Även om Riksbanken hävdar motsatsen så har gårdagens besked att man ska övergå till en mer egenfinansierad valutareserv tolkats som att banken försöker ”mota Olle i grind” gällande en fortsatt kronförstärkning. Kort sagt – en liten valutaintervention.

Beskedet från Riksbanken var att man över tid ska minska ner på den andel av valutareserven som består av valutalån till att köpa upp valutorna direkt med svenska kronor. För närvarande uppgår valutalånen till 178 miljarder och den delen ska ersättas under en treårsperiod.

Under perioden februari 2021 till december 2023 ska Riksbanken därför köpa utländsk valuta för i genomsnitt 5 miljarder i månaden.

Visserligen är 5 miljarder i månaden en droppe i havet i jämförelse med vad valutahandeln omsätter på daglig basis men signalvärdet är ändå stort. Det neutraliserar till exempel en stor del av det positiva valutainflöde som det svenska bytesbalansöverskottet genererar. Just bytesbalansöverskottet brukar av hävd vara en faktor som det hänvisas till när de sedvanligt positiva kronscenarierna presenteras.

Riksbankens besked var egentligen inte överraskande eftersom banken redan under fjolåret flaggade för att en sådan förändring var på väg. Tajmingen har man nog däremot funderat en del kring på banken. Nu kommer beskedet precis innan den svenska inflationen, enligt Riksbankens egna prognoser, ska börja ticka uppåt rejält under kommande månader. Något som skulle kunna bidra till ytterligare kronförstärkning och dessutom begränsa Riksbankens manöverutrymme.

På marknaden har man i alla fall reagerat med att trycka ner den svenska krona rejält. En euro kostar nu 10,14 kronor och en dollar 8,35 kronor.

På lite längre sikt är det betydligt mer osäkert hur det här kommer att påverka kronans utveckling. De underliggande faktorer för en fortsatt kronförstärkning finns trots allt kvar men Riksbanken har, i och med onsdagens besked, skickat ut en tydlig signal om att kronkursen finns kvar högt upp på den penningpolitiska agendan.