Så var då det amerikanska presidentvalet slutligen över nu när de flesta nu har utropat Joe Biden till vinnare. På marknaden har man dragit en djup suck av lättnad och börser världen över har rusat. Kanske mer på att valet är över, utan att några större oroligheter uppstått, än på vem som blev vinnare. Det ser också ut som att Republikanerna behåller majoriteten i senaten vilket, i alla fall ur marknadens perspektiv, ska var positivt. Inte minst för att de försvårar allt för vidlyftiga utgiftsökningar och begränsar utrymmet för skattehöjningar.
Det återstår dock en strid om en senatsplats i Georgia, så det sista ordet är inte sagt i senatsstriden. Det finns dessutom en underliggande oro för vad president Trump ska hitta på under återstoden av sin mandatperiod. Vilka käppar i hjulet kan han tänkas sätta i hjulet för sin efterträdare? Däremot anses han ha små chanser att lyckas med de rättsprocesser som han satt i rullning för att ifrågasätta valresultatet i de stater som han förlorade på upploppet.
Den amerikanska börsen steg under förra veckan med 7,3 procent och den svenska börsen mäktade med en uppgång på 6,6 procent. Oljepriset (Brent) har återigen passerat 40 dollar per fat.
Vi kan också notera en uppgång på räntesidan då en Biden-vinst väntas innebära ett större stödpaket som behöver finansieras. Hur diskussionerna kring ett amerikanskt stödpaket utvecklas under den närmaste tiden tror vi på Placera kan få stor påverkan på börsutvecklingen framöver. Så vi räknar inte med att börsrusningen, som även inlett den här veckan, kommer att fortsätta i samma takt. Det kommer nog även en del stökiga dagar.
Med det amerikanska presidentvalet, mer eller mindre, överstökat blir det också större fokus på vad den ökande, globala smittspridningen kan betyda för den ekonomiska återhämtningen. För även om den statistik som rullas ut i närtid kan vara positiv så blir den lite svårtolkad mot bakgrund av att nya restriktioner satts in och hur de påverkar ekonomierna får vi först se om några veckor.
Brexit lär också hamna högre upp på agendan. Det var från EU-håll tänkt att förhandlingarna skulle vara klara i mitten av november. Och även om slutdatum är lite flytande så börjar vi tveklöst närma oss den dagen som förhandlingarna måste ha gått i mål för att det ska kunna ratifieras innan årsskiftet. Mot den här bakgrunden är dessutom de brittiska BNP-siffrorna för årets tredje kvartal extra intressanta. Brittisk ekonomi var en av de som påverkades allra mest av nedstängningarna och om tillväxttalen inte blir så höga som väntat ökar det pressen på Boris Johnson att komma överens med EU. Att Joe Biden, med sitt irländska påbrå, blev president bidrar också till att britterna nog bör komma överens med EU. En hård gräns mellan Nordirland och Irland är knappast något som den kommande amerikanska presidenten vill se.
På makrosidan är det här en vecka som egentligen ska vara vikt åt alla inflationssiffror som rullas ut. Inflationssiffrorna har dock minskat rejält i betydelse eftersom centralbankernas beslut i dagsläget styrs av helt andra överväganden. Vi vill i alla fall lyfta fram den svensk siffrorna över inflationsförväntningar (onsdag) och inflation (torsdag). Det finns trots allt någon sorts smärtgräns för Riksbanken där man mer eller mindre tvingas att agera för att inte helt ha förlorat greppet över inflationsmålet.
Måndag
Investerarförtroendet i EM-området väntas ha sjunkit i takt med att smittspridningen tagit förnyad fart och nya karantänsåtgärder satts in. Nu har i alla fall börsen vänt vilket ändå får ses som ett tecken på att utgången i det amerikanska presidentvalet kan få humöret att lyfta framöver. Men smittspridningen går nu i första rummet.
Tisdag
Norsk inflation ligger fortsatt högt och sticker ut i ett internationellt sammanhang. Det lär dock inte påverka den norska centralbanken i något större utsträckning och inflationen kommer troligen att pressas ner framöver utan åtstramningar. Den svenska hushållen har förhoppningsvis konsumerat en del i september, vilket annan statistik tyder på. Däremot är det givetvis stora skillnader mellan vad svenskarna valt/kunnat lägga pengar på. Småföretagen i USA mår hyggligt men hade nog velat ha ett annat utslag i presidentvalet så det kan bli lite surare framöver. I alla fall i väntan på stödpaketet.
Onsdag
Lite fokus på Sverige när vi får arbetslöshetssiffror och inflationsförväntningar. Det sistnämna är inte minst viktiga siffror för Riksbanken som klamrar sig fast vid förhoppningen att inflationsförväntningarna ska ligga tillräckligt nära inflationsmålet på 2 procent. Annars blir det dags att fundera på nya åtgärder.
Torsdag
För de svenska inflationssiffrorna är inte mycket av yvas över ur Riksbankens perspektiv. I oktober väntas inflationen återigen hamna under bankens prognoser och långt under inflationsmålet. Framöver ska dock inflationssiffrorna så sakteligen börja tugga sig uppåt om vi ska tro på prognosmakarna. Brittiska BNP-siffror väntas ta ett rejält skutt uppåt när siffrorna för det tredje kvartalet. Det följer dock på ett historiskt stort ras under det andra kvartalet som dessutom stack ut i ett europeiskt perspektiv.
Fredag
En lugn avslutning på makroveckan med reviderade BNP-siffror från EMU-området som något av ett huvudnummer. Några större förändringar jämfört med den preliminära mätningen är inte att vänta och därmed lär också eventuella större marknadsrörelser utebli. Hushållshumöret i USA är dämpat men, precis som i Sverige, shoppar hushållen loss efter bästa förmåga. Det krävs dock ett större stödpaket i närtid för att vi inte ska få se bakslag på den fronten.
