Senast ut i Siemens stora ombyggnation var energidelen Siemens Energy som knoppades av i september.
Tidigare har Siemens knoppat av och satt hälsovårdsdelen Siemens Healthineers på börsen.
Även energi- och elbilshalvledarjätten Infineon kommer ursprungligen från Siemensfamiljen.
Infineon sattes på börsen redan år 2000. Moderbolaget Siemens har inte längre något ägande i Infineon. Största ägare är istället norska oljefonden som kontrollerar nära 5 procent av bolaget.
Lamp- och ljusdelen Osram som nyligen köptes upp av österrikiska halvledarbolaget AMS kommer också från Siemens.
Andra avknoppningar är Siemens Nixdorf, Siemens Networks och Fujitsu Siemens.
Vad finns då kvar av Siemens efter de två senaste stora avknoppningarna? Siemens Energy stod för ungefär en tredjedel av koncernens omsättning.
Det som vd Joe Kaeser sysslat med är att renodla ett spretigt konglomerat. Kvar i det renodlade Siemens finns affärsområdena; Digital Industries, Smart Infrastructure, Siemens Mobility och Siemens Advanta.
Siemens Mobility är ett eget bolag och skulle kunna sättas på börsen vid lämpligt tillfälle. Siemens mobility sysslar huvudsakligen med att tillverka rälsfordon, signalsystem och utrustning för automatisering.
Bolagets senaste steg i att tillverka hållbara transportmedel för räls är tåg som drivs av bränsleceller. De ska kunna börja rulla redan 2024 och ersätta diesellok.
Siemens Mobility har drygt 60 000 anställda.
Siemens Advanta är Siemens konsultbolag för att hjälpa kunder med deras digitala transformation.
Smart Infrastructure sysslar huvudsakligen med smarta elnät, energieffektivare byggnader, brandsäkerhet och intelligenta automationssystem för värme- och kylanläggningar.
Affärsområdet Digital Industries sysslar med industriell automation och digitalisering.
Utöver det har Siemens fortfarande ett mycket stort ägande i både Siemens Energy och i Siemens Healthineers. Siemens Energy äger dessutom 67 procent av spansknoterade vindkraftproducenten Siemens Gamesa renewable energy.
Att äga Siemens är som att köpa in sig i en fond inriktad på framtida teman som hållbar energi, digitalisering av infrastruktur, industriell automatisering och åldrande befolkning. Det låter väl ganska ok.
Nästa år spås omsättningen växa med 5 procent. Vinsten per aktie väntas stiga med 13 procent. EV/EBITDA väntas nästa år hamna strax över 14. Det är varken billigt eller dyrt, som exempel värderas bolagen på S&P 500 oftast i intervallet mellan 11 och 14.
Hittills i år har Siemensaktien backat 2 procent. 18 av 26 analytiker sätter köp på aktien. Riktkursen är 127 euro, vilket indikerar en uppsida på runt 12 procent.
Familjen Siemens är fortfarande största ägare i bolaget med 6,45 procent av aktierna. Näst största ägare är personalen. 200 000 anställa är aktieägare.
Ursprungligen grundades Siemens i oktober 1847 i Berlin av uppfinnaren och industrialisten Werner Siemens som senare mot sin vilja adlades av kejsaren till Werner von Siemens.
Werner von Siemens.
Bolagets första produktframgång var visartelegrafen. 1848 fick bolaget uppdraget att bygga Europas första fjärrtelegrafledning mellan Berlin och Frankfurt am Main, vilket är en sträcka på 670 kilometer.
Uppdraget blev början på ett genombrott och 1868 fick Siemens megauppdraget att bygga den indoeuropeiska telegraflinjen som gick mellan London och Calcutta i Indien via Berlin, Odessa, Teheran och Karachi.
Framgångarna fortsatte och 1881 byggde Siemens världens första elektriska spårvagn i Berlin.
Werner Siemens som själv kom från mycket fattiga förhållanden funderade tidigt i karriären på hur han kunde göra livet bättre för sina arbetare.
”Om jag inte belönar mina medarbetare, så skulle pengarna kännas som glödande järn i händerna”, skrev han.
Werner Siemens omsorg om sina arbetare medförde att han var den första som införde ett bonussystem och vinstandelssystem för bolagets anställda. Det fanns på plats redan i mitten av 1860-talet.
Några år senare införde han också ett eget pensionssystem (vid den här tiden fanns ingen allmän pension). Han sänkte också arbetsveckan till 54 timmar från 72 timmar som var den vanliga arbetstiden på 1870-talet.
Werner Siemens anses som grundare av den moderna elektrotekniken. Han upptäckte bland annat den dynamoelektriska principen.
För sina insatser adlades han av den tyske kejsaren Friedrich III år 1888 mot sin vilja. Eftersom han vägrade gå på cermonin skickades adelsbrevet med hans nya namn hem till honom.
Gå till Placera.se och läs fler artiklar
Följ mig på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn,Twitter YouTube och på Soundcloud
