Den svenska arbetsmarknaden har varit förvånande motståndskraftigt under stora delar av corona-krisen. Arbetslösheten steg visserligen kraftigt under inledningsfasen och nådde en topp på 9,2 procent i juni (säsongsrensat). Sedan dess har arbetslöshetssiffrorna, tvärtemot de flestas farhågor, återigen börjat sjunka och landade på 8,6 procent i SCB:s färska oktobermätning. Klart under förväntningarna om en arbetslöshet på 9,0 procent i oktober.
Visserligen en hög siffra i ett längre historiskt perspektiv men bara en procentenhet högre än i februari i år. Innan de negativa effekterna av Corona-pandemin började slå mot ekonomin.
Att arbetslösheten inte stigit mer förklaras förstås till stor del av de olika former av företagsstöd som betalats ut, där framför allt stödet till korttidspermitteringar sticker ut. Ett stöd som nu förlängts till juni 2021. Totalt har ungefär 580 000 anställda beviljats detta stöd.
Ett lite mer rättvist mått på hur hårt arbetsmarknaden drabbats är därför antalet arbetade timmar som minskade med 4,1 procent i oktober i år jämfört med samma månad i fjol. Visserligen en förskräckande siffra men även arbetade timmar har uppvisat en positiv trend sedan den djupa nedgången i våras.
Sannolikheten är dock stor att den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att brytas under kommande månader. Nu när smittspridningen tagit förnyad fart och nya karantänsåtgärder satts in. Riktigt samma djupdykning som i våras är kanske inte att vänta. Främst för att stödåtgärderna redan finns på plats och företagen den här gången är mer förberedda på vad som komma skall. Dessutom bidrar stigande vaccinförhoppningar till att företagen kan se ett ljus i tunneln längre fram.
Å andra sidan går corona-krisen nu in på sin 10:e månad (ur ett svenskt perspektiv) och det blir givetvis allt svårare för många företag att behålla personal när efterfrågan åter börjar tryta. I Konjunkturinstitutets extramätningar av omsättningen hos företagen vände en hittills mest positiv trend till det negativa när nya siffror publicerades tidigare i veckan. Visserligen går industrin fortsatt starkt men inom tjänstesektor och handel ökar nu andelen företag som rapporterar omsättningstapp i Corona-krisen spår. Värst drabbade är, av förståeliga skäl, hotell- och restaurangbranschen men även handeln och stora delar av tjänstesektorn är relativt hårt drabbad.
Vi på Placera räknar därför med att arbetslösheten tyvärr kommer att ticka uppåt under kommande månader och att en försvagning av arbetsmarknaden kan komma att hålla i sig en bra bit in på 2021. Mycket förstås beroende på hur länge karantänsåtgärderna måste behållas och på hur det kommer att se ut med utrullningen av vaccin.
För regering och Riksbank ökar därmed också trycket successivt att presentera nya stödåtgärder. Här spelar det förstås en betydligt större roll vad regeringen gör än vad Riksbanken kan bidra med. Riksbankens instrument är dessutom både trubbiga och i stort sett uttömda.
En liten paradox i sammanhanget är att antalet konkurser de facto minskar. I oktober i år var antalet företagskonkurser hela 36 procent färre än under motsvarande period i fjol. Den låga oktobersiffran beror heller inte på att vi haft en tidigare massdöd av företag som bidrar till att hålla ner siffrorna just nu. Under perioden januari till oktober i år jämfört med motsvarande period i fjol har antalet konkurser minskat med 2 procent. En smått otrolig utveckling sett till förutsättningarna.
Det är väl också ett tecken på att de breda stödåtgärder som lanserats också bidrar till att företag som annars kanske skulle gått under har fått lite extra respit. Så när stödåtgärderna väl dras tillbaka får vi nog räkna med en mindre konkursvåg i Sverige.
