siffror för Tyskland och Frankrike.
Här på hemmaplan blir torsdagen en riktigt fullmatad makrodag med konjunkturbarometer, detaljhandel och arbetslöshetssiffror. Konjunkturinstitutets barometer bör ge klara indikationer på hur nya restriktioner slagit på humöret hos hushåll och företag. En viss nergång är att vänta men blir den inte särskilt stor så lär analytikerna vara nöjda.
Däremot finns det en hel del frågetecken kring hur den svenska julhandeln slutligen gick. Det pekar mot relativt svaga siffror.
Måndag
Det viktiga tyska IFO-indexet, som mäter aktiviteten i hela näringslivet, publiceras. En mindre nedgång väntas men hamnar utfallet på förväntningarna får det ändå anses som en framgång. Industrin väntas ha gått fortsatt bra, vilket får stöd av förra veckans inköpschefsindex.
Tisdag
Det intressantaste under dagen är den konjunkturprognos som Internationella valutafonden publicerar under eftermiddagen. Då får vi deras syn på hur den pågående smittspridningen påverkar global ekonomin på kort sikt, men viktigast är ändå vad de tror om styrkan i den ekonomiska återhämtningen när väl vaccineringen börjar ge effekt. Dessutom intressant vilken effekt den stora, offentliga skuldsättningen kan komma att få på räntorna.
Onsdag
Den här dagen är i princip helt vikt åt det penningpolitiska besked som den amerikanska centralbanken ger under kvällen. Förhoppningen på marknaden är tydliga, och mycket mjuka, besked kring räntesättning och obligationsköp. Dessutom högintressant vad Federal Reserve tror att Joe Bidens stimulanspaket kan ge för effekter på amerikansk ekonomi och vad banken kanske kan göra för att stävja en eventuell ränteuppgång.
Torsdag
En fullmatad svensk makrodag. Ny konjunkturbarometer från Konjunkturinstitutet samt arbetslöshetssiffror och detaljhandelsdata från SCB. Vi är mest nyfikna på hur näringslivet utvecklats under den senaste månaden och hur optimistiska de är kring framtiden. Lär väl bli lite svagare siffror än föregående månad men anekdotiska data pekar mot att fallet inte ska behöva bli speciellt stort. Dessutom BNP-siffror från US, som förhoppningsvis klarade sig hyggligt under fjolårets sista kvartal.
Fredag
En hel räcka BNP-data från EMU-området. Siffrorna väntas visa en väldigt splittrad bild över hur de olika ekonomierna klarade sig under sista kvartalet 2020. Det förtjänar väl att läggas till att det här årets första kvartal väntas bli svagare både än fjärde kvartalet och än de förhoppningar som tidigare fanns. Den amerikanska prisdelfatorn för privat konsumtion, som är Federal Reserves viktigaste inflationsvariabel, väntas visa på en mindre nedgång i december.
