Så kan vi lägga ytterligare en positiv börsvecka bakom oss. Den svenska börsen steg med knappt 2 procent medan den amerikanska (S&P500) rusade upp med hela 3,8 procent. Den svenska börsen nådde därmed nya rekordnivåer.
I det svenska fallet bidrog ett antal omvända vinstvarningar till att lyfta börshumöret. Annars var det, i alla fall ur makrosynpunkt, en lite småsur vecka med statistik som inte riktigt nådde upp till förväntningarna. Men företagen tycks ha hållit uppe intjäningsförmågan även under tredje kvartalet och nu växer förstås förhoppningarna på den kommande rapportperioden.
Även i USA stiger förstås förväntningarna inför rapportperioden som i veckan startar med några tunga bankrapporter. Ändå är det kanske lite andra orsaker till börsrusningen. En smula ironiskt är det ändå att Joe Bidens framgångar i opinionen nu tas emot med så lycka på marknaden. Det var ju inte länge sedan en Biden-vinst såg som något negativt för marknaden. Nu vill marknaden dock ha ett klart valresultat som gör maktövertagandet smidigt och borgar för ett nytt, omfattande stimulanspaket.
Än mer ironiskt kanske det är för Donald Trump som gärna pekat på börsen som ett bevis för sin förträfflighet på det ekonomiska området. Nu rusar börsen i takt med att hans opinionssiffror sviker. Som ett lite desperat utspel öppnar nu Trump för ett mer omfattande stödpaket än det på 2 200 miljarder dollar som Demokraterna fört fram. Så hur det nu än går i valet så ska tydligen de stora spenderbyxorna på. Vi talar om finanspolitiska program omfattande uppemot 10 procent av BNP. Så det är kanske inte så konstigt att riskaptiten stiger.
Att spenderbyxorna sitter på lite varstans lär vi dessutom bli varse när Internationella valutafonden (IMF) i veckan presenterar sina förutsägelser kring den ekonomiska utvecklingen. IMF är ju en de bedömare som kanske skrikit allra högst efter omfattande finanspolitiska stimulanser. På tisdag får vi veta vad de tror om den ekonomiska utvecklingen de kommande åren och på onsdag får vi besked om vad det kommer att kosta i form av stigande statsskulder. Säkrast är väl att lägga till att ingen tycks bry sig om skenande statsskulder. I alla fall inte så länge centralbankerna indirekt är med och finansierar dem
Veckan som kommer är dessutom fylld med inflationssiffror. Bryr sig inte marknaden om statsskulder så tycks intresset för inkommande inflationssiffror om möjligt vara ännu svalare. I alla fall så länge de inte visar minsta tecken på att krypa uppåt.
Vi ser ändå fram mot de svenska inflationssiffrorna som publiceras på tisdag samt Prosperas inflationsförväntningar som kommer på onsdag. Någonstans finns ändå en smärtgräns för vad Riksbanken kan svälja innan de tvingas till någon form av åtgärd för att försöka pressa upp inflationen. Förtroendet för inflationsmålet är definitivt i fallande.
Dessutom går förhandlingarna mellan Storbritannien och EU in i sin slutfas. Det var ju tänkt att ett handelsavtal skulle finnas på plats inför det EU-toppmöte som inleds på torsdag. Just nu talar inte särskilt mycket för att ett sådan avtal kommer att finnas på plats till dess. I analytikerkåren räknar man ändå med att förhandlingarna fortsätter även om slutdatum placerats. Men vad händer om Boris Johnson gör verklighet av sitt hot om att lämna förhandlingarna senaste på torsdag? Det lär inte tas emot med någon glädje på finansmarknaden i alla fall.
Så det finns en hel del att se fram emot i veckan. Rapportperiodens inledning inte minst. Tjänar bara företagen bra med pengar kan kanske investerare ha lite överseende med både Corona-spridning och politisk turbulens.
Måndag
SEB har på måndagsmorgonen släppt sin färska undersökning om vad de svenska hushållen tror om bostadspriserna framöver. 65 procent av de tillfrågade tror på fortsatt stigande priser, vilket är den högsta nivån sedan 2017. Så någon corona-kris på bostadsmarknaden tycks nu kunna avskrivas definitivt.
Tisdag
Den svenska inflationen fortsätter att vara plågsamt låg. I alla fall ur Riksbankens perspektiv. Även i USA väntas inflationen i september ligga under målet men inte med samma marginal som i Sverige, Samtidigt ska sägas att det inte är inflationen som i första hand styr penningpolitiken i dessa dagar men någonstans finns förstås en smärtgräns för centralbankerna. Optimismen ska fortsatt råda bland tyska investerare, trots ett ganska tufft utgångsläge.
Onsdag
Desto mer fokus är det då på inflationsförväntningarna. Börjar de svenska inflationsförväntningarna sjunka så närmast måste Riksbanken agera för att behålla någon storts förtroende för inflationsmålet. Industriproduktionen i EMU-området väntas ha fortsatt uppåt i augusti men i en betydligt lugnare takt än under de heta sommarmånaderna. IMF kommer med sin nya konjunkturprognos.
Torsdag
I samband med att EU-toppmötet startar så går också Boris Johnsons tidsfrist för förhandlingarna om ett handelsavtal ut. Så var det i alla tänkt från början men det troliga är att förhandlingsspelet fortsätter. Skulle förhandlingarna helt bryta ihop lär det inte passera obemärkt på finansmarknaden. Den svenska arbetslösheten väntas ha tickat upp en aning i september men inte föranleda några panikåtgärder. Håll också koll på de regionala index för oktober som börjar rullas ut i USA. Viktigt att vi inte får se några större bakslag. IMF publicerar sina statsfinansiella bedömningar. Det blir troligen en riktigt rysare för alla som tycker att stater ska hålla hårt i slantarna.
Fredag
Fortsatt fokus på EU-toppmötet och den slutkommuniké som kommer därifrån. Hur går det med handelsavtalet och hur ser den eventuella tidplanen ut? Ett handelsavtal ska ju trots allt hinna ratificeras av medlemsländerna i god tid innan årsskifte. Förhoppningsvis ska de amerikanska hushållen ha fortsatt att handla i september samtidigt som industriproduktionen fortsätter uppåt. Fina siffror från USA och hoppingivande tecken från EU kan ge veckan en riktigt bra avslutning. Eller så blir det tvärtom.
