Är politiken ett hot mot börsen?

Makrokommentar Börsyran fortsätter och många funderar på vad som möjligen skulle kunna lägga lite sordin på festen. I det fallet ligger politisk turbulens på bägge sidor Atlanten kanske närmast till hands. Nu när varken smittspridningen eller svagare konjunktursignaler tycks bita.

Nu när det är klackarna i taket på börsen, och inte ens ökad smittspridning och nya karantänsåtgärder ser ut att ha någon påverkan på feststämningen, är det säkert många investerare som funderar över vad som egentligen skulle kunna dämpa humöret.

I normala fall skulle den största kandidaten vara att centralbankerna tog undan punchsskålen när festen var som livligast. Det är mindre troligt den här gången även om det längre fram kan bli tal om att sluta köpa obligationer och andra värdepapper i stor skala. På kort sikt är det snarast nya penningpolitiska injektioner som är vägen framåt. ECB har redan utlovat att sådana kommer redan i december och även den amerikanska centralbanken står redo att agera, bland annat om vi skulle få se förnyad turbulens på de finansiella marknaderna. Hur Riksbanken väljer att agera får vi i sin tur veta i samband med nästa veckas penningpolitiska besked men nästa steg är högst troligt ytterligare stimulanser.  

Konjunkturen är som alltid ett potentiellt bekymmer men nu skruvas också förväntningarna på inkommande statistik ner i snabb takt så frågan är hur mycket av negativa överraskningar det egentligen kan bli. Med ett vaccin på intågande så ser dessutom konjunkturbilden på lite längre sikt ljusare ut än på länge.

Men kanske kan ändå lite turbulens komma från politikområdet.

Amerikansk politik

Visserligen fortsätter president Trump sin envisa kamp att ifrågasätta valresultatet men i princip alla andra ser valet som avgjort och förutsätter att Joe Biden tar över makten den 20 januari nästa år. Vad Trump kan hitta på fram till dess står samtidigt skrivet i stjärnorna och är därmed svårt att ta höjd för i sina investeringsbeslut.

Mer handfast för en investerare är hur det går med ett nödvändigt amerikanskt stödpaket och i senatsvalet i Georgia.

Att både Republikaner och Demokrater är överens kring nödvändigheten av ett stödpaket bådar förstås gott för att vi kan få komma och se ett sådan innan årsskiftet. Förhandlingarna har mer eller mindre varit satta på paus inför och efter presidentvalet men enligt den Republikanske majoritetsledaren i senaten, Mitch McConnell, ska förhandlingarna nu återupptas. I sig goda nyheter för börsen men partierna ska fortfarande komma överens.

Mitch McConnell

Republikanerna vill ha ett betydligt mindre paket än Demokraterna och deras ovilja kom också till uttryck när man nyligen pressade finansminister Steven Mnuchin att inte förlänga nio nödlånefaciliteter som den amerikanska centralbanken haft till sitt förfogande och samtidigt återkalla inte utnyttjade medel.

Den positiva tolkningen av detta är att det frigör 455 miljarder dollar som i teorin skulle kunna användas för att delfinansiera ett nytt stödpaket. Den negativa tolkningen är att Republikanerna redan börjat strypa penningflödena och att mer av sådana åtgärder kan vara på väg. Bland annat i form av ett mindre finanspolitiskt stödpaket än marknaden går och hoppas på. Det kanske inte blir de 1 000 – 1 500 miljarder dollar som annars ligger i förväntningsbilden.

Demokraterna vill å sin sida se ett paket omfattande 2 200 miljarder dollar och la fram ett sådan förlag redan för flera månader sedan. De skulle kunna avvakta senatsvalet i Georgia den 5 januari med förhoppningen att de vinner båda senatsplatserna. Vilket skulle ge dem betydligt bättre förutsättningar att driva igenom sin politik. För även om det då skulle bli 50 - 50 i antal platser/röster i senaten så får de övertaget eftersom den kommande vicepresidenten Kamala Harris skulle få utslagsröst. I Representanthuset har Demokraterna redan majoritet.

Det skulle innebära ett större stödpaket, vilket i sig skulle vara positivt på kort sikt, men marknadens drömscenario har, i alla fall hittills, varit en splittrad makt (gridlock). Något som bland annat skulle bidra till mindre långsiktigt spenderande och betydande svårigheter för Demokraterna att genomföra de skattehöjningar som aviserats.

Det finns också en viss nervositet för att ett hel-Demokratiskt styre ska pressa upp de långa amerikanska räntorna. Vilket skulle kunna bli ett bekymmer för högt värderade börser.

Ett Demokratiskt övertagande av hela kongressen skulle dessutom kunna trigga Donald Trump ytterligare.

EU:s stödpaket och långtidsbudget

Även här på andra sidan Atlanten rör det sig i politiken. Det nya är att Ungern och Polen lagt in sitt veto mot både EU:s långtidsbudget och det stödpaket omfattande 750 miljarder euro som skulle börja rullas ut under nästa år. De motsätter sig framför allt skrivningarna att stödet skulle vara villkorat med kraven på grundläggande rätts- och demokratiprinciper i någon sorts EU-anda. Lite oklart vad detta innebär och vad som skulle kunna leda till att stödet hålls inne.

På marknaden räknar man förstås med att EU, i sann EU-anda, ska komma överens i sista minuten. Och om inte Polen och Ungern, som dessutom tillhör de större mottagarna av stöd, inte viker ner sig finns möjligheten att övriga länder går vidare utan dessa två. Det anses dock vara sista utvägen och skulle sannolikt öka splittringen inom EU.

Nu tror vi på Placera visserligen också att EU-länderna slutligen kommer överens men det kan bli lite stök fram till dess. Många länder planerar redan för fullt hur stödet ska användas och även små förseningar av utbetalningarna har negativ påverkan. Om inte annat så kan det bli en del rörelse i euron.

 Brexit

Handelsavtalet mellan EU och Storbritannien väntar också på att gå i mål och tiden börjar verkligen rinna ut. Det senaste som skett är att en av medarbetarna i EU:s chefsförhandlares Michael Barniers delegation testat positivt för Covid-19. Förhandlingarna har därmed tagit tillfällig paus. Den franske presidenten Macron och några andra höga potentater har redan varit ute och varnat för att ett avtal kanske inte kommer att kunna bli klart i tid.

Även här räknar de flesta med att det blir någon form av nödlösning eller att parterna kommer överens i sista minuten. Men även här är osvuret bäst och det brittiska utträdet ska genomföras vid årsskiftet.

Hur det går på politikområdet är förstås fritt för vilda spekulationer åt alla håll. Det som ändå kanske kan hävdas är att den positiva börsutvecklingen tyder på att marknaden tar sikte på ett scenario där det mesta, för att inte säga all, löser sig till det bästa. 

Mer från förstasidan

Marknadsöversikt

Stockholmsbörsen, OMXS30

I dag
-
Senast
-
{point.key}

Världsindex

Index +/- % Senast
DAX - -
Hang Seng - -
Nikkei - -

Valutor

Valuta +/- % Senast
USD/SEK - -
EUR/SEK - -
GBP/SEK - -
EUR/USD - -

Räntor

Ränta +/- % Senast
- -
5-års ränta - -
10-års ränta - -

Råvaror

Råvara +/- % Senast
Olja - -
Guld - -
Silver - -
Koppar - -