Den turkiska centralbanken valde att ligga kvar med en ränta på 17,0 procent, efter att ha höjt räntan med sammanlagt 6,75 procentenheter på de senaste två penningpolitiska mötena. De räntehöjningarna är inte helt förvånande sett till att inflationen i december låg på skyhöga 14,6 procent; Bland annat som en följd av en påtaglig försvagning av den turkiska liran under de senaste åren.
I början av 2020 var man tvungen att betala runt 1,6 kronor för en turkisk lira medan den idag ligger runt 1,1 kronor. För att inte tala om de 5 kronor den låg på så sent som 2010. Till en del kompenseras investerare av att den turkiska börsen steg med hela 22,4 procent under fjolåret, och har fortsatt att rusa under inledningen av 2021.
I en helt annan centralbanksvärld agerar Bank of Japan, Norges Bank och ECB som också lämnade sina penningpolitiska besked under torsdagen. Alla dessa centralbanker väljer att hålla sina styrräntor oförändrade. På -0,10 procent i Japan och på 0,00 procent i övriga länder.
När det gäller Norges Bank fanns förvisso en viss risk för att banken skulle ge ett mer aggressivt penningpolitiskt besked i samband med torsdagens möte. Bland annat mot bakgrund av att den underliggande inflationen stigit under de senaste månaderna. Inte så att en räntehöjning var aktuell men att banken mer tydligt skulle flagga för kommande räntehöjning. På marknaden hade man inför mötet börjat prissätta en möjlig räntehöjning redan mot slutet av 2021.
Men beskedet från banken var att:
"Den underliggande inflationen är över målet, men förstärkningen i kronan sedan mars och utsikter för låga löneökningar talar för att den kommer att avta framöver"
Ur ett generellt börsperspektiv är det ändå mest intressant vad den Europeiska Centralbanken levererar.
Här var beskedet att styrräntan ligger kvar på 0,00 procent och inlåningsräntan på -0,50 procent. Dessutom lämnar banken sitt viktigaste QE-program (PEPP) på 1 850 miljarder euro ograverat. Det betyder att banken kommer att fortsätta köpa finansiella tillgångar, huvudsakligen statsobligationer, minst till och med mars 2022. Återinvesteringar på förfall kommer att rulla på till slutet av 2023.
Den positiva tolkningen av torsdagens ECB-besked är att banken fortsätter att förse finansmarknaden med gott om färskt kapital.
Den mindre optimistiska tolkningen är att banken har det tämligen tomt i ladorna och att nya penningpolitiska satsningar inte lär bli aktuella i närtid. Förutsatt att vi inte får se en ordentlig försvagning av ekonomin i EMU-området.
Förutsättningarna inför dagens möte vara trots allt en allt starkare euro, en inflation som ligger under nollstrecket och en möjlig recession i flera viktiga länder. I mer normala fall skulle givetvis stimulansbeskeden stått som spön i backen. Nu håller man mest tummarna för att det banken redan gjort räcker.
Marknadsreaktionerna efter ECB:s besked har varit förhållandevis återhållsamma. Den tyska börsen har backat en aning medan euron, efter en initial förstärkning, ligger på ungefär samma nivå som inför beskedet.
