.png)
Att sammanfatta börsåret 2020 är inte enkelt. Vilket år det har varit, med pandemin i huvudfokus men även ett spännande presidentval i USA, vilket har lett till enorma rörelser på världens börser. Börserna gick rakt ner i källaren i slutet av februari och steg upp som en sol från slutet av mars och framåt. Hög volatilitet periodvis förstås, men ändå en hyfsat stabil dragning uppåt sedan dess, när man zoomar ut lite grann.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 1-3 den 18 januari.
OMXSGI, som inkluderar utdelningar, landade till slut på +13% för helåret 2020. OMXS30 steg dock ”bara” knappa 4%. Om 10 år kommer man titta på listan över hur börsen gått varje år och konkludera att 2020 blev ett tämligen ”normalt” och solitt börsår. Vi som upplevde året i realtid vet att det inte alls var ett normalt år. Teknikbolag skenade iväg, samtidigt som bank och cykliskt hamnade på efterkälken. Klyftorna mellan digitala vinnare och värdebolag vidgades än mer. Och utdelningarna försvann snabbt när paniken bredde ut sig i spåren av corona. Vissa bolag återinförde helt eller delvis utdelningen efter sommaren, men majoriteten behöll pengarna i kassakistan i väntan på bättre tider.
Detta bäddar för en rejäl utdelningsfest i år, om inget oförutsett händer. Vaccinet är på plats och det mesta pekar på att världsekonomin kommer att förbättras markant från och med andra halvåret, vilket de flesta experter är eniga om. Det kan ge råg i ryggen för börsbolagen att dela ut det som skulle ha delats ut ifjol och lite extra därpå. Många bolag har nämligen klarat krisen väl och kunnat förstärka balansräkningen tack vare hård kostnadskontroll, lägre utgifter när personalen jobbat hemma samt utnyttjande av statliga stöd som funnit till hands.
Jag skulle säga att i stort sett samtliga storbolag på OMXS30 har kommit stärkta ur denna kris, oavsett bransch, med undantag för kanske H&M, Autoliv och Securitas, som tillsammans står för drygt 7 procent av OMXS30.
Mer blandad är bilden när man kikar på små- och medelstora bolag. SAS och Scandic har givetvis drabbats rejält, men även en hel del bolag med fysiska butiker och exponering mot konsumtion, turism och retail.
För ett år sedan, inför vår klassiska Utdelningsspecial, så skrev jag i denna krönika att man nog skulle kika på lite mindre bolag när man vaskar fram bra utdelningscase. En viktig anledning var att storbolagen gick bättre än småbolag under det starka börsåret 2019 och att vi såg bättre kurspotential i lite mindre bolag som också hade goda chanser att skifta ut bra med pengar.
Nu är det tvärtom. Småbolagen har stigit med 28 procent det senaste året, medelstora bolag med hela 38 procent medan storbolag stigit med cirka 12 procent. Det är inte så konstigt egentligen. Tillväxten är rätt klen på storbolagslistorna, konjunkturkänsligheten desto större och i en osäker omvärld så har cykliskt missgynnats samtidigt som inslagen av digitala affärsmodeller är betydligt mindre här. Men i år tror jag på viss revansch för klassiska storbolag ur ett utdelningsperspektiv. Cykliskt och finans borde kunna prestera allt bättre när världsekonomin återhämtar sig brett efter pandemin. Det passar utmärkt till utdelningsportföljen då vi primärt letar stabila bolag med trygga kassaflöden.
Utdelningsportföljen slog index ifjol, trots avsaknaden av utdelningar i många bolag. I år tror vi på bättre möjligheter för aktieägarna att få del av vinsterna, även om vissa sannolikt kommer vara mycket försiktiga givet att pandemin inte är över och att det finns ett politiskt tryck att vara återhållsamma.
Jag anser principiellt att det är upp till var och en av styrelserna att fatta sådana beslut och att politiker ska hålla sig borta när det gäller ägarstyrning. Samtidigt är det svårt att bortse från krisens stora effekter på arbetslösheten och den bredare samhällsekonomin. Behovet av stöd har varit stort, och är fortsatt det för många, så bolagen har varit tvungna att följa ”order” helt enkelt.
Å andra sidan är det aktieägarna som också tar risker i sämre tider och ska belönas i tider där det är möjligt att skifta ut en del av vinsten. Så att hitta en väg framåt i rådande exceptionella tider är en fin balansgång för bolagens styrelser. Jag tror ändå, och hoppas, att utdelningarna återinförs till vårens stämmor och att de bolag som är överkapitaliserade, likt Volvo, ska våga skifta ut överskottet till aktieägarna.
På sidan 6-7 framgår hur Utdelningsportföljen utvecklades ifjol, och vilka transaktioner vi gjorde under året. En totalavkastning på 22 procent är vi väldigt glada över och hoppas kunna upprepa även i år.
Den här texten publicerades i tidningen Börsveckan i nummer 1-3 den 18 januari.
Utdelningsportföljen ska förhoppningsvis fortsätta ge en god absolutavkastning till väsentligt lägre risk än börsen som helhet. Det ska kapa toppar och dalar som kan uppstå över tid och den ska innehålla bolag som har en säker och stabil utdelning.
Välkomna till ett nytt börsår med oss på Börsveckan!
